Att tolka påve Franciskus

popeusajusticeIdag inleder påve Franciskus sitt besök i USA. Han kommer att tala i kongressen, inför FN och besöka en internationell familjekonferens i Filadelfia. Republikaner är inte lätta att handskas med ens för påven. Även om de anser att USA skall vara ett kristet land och säger sig stå för kristna värden blir de mycket arga om han talar om vårt ansvar för miljön eller om negativa aspekter av kapitalism. Då offras sanningen, då är det opinionsläget och vem som kan värva mest röster som gäller. Inte bara om påven, också om president Obama påstås de mest spektakulära saker, t.ex. att han är muslim. Det spelar ingen roll vad som är sant, tycker tillräckligt många att det är så, så är det dagens sanning. Det är detta tecknaren i Atlanta Journal-Constitution Mike Luchovic anspelar på i sin skämtbild ovan.

Men påven är varken socialist eller miljöpessimist. Han är i högsta grad katolik när han manar oss människor till att respekt och omsorg om både varandra och miljön och inte låta kärleken till pengar löpa amok och sätta alla andra värden åt sidan. Detta har inte de republikaner som är hans hårdaste kritiker förstått.

popeusa

Från liberalt håll å andra sidan tycks finnas stora förväntningar på att påven skall överge grundläggande katolsk uppfattning om sanningen till förmån för modern relativism. Men trots att människor är viktigare än idéer för påven och att humanitet och barmhärtighet prioriteras framför att använda läran som ett sätt att distansera sig från människor, så finns inget som tyder på att han kompromissar med grundläggande katolsk lära: Äktenskapet är för hela livet och mellan man och kvinna, abort är synd etc. Vatikankännaren och journalisten John L Allen har skrivit en bra artikel som är en nyckel till hur man tolkar påven, A guide for Americans to ”decoding” Pope Francis.  Jag citerar en litet avsnitt som belyser hur han tänker när det gäller barmhärtighet kontra lära:

”Francis uses ‘mercy’ in its classic Christian sense, meaning that it’s not an alternative to judgment. He’s not abolished the concept of sin, as one Italian journalist fancifully imagined in late 2013. From the traditional perspective, mercy enters the picture only after one believes that sin has been committed.

The pontiff’s emphasis on mercy is key to understanding just what kind of a revolutionary, or a reformer, he really is. He’s not changing doctrine, but rather how doctrine is applied. He wants to shift the church towards the most compassionate and forgiving possible way of living its traditional teaching.

Francis is the “pope of mercy,” but that doesn’t mean he’s succumbed to what philosophers call “relativism,” meaning rejecting an objective difference between right and wrong. Listen to Francis talk about greed, for instance, and it’s clear this pope is no relativist.”

Påvens besök i USA kan följas direkt på Vatikanens TV eller Vatikanens YouTube-kanal.

 

EWTN bevakar också och sänder via TV och livestreaming. Det finns gratis appar att ladda ner så att man lätt kan följa evenemangen på mobil eller läsplatta:

   

Publicerat i Katolska kyrkan, Politik | Märkt , , , | 3 kommentarer

Flyktingar erbjuds härbärge i Sta Klara kyrka

Vi hör nu att flyktingströmmen till Sverige är större än under Balkan-kriget. Det är vårt att erbjuda alla plats och alla insatser behövs. Sta Klara kyrka i Stockholms city är en av de kyrkor som försöker hjälpa till. amn upplåter nu kyrkorummet som sovplats för dem som ingenstans har att ta vägen. Läs mera här.

Flera kyrkor och andra frivilliga och organisationer, bl.a. Frälsningsarmén mobiliserar också för att bereda härbärge.

Publicerat i Church, Samhälle | Märkt , , | 2 kommentarer

Vår Fru av Stockholm – Kazanmadonnan

    varfrusthlm    kazanskaja_fatima

Idag firade vi i Katolska Domkyrkan Vår Fru av Stockholm, en avskrift av den berömda Madonnan av Kazan i Ryssland, genom en andakt efter högmässan vid ikonen som finns i det lilla kapellet mellan nya och gamla delen av kyrkan.

