Det är sorgligt att barnmorskan Ellinor Grimmark inte ens får stöd av facket som istället går emot henne. Stöd får hon däremot av människorättsadvokaten Ruth Nordström och FAFCE, en katolsk organisation som arbetar med familjefrågor i Europa.

När det gäller offentligt stöd har benägenheten varit större från liberala sekulära skribenter än från kyrkligt håll att göra en konstruktiv analys och bejaka den etiska dimensionen i abortfrågan. Hanne Kjöller i DN ger en bra analys av situationen liksom Anne-Li Lehnberg ledarskribent på Flamman i en radiodebatt.
Pelle Hörnmark, ledande pastor inom Pingströrelsen säger till Dagen att han stödjer samvetsfriheten men att han inte hunnit sätta sig in i just Ellinors fall. Katolska kyrkans och biskop Anders Arborelius ställningstagande för samvetsfriheten är också mycket klar.
Samvetsfrihet när det gäller dödande av mänskligt liv borde vara en självklarhet. Sverige är unikt i Europa i att sakna stöd i lagen för samvetsfrihet, och det är bekymmersamt med den avvisande inställningen från Sveriges sida till Europarådets resolution från 2010. Särskilt vissa politiker uttalade sig väldigt nonchalant ang nödvändigheten att rätta sig efter resolutionen.
– Det är lite förvånande att en liten människa som jag gör en anmälan, och det blir ett ramaskri, sade Ellinor Grimmark. Två punkter vill jag särskilt lyfta fram där jag menar att Ellinors kritiker har fel.
1. De som säger att inställningen att vägra abort är helt och hållet en privatreligiös fråga har fel. Allt som handlar om mänskligt liv och dess utsläckande kan inte hänföras till privatreligiositet, utan det är en allmänmänsklig etisk fråga som har med människovärde och mänskliga rättigheter att göra. Det är sant att vår kristna tro ofta inspirerar oss att försvara människovärdet och det etiska ställningstagandet att inte döda, men vi gör det utifrån uppfattningen att det handlar om en grundläggande allmänmänskligt etik. Katolsk filosofi brukar tala om naturrätt. Säger man att motstånd mot abort enbart hör till den privatreligiösa sfären, så hör också Katolska kyrkans sociallära med försvarandet av människovärdet, alla människors lika värde och social rättvisa till den privatreligiösa sfären då försvaret av dessa värden finner inspiration och styrka i den kristna tron.
Att sätta en skarp gräns före vilket människovärdet inte behöver respekteras låter sig inte göras, därför kan etiska infallsvinklar på abort inte behandlas väsenskilt från etiska infallsvinklar på människovärdet hos redan födda. Vill vi ha ett humant samhälle bör här råda kontinuitet och kosekvens. Jag tror inte det är möjligt att i ett samhälle med massaborter där en stor del av den ofödda avkomman tas av daga det kan fungera så att det inte också avspeglar sig på människosynen i andra sammanhang. Därför är det viktigt med samvetsfriheten. Människor som Elinor Grimmark utmanar systemet och sätter fingret på en öm punkt, en blind fläck i vår civilisation.
2. I debatten har framkommit att man måste kunna urföra de uppgifter som krävs för ett arbete, det är också ett ansvar för arbetstagaren att bara söka sådana tjänster där man är anställningsbar, d.v.s. svara upp mot de krav som tjänste kräver. Man kan inte automatiskt åberopa religionsfriheten i allehanda sammanhang som en övergripande rättighet om det försvårar att utföra det arbete man är satt att göra. Förvisso är det så. Men jag har svårt att tänka mig att det inte skulle finnas någon uppgift för en barnmorska som Ellinor Grimmark och jag tror att det utmärkt väl skulle gå att rationellt ordna arbetet så att hon kunde utföra arbete med förlossningar och annat i livets tjänst utan att göra aborter. Detta speciellt som det är stor brist på barnmorskor och Ellinor har förklarat sig villig till stor flexibilitet i arbetsschema för att underlätta för arbetsgivaren. Misstanken framskymtar att arbetsgivaren helt enkelt inte gillar Ellinor Grimmarks åsikter, och att hon därför vägras jobb. Det är ju det som är grunden för anmälan till DO.
Argumentationen underbyggs också med att det skulle betraktas som osolidariskt av någon att inte dela det jobb med de andra barnmorskorna som det erbjuder mest motstånd att göra. Här kommer den etiska dimensionen i abortfrågan in och bejakas bakvägen. Eftersom det är en etisk konflikt är det den minst attraktiva uppgiften, och om någon i arbetsgruppen av etiska skäl vägrar betraktas det både som osolidariskt mot de övriga och skrapar hål på den tunna förnekelsehinnan. Att tvingas hantera den etiska konflikten öppet i arbetsgruppen blir ett extra besvär för arbetsgivaren. Det är förståeligt om arbetsgivaren därför inte vill ha personer som Ellinor i arbetsgemenskapen.
Jag högaktar Ellinor Grimmark och Ruth Nordström för att de orkar stå upp för det de står upp för trots ofta hårt motstånd och sparsamt med aktivt stöd. Man blir ofta ganska ensam i den situationen. Men att de inte ger upp är en tjänst åt det öppna demokratiska humana samhället. De är värda allt vårt stöd.
Ruth Nordström arbetar också med trafficking-frågor och försvarar i Europarådet Sveriges position att kriminalisera sexköp. Läs här.

Tomasi säger att det uppenbarligen föreligger svårigheter att förstå den Heliga Stolens position att man inte kan ge upp djupt förankrade läror som är en del av den kristna övertygelsen och som faller inom ramen för religionsfriheten, värderingar som Katolska kyrkan menar främjar mänsklighetens allmänna bästa. Han kommenterar kommissionens rekommendationen kyrkan skall ändra synen på abort: ”Naturligtvis, när ett barn dödas har det inte fler rättigheter. Så det tycks mig stå i strid med de grundläggande målen i konventionen, som är att skydda barn.”
Jesuitpatern och vicerektorn för påvliga Gregoriana-universitetet i Rom, Hanz Zollner ser rapporten som ytterlitgare en ”impuls” för den Heliga Stolens arbete inom området skydd av barn. Zollner är aktiv i Gregorianas centrum för skydd av barn. Han säger i 


män med idéer, pengar och makt som har mkt lite med kvinnofrigörelse att göra. Man ser alltid till att man har professionella klipp och ikonografiska bilder där de barbröstade flickorna står uppställda med banderoller och slagord i den miljö de valt att störa, gärna också att man kan fånga in de störda människornas reaktioner.