Det är sorgligt att barnmorskan Ellinor Grimmark inte ens får stöd av facket som istället går emot henne. Stöd får hon däremot av människorättsadvokaten Ruth Nordström och FAFCE, en katolsk organisation som arbetar med familjefrågor i Europa.
När det gäller offentligt stöd har benägenheten varit större från liberala sekulära skribenter än från kyrkligt håll att göra en konstruktiv analys och bejaka den etiska dimensionen i abortfrågan. Hanne Kjöller i DN ger en bra analys av situationen liksom Anne-Li Lehnberg ledarskribent på Flamman i en radiodebatt.
Pelle Hörnmark, ledande pastor inom Pingströrelsen säger till Dagen att han stödjer samvetsfriheten men att han inte hunnit sätta sig in i just Ellinors fall. Katolska kyrkans och biskop Anders Arborelius ställningstagande för samvetsfriheten är också mycket klar.
Samvetsfrihet när det gäller dödande av mänskligt liv borde vara en självklarhet. Sverige är unikt i Europa i att sakna stöd i lagen för samvetsfrihet, och det är bekymmersamt med den avvisande inställningen från Sveriges sida till Europarådets resolution från 2010. Särskilt vissa politiker uttalade sig väldigt nonchalant ang nödvändigheten att rätta sig efter resolutionen.
– Det är lite förvånande att en liten människa som jag gör en anmälan, och det blir ett ramaskri, sade Ellinor Grimmark. Två punkter vill jag särskilt lyfta fram där jag menar att Ellinors kritiker har fel.
1. De som säger att inställningen att vägra abort är helt och hållet en privatreligiös fråga har fel. Allt som handlar om mänskligt liv och dess utsläckande kan inte hänföras till privatreligiositet, utan det är en allmänmänsklig etisk fråga som har med människovärde och mänskliga rättigheter att göra. Det är sant att vår kristna tro ofta inspirerar oss att försvara människovärdet och det etiska ställningstagandet att inte döda, men vi gör det utifrån uppfattningen att det handlar om en grundläggande allmänmänskligt etik. Katolsk filosofi brukar tala om naturrätt. Säger man att motstånd mot abort enbart hör till den privatreligiösa sfären, så hör också Katolska kyrkans sociallära med försvarandet av människovärdet, alla människors lika värde och social rättvisa till den privatreligiösa sfären då försvaret av dessa värden finner inspiration och styrka i den kristna tron.
Att sätta en skarp gräns före vilket människovärdet inte behöver respekteras låter sig inte göras, därför kan etiska infallsvinklar på abort inte behandlas väsenskilt från etiska infallsvinklar på människovärdet hos redan födda. Vill vi ha ett humant samhälle bör här råda kontinuitet och kosekvens. Jag tror inte det är möjligt att i ett samhälle med massaborter där en stor del av den ofödda avkomman tas av daga det kan fungera så att det inte också avspeglar sig på människosynen i andra sammanhang. Därför är det viktigt med samvetsfriheten. Människor som Elinor Grimmark utmanar systemet och sätter fingret på en öm punkt, en blind fläck i vår civilisation.
2. I debatten har framkommit att man måste kunna urföra de uppgifter som krävs för ett arbete, det är också ett ansvar för arbetstagaren att bara söka sådana tjänster där man är anställningsbar, d.v.s. svara upp mot de krav som tjänste kräver. Man kan inte automatiskt åberopa religionsfriheten i allehanda sammanhang som en övergripande rättighet om det försvårar att utföra det arbete man är satt att göra. Förvisso är det så. Men jag har svårt att tänka mig att det inte skulle finnas någon uppgift för en barnmorska som Ellinor Grimmark och jag tror att det utmärkt väl skulle gå att rationellt ordna arbetet så att hon kunde utföra arbete med förlossningar och annat i livets tjänst utan att göra aborter. Detta speciellt som det är stor brist på barnmorskor och Ellinor har förklarat sig villig till stor flexibilitet i arbetsschema för att underlätta för arbetsgivaren. Misstanken framskymtar att arbetsgivaren helt enkelt inte gillar Ellinor Grimmarks åsikter, och att hon därför vägras jobb. Det är ju det som är grunden för anmälan till DO.