Bön till Vår Fru av Stockholm:

Heliga Maria, obefläckade och rena Jungfru, vid bebådelsen i Nasaret tog du emot Guds enfödde Son på alla människors vägnar.

Hjälp alla i Stockholm som inte känner Jesus Kristus att söka honom, som är vägen, sanningen och livet.Hjälp alla olyckliga, sjuka och hemlösa att finna sitt sanna hem i honom som är den gode Herden för sitt folk.

Heliga Maria, Guds moder, vid Jesu födelse i Betlehem blev du också Kyrkans moder.

Hjälp alla kristna i Stockholm att växa i längtan efter att få del av Kristi fullkomliga kärlek och sprida den till alla som lever i mörker och dödsskugga. Hjälp oss att se på varandra som bröder och systrar, oavsett vilka vi är. Hjälp oss att i Kristi efterföljd göra vår stad till en fredens och försoningens oas för alla.

—-

varfrusthlmbönekort

Läs mer om historien bakom ikonen Vår Fru av Stockholm i Domkyrkan på Katolsk Observatör.

Mera om Kazan-madonnan här.

Publicerat i Katolska kyrkan | Märkt , | 3 kommentarer

Erfarenheter från åren med Jesusmanifestationen: Glädje och förundran

jm12banner

Som rapporterats i veckan har ledningsgruppen beslutat att lägga ner Jesusmanifestationen. Eftersom jag var med i ledningsgruppen flera år och var deltagare ännu fler år vill jag gärna dela med mig av några minnen i ord och bild.

När jag fick höra om Jesusmanifestationen var min första reaktion bejakande och entusiasm. Detta evenemang vill jag vara med i. Att tillsammans med kristna bröder och systrar samfundsövergripande i firande och bön offentligt samlas kring det centrala i vår tro – självklart gläds jag åt något sådant.

Karin Wiborn o Anders Arborelius i bönevandringen genom Stockholms city, Jesusmanifestationen 2013. Foto: Sten-Gunnar Hedin

Karin Wiborn o Anders Arborelius i bönevandringen genom Stockholms city, Jesusmanifestationen 2013. Foto: Sten-Gunnar Hedin

Initiativet kom från början från pastor Stanley Sjöberg (Pingströrelsen) och hans vision var framförallt att samla och alla de många kristna invandrargrupper som fanns runtom i Sverige å att hela det kristna Sverige kunde synliggöras och att vi kan hämta inspiration från varandra. Det var från början och förblev ett privat initiativ, utanför den officiella ekumeniken inom SKR. Inget fel i det. Många andliga strömningar börjar på det sättet och det gäller att pröva andarna och behålla det goda. Så var nog också hållningen från SKR i detta fall.

Från Katolska kyrkan ingick från början diakon Erik Kennet Pålsson i ledningsgruppen. När han trädde tillbaka föreslog han biskop Anders att jag skulle bli hans efterträdare. Jag var med i gruppen åren 2010 till 2014. Jag måste säga att det var en intressant och märklig erfarenhet. Jesusmanifestationen ägde rum en lördag i maj. Vi började planeringen tidigt på hösten året innan och sammanträdde en gång i månaden i ett litet konferensrum på Citykonditoriet. Vi jobbade alla ideellt, vår enda förmån var fika i samband med sammanträdena. Vi hade inga eventfixare eller andra konsulter som rådgivare. Vår enda konsult var den Helige Ande. En väsentlig del av sammanträdena ägnades åt bön och bibelläsning och att söka Guds profetiska tilltal. Vi hade också på våren en böndag som vi började i Kungsträdgården och gick den marsch-sträcka som var planerat. Utifrån att allt grundlagts i bön fattade vi de strategiska besluten och ställde våra krafter till förfogande för att genomföra det hela på ett så bra sätt som möjligt. Det var en gripande och förunderlig erfarenhet att delta i denna arbets- och bönegemenskap, en grupp engagerade personer från olika delar av Kristi kropp i Sverige. Jag har nog inte riktigt förstått ännu vad jag varit med om.

