Spänningen mellan det prästerliga och profetiska alltid en del av kyrkans andliga dynamik

Genom historien har det alltid funnits dessa två strömningar, det prästerliga och det profetiska. Det kan vara värt att påminna sig i den tid av omprövning och starka polariteter mellan olika åsiktsriktningar som utspelar sig inom kristenheten idag i praktiskt taget alla samfund samt i den ekumeniska debatten.

De två senaste påvarna illustrerar utmärkt väl detta. Benedict XVI som representerar det prästerliga, struktur och ordning och Franciskus som representerar det profetiska, att tyda tidens tecken, bryta gränser, vara oförutsägbar.

Benedikt XVI tog sitt namn efter den helige Benedikt av Nursia, en av Europas skyddshelgon och grundare av klosterväsendet. Benedikts regel som ligger till grund för Benediktinorden kännetecknas av regelbundenhet och struktur som en bas för det andliga livets växt. Benedikt XVI var logisk och metodisk i sitt framträdande. I liturgifirandet vet han precis vad han gör och varför i varje moment.

Franciskus tog sitt namn efter Franciskus av Assisi, helgonet som revolutionerade allt och blev Guds lille fattige. Han var son till en rik affärsman och hade ett liv utstakat åt sig i samma bana, men lämnade allt och avsade sig sitt arv och ville förnya kyrkan som han tyckte också hade blivit allderles för rik på ett världsligt sätt och därför glömt sitt andliga arv.  Påve Franciskus är oförutsägbar, omedelbar i sitt samagerande med människor, bryter ofta mot vad som antas vara givna regler för ett högre syfte.

2popes1

Det är inte meningen att dynamiken mellan det prästerliga och profetiska skall upphävas så att den ena eller andra sidan ”segrar” över den andra, utan själva spänningen är den energi som driver kyrkan framåt och gör henne andligt levande. Det finns ingen som helst konflikt mellan påve emeritus Benedikt XVI och påve Franciskus, även om sekulära media vill framställa det så och exploaterar hans profetiska sida  och tolkar det som en spegling av egna tankar.

poperolingstonecover

Påven berörde själv detta ämnet i samband med predikan 2 febr, Kyndelsmässodagen.

Det här inlägget postades i Katolska kyrkan och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s