SONY DSC

Ledningsgruppen samlad i Kungsträdgården april 2012. Fr h Leif Öberg, Lennart Möller, Hans Weichbrodt, Daniel Kaiberger, Stefan Swärd, Linda Bergling, Britt Bergman. Foto: Bengt Malmgren

Efter 2014 års manifestation meddelade jag gruppen och biskop Anders att jag ville dra mig tillbaka. Jag tyckte jag gjort mig och ville också lämna platsen för någon yngre som kunde komma in. Därefter beslöt arbetsgruppen att göra ett uppehåll med manifestationen 2015, och nu, hösten 2016 har man alltså beslutat att lägga ner helt.

Jag sörjer inte detta. Det känns på något sätt riktigt att Jesusmanifestationen i sig själv inte blir en institution. Den var ett tecken i tiden som då samlade upp mycket av den den rörelse mot enhet, ny evangelisation och förbön för vårt land som Gud genom den helige Ande inspirerade till. Det var något som behövdes då, nu blåser Andens vid i nya banor.

jm13bön

Det viktiga är inte att bevara allt som varit, då stelnar det lätt och blir människoverk istället för Gud verk.

<tillägg 20/9> Sedan får man konstatera att alla gillade inte Jesusmanifestationen. Det förekom reaktioner alltifrån likgiltighet till starkt avståndstagande. Kritiken kom från många håll: ”För evangelikal, för katolsk, för karismatisk, för konservativ….” Jag tror det är naturligt att inte alla kan vara överens på ett ytligt plan. Protester hör till en rörelse, och det bidrar också till utveckling. Detta understryker att kristen enhet inte handlar om en åsiktsgemenskap på ytan, utan är en process ledd av Anden. <slut tillägg>

Det viktiga är att vara öppen för den helige Ande och ställa sig till förfogande för Gud vilja vad han än manar dig till. Det gäller både för hela Kyrkan, för samfund och församlingar liksom för varje enskild kristen.

Gud, himmelske Fader fortsätt att inspirera din Kyrka i Sverige och ge oss nåden att inte missa den helige Andes tilltal. Ske inte vår vilja utan din!

Jag talar om Pingstens kultur. Mynttorget, 2010 års Jesusmanifetation:

——————————————————

Här följer lite bildmaterial genom åren:

2008:

Bilder nedan: 1. Jag med min vän Sune Andersson. 2. På bilden syns Viveka o Hans Hernberg Bratt från S:ta Clara kyrka. 3. Per Englund och Erik Eckerdal flankerad av systrarna från Alsike. 4. Diakon Erik Kennet Pålsson med vän från Tyresö.

Jag och Sune Andersson  jm08clara jm08knivsta2  jm08tyresovanner_doc

2009:

jm09mynttorget_biskopjm09mynttorget_peter

jm09mynttorget_raniero

Video från mynttorget 2009: Predikan av p Raniera Cantalamessa som inntroduceras av diakon Erik Kennet Pålsson. Tolk Christoffer Mauritsson:

2010:

P Damian Eze med fam Richards

P Damian Eze med fam Richards

jm10mynttorget6

jm10mynttorget10

I mitten Åke Bonnier, då domprost i Sthlms domkyrkoförsamling, t.h. Christer Janzon

jm10mynttorget9

Sittande i förgrunden: Lillemor Hallin och Karin Wiking

jm10mynttorget8

2011:

jm11biskopolis180

Biskop Anders ser till att tacka poliserna också för deras fina insats under manifestationen. Poliserna konstaterade att trots mängden människor gick det mycket lugnt till, nästan inga ingripanden på grund av bråk eller personer som stör ordningen.

jm11biskosr167

Biskop Anders i samspråk med sr Bonifatia från Koreanska missionen

jm11marsch063

2012:

jm12medborgarplatsenfockks

2012 var det en regnig manifestation. Jag ansvarade för aktiviteterna på Medborgarplatsen. Här i sällskap med mina vänner från Focolarerörelsen

jm12kors

2014:

jm12DSC_0940

I Kungsträdgården mötte jag min vän Peter Artman från Herrljunga

jm12DSC_0942 jm12DSC_0948 jm12DSC_0958

Publicerat i Church | Märkt , , , , | 3 kommentarer

Utlänningar överväldigande majoritet av stupade bland Syriens rebeller.

Det verkar som om antalet utlänningar bland de stupade på rebellsidan i Syrien ökar år efter år, och kan nu vara så högt som över 80% enligt beräkningar som gjorts på grundval av statistik från en inhemsk källa. Detta enligt C.J. Erixon. Läs själva och bedöm.

Vi vet sedan tidigare att den turkiska gränsen mot Syrien läcker som ett såll och att Turkiet inte verkar intresserad att göra något åt saken. Det vore intressant att höra initierade experters syn på dessa siffror. Även om de inte är helt korrekta tror jag att de ändå ger en vink om storleksordningen på problemet att de sunni-muslimska rebellerna och IS rekryterar åtskilliga soldater utifrån vilket gör situationen än mer absurd. Då är det inte längre ett inbördeskrig utan ett regelrätt anfallskrig av IS och andra islamistiska grupper som redan bidragit till att över halva landets befolkning är på flykt inom landet, till näraliggande länder eller till Europa. Att ta hand om de flyktingar som kommer hit måste vi göra, men borde inte Europa och världen mera sätta fokus på det som händer i Syrien och inte spara någon möda att stoppa denna utveckling och säkra upp landet. Man bör till varje pris hindra IS från att ytterligare stärka sina positioner, annars får vi ett ännu värre problem i framtiden.

Publicerat i Samhälle | Märkt , , , | 1 kommentar

Mediedrev

Apropå en försummad aspekt av Reinfeldts memoarbok: Underskatta inte den traumatiserande effekt som mediadrev har på dem det drabbar. Jag rebloggar ett inlägg av Lena Adelsohn Liljeroth som uppmärksammar detta.

Profilbild för RedaktionenDET GODA SAMHÄLLET

Lena

Lena Adelsohn Liljeroth

Jag ska inte ge mig på att recensera Fredrik Reinfeldts bok ”Halvvägs”. Det har redan många andra gjort, somliga onödigt grinigt.

Men det finns en passage han beskriver som jag känner igen mig själv – och andra – i. Ett diskussionsämne som, när det kommer upp, verkar irritera journalister något alldeles kopiöst och vars existens ibland till och med förnekas. Det gäller mediedreven.

Visa originalinlägg 483 fler ord

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Kristna som hittar hem till Katolska kyrkan på EWTN´s The Journey Home. Nu Ulf o Birgitta Ekman i intervju

The Journey home heter en programserie producerad av The Coming Home Network  och EWTN (Eternal World Television Network, internationellt katolskt medianätverk).

I programserien intervjuas under en timme personer som hittat ”hem” till Katolska kyrkan, man lär känna deras bakgrund och hur deras resa till Katolska kyrkan har gestaltat sig. Det är mycket sevärda program som man också i efterhand kan ta del av via YouTube.

2012 var man i Sverige och Katolska domkyrkan där man gjorde några program med svenska katoliker. Bl.a. intervjuades ”hemvändaren” Charlotta Levay:

Jag erfar att Ulf och Birgitta Ekman också nyligen intervjuats i programserien. Jag lyssnade till programmet i live streaming från EWTN nu på morgonen. Ikväll sänds det över EWTN´s europeiska engelskspråkiga kanal. Så småningom antar jag att det också kan ses på YouTube.

(Uppdatering 15 sept 22.00). Här är intervjun med Ulf o Birgitta på YouTube:

papalvisitusa2015logoEWTN bevakar och sänder via TV och livestreaming på internet alla större evenemang i den katolska världen. Just nu står påvens besök i USA 22-27 september i fokus, det kan med fördel följas via EWTN. Det finns gratis appar att ladda ner så att man lätt kan följa evenemangen på mobil eller läsplatta:

 

Publicerat i Katolska kyrkan | Märkt , , , | 10 kommentarer

Svar till Peter Wolodarski

Björn Östbring är doktorand i statsvetenskap vid Lunds univeritet. På sin blogg ger han oss politiskt filosofiska analyser av bl.a dagens flyktingpolitik. Tidigare skrev jag att jag kände en kluvenhet inför de hundras upprop om solidaritet med flyktingarna som publicerades i DN. Björn Östbring sätter ord på och förklarar vad som låg bakom min känsla i sitt senaste blogginlägg: Svar till Peter Wolodarski .

Vi behöver akademiskt folk som hjälper oss att få kunskap om vad som pågår. Hans Rosling är en pedagog av stora mått som med sina klossar förklarar hur det är. Det är inget fel på det han säger, klossarna representerar exakta miljoner människor, men han säger själv att han inte är politiker, han är lärare som presenterar fakta. Han är ingen guru, och han har inte svar på de svåra frågorna som ligger bakom de fakta han presenterar. Politikerna har att ta de svåra besluten, och för att kunna ta de svåra besluten måste man vara öppen för att ställa och analysera ode svåra frågorna, vilken man tyvärr alltför ofta ryggar för. Björn Östbring gör i sina politiskt filosofiska djupdykningar ett omistligt arbete i detta avseende och kompletterar därmed Hans Rosling. Jag rekommenderar alla att noga och eftertänksamt läsa hans text.

De flesta av Roslings klossar finns utanför Europas gränser och representerar en mänsklig katastrof av stora mått. När Europa var söndertrasat efter Andra världskriget insåg USA att det behövdes extraordinära insatser och man sjösatte Marshall-planen.

Något liknande behövs i Mellanöstern nu. Men skillnaden mot då är att kriget inte är slut ännu. Det pågår för fullt. Och det är inga tydliga vän- och fiendesidor. Störtas en diktator lurar än värre kaos. Erfarenheterna från Irak och Libyen förskräcker. I ett längre perspektiv kan vi få se IS förstärka sina positioner ytterligare och föra ett fortsatt terrorkrig mot Europa och USA. Detta är skillnaden mellan då och nu. I ett krigstrött Europa längtande efter fred var det relativt okomplicerat att genomföra hjälpinsatsen.

Idag står vi mitt uppe i ett tredje världskrig och vi behöver militärstrateger som Winston Churchill och Dwight Eisenhower för att långsiktig fred och säkerhet skall kunna bli verklighet. Samtidigt finns i Europa och Sverige en aningslöshet mot de IS-anhängare som i våra egna länder fortsätter att rekrytera. Läs artikelserien i Gefle Dagblad förtjänar att bli känd över hela landet.

Publicerat i Politik, Samhälle | Märkt , , , | 24 kommentarer

Je suis Gefle Dagblad

Gefle Dagblad granskar Gävles moské. Tidningen har nu blivit bombhotad med krav att dra tillbaka publiceringen.  Modigt av Gefle Dagblad som inte viker sig för hot. Denna typ av publicitet späder inte alls på islamofobi som vissa påstår. Tvärt om är det viktigt att granskning av moskeer sker på samma sätt som man granskar annat i sammhället. Gör frikyrkotestet: Sätt in en frikyrka istället för en moské i sammanhanget men allt annat oförändrat. Skulle man då anse det vara OK att inte ge publicitet åt det hela av rädsla att späda på kristofobi? Många moderata muslimer är tvärtom glada åt att även moskéer och salafismen granskas.

Mohammed Omar är själv muslim och vet vad han talar om. Jag rebloggar hans kommentar.

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Vi är inne i Tredje världskriget. Betydligt tuffare tag än att vädja till människors snällhet behövs.

Vi befinner oss i en flyktingsituation av monumentala dimensioner som bara är i sin början. Tredje världskriget har börjat. I detta läge räcker det inte att politiker vädjar till människors snällhet och att öppna sina hjärtan. Om man skall kunna ta ett helhetsgrepp på denna situation behövs betydligt tuffare tag.

Det är bra, glädjande och hoppingivande att människor ställer upp ideellt och hjälper flyktingar t.ex. genom att möta upp och ge basal hjälp då de kommer utmattade till Sverige. Det finns många hjälporganisationer som jobbar för högtryck, och viljan att skänka pengar är också stor.

Men hur ”fantastiskt” ett sådant engagemang än är och prisas av många, så kan det ebba ut lika snabbt som det kom, särskilt om situationen blir långvarig. Vi bör förbereda oss på en tilltagande flyktingvåg de närmaste åren som medför stora påfrestningar på Europas länder och som kräver rejäla uppoffringar i vår bekvämlighet och omfördelning av budgetmedel.

Att vi som delar Europas grundläggande värderingar har en skyldighet att hjälpa den nödlidande medmänniskan, den saken är helt klar. Ledande politiker och kyrkoledare som Angela Merkel eller påven gör helt rätt som refererar till vår kristna och demokratiska värdegrund som har kraft att inspirera till reella uppoffringar och bära längre än tillfälliga insatser.

Politiker måste framförallt visa statsmannaskap och ha ett helhetsperspektiv som sträcker sig längre än till nästa val.

  1. Inse att det är en katastrofsituation av monumentala dimensioner. Liknelsen med Andra världskriget är adekvat, flera har nämnt att vi redan är inne i ett tredje världskrig.
  2. Intensiv diplomati och militärstrategiska överväganden måste ha första prioritet för att kunna undanröja orsakerna till krisen, annars är vi snart i ett ännu värre läge. Europa på väg att bli nästa slagfält genom islamistiska terrorattacker. Någon fred är inte i sikte, Assad får fortsätta att bomba sin egen befolkning ostört samtidigt som IS flyttar fram sina positioner och det saknas samlad strategi från världssamfundet att oskadliggöra den militanta islamismen.
  3. Hjälp människor i flyktinglägren med deras basala behov. Situationen i flyktinglägren i katastrofområdensas omedelbara närhet är katastrofal och människor får inte sina basala behov av hygien, mat, vatten och första hjälpen tillgodosedda. UNHCR saknar hälften av de bidrag som de skulle behöva. Det är stötande att världens nationer förbiser detta behov. I Sverige omfördelar vi t.o.m. medel från biståndsbudgeten till asylmottagande. Så länge Europas länder fortsätter att stänga sina gränser och inte bekymrar sig om att fördela budgetmedel för detta klingar politikernas vädjan om att vi skall öppna våra hjärtan falskt.
  4. Öppna säkra vägar till Europa. I sista hand skall vi givetvis också ta oss an de människor som tagit sig in i Fort Europa. Men det är otillständigt att inte samtidigt se till att det finns säkra vägar till att ta sig hit, t.ex. genom att söka asyl vid ambassaderna, genom nödpass, genom att underlätta för flygbolagen att ta ombord flyktingar.
  5. Hjälp Europas gränsländer som Grekland, Italien, Ungern där människor samlas i så stora skaror att läger kan upprättas där människor kan få ett anständigt basalt omhändertagande och man kan påbörja registrering, sökande av asyl och fördelning till olika länder.

Caritas Europa, förslag till omedelbara åtgärder i flyktingkrisen.

refugeeswelcome

Publicerat i Samhälle | Märkt , , , , | 7 kommentarer