Argumentationen underbyggs också med att det skulle betraktas som osolidariskt av någon att inte dela det jobb med de andra barnmorskorna som det erbjuder mest motstånd att göra. Här kommer den etiska dimensionen i abortfrågan in och bejakas bakvägen. Eftersom det är en etisk konflikt är det den minst attraktiva uppgiften, och om någon i arbetsgruppen av etiska skäl vägrar betraktas det både som osolidariskt mot de övriga och skrapar hål på den tunna förnekelsehinnan. Att tvingas hantera den etiska konflikten öppet i arbetsgruppen blir ett extra besvär för arbetsgivaren. Det är förståeligt om arbetsgivaren därför inte vill ha personer som Ellinor i arbetsgemenskapen.
Jag högaktar Ellinor Grimmark och Ruth Nordström för att de orkar stå upp för det de står upp för trots ofta hårt motstånd och sparsamt med aktivt stöd. Man blir ofta ganska ensam i den situationen. Men att de inte ger upp är en tjänst åt det öppna demokratiska humana samhället. De är värda allt vårt stöd.
Ruth Nordström arbetar också med trafficking-frågor och försvarar i Europarådet Sveriges position att kriminalisera sexköp. Läs här.
Bengts Blogg 
Bengt,
varför göra det här krångligare än det är:
http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2274527-gert-gelotte-ingen-tvingas-utfora-aborter
Gert Gelotte
Gert!
Jag tycker inte jag gör det krångligt, mina två punkter är solklara. Av din GP-artikel drar jag slutsatsen att du också stödjer Europakonventionen om samvetsfrihet eftersom du hänvisar till den.
Din distinktion om att samvetsfriheten kommer i ett annat läge om det föreligger tjänsteplikt som tidigare inom försvaret, än i yrken som man frivilligt väljer håller jag med om, men sedan tycker jag du snärjer in dig i ditt resonemang. Ellinor menar att hennes vägran att medverka vid aborter går att hantera schematekniskt, vilket du håller möjligheten öppen för men underkänner ändå detta argument genom att man då överlastar på andra att utföra uppgiften, ett argument som då väger tyngre för dig än samvetsfriheten.
Det är just detta det handlar om: Att det i själva verket inte är omöjligt att arrangera arbetet så att det finns plats för personer som Ellinor, men att hela systemet, från facket till utbildningsanstalterna och sjukvårdsinrättningar kräver en inrättning i ledet som liknar indoktrinering och struntar i samvetsfriheten. Tre olika kliniker har nekat henne anställning. Chefen på kvinnokliniken i Nässjö skällde ut henne och sade att hon inte passade in där, och hennes studielön drogs in. I Värnamo villkorades en provanställning med att hon samtidigt skulle gå på kuratorssamtal eller hos terapeut för att hon skulle kunna övertygas om att även delta i aborter.
Jag tycker du som liberal skribent mera borde oroa dig över denna systematiska likriktning och som Alf Svensson gör i en artikel i Dagen idag lyfta upp frågan till en högre principiell nivå.
Alf Svensson: Samvetet måste få utmana lagen.
Jag tycker du bagatelliserar själva frågan om abort. Om jag förstått dig tidigare hör du till dem som bejakat abort som en etiskt problematisk fråga. I din aktuella GP-artikel får du det att låta som att det är en privatreligiös fråga som vilken som helst, du jämställer det med vägran delta i blodtransfusioner. Abort handlar om liv och död, det är en allmänetisk fråga som inte kan reduceras till privatmoral där jag tror det är viktigt för samhällets moraliska hälsa att olika inställningar tillåts och backas upp av samvetsfrihetslagstiftning.
Bengt, instämmer helt med det du skriver. Det fanns en tid när barnmorskeyrket sågs som ett fantastiskt yrke – där det centrala var att kunna förlösa havande kvinnor, och att bidra till att skapa liv. Sprunget ur den syn på människolivets värde som har sin grund i det kristna tron, att varje människa har ett unikt värde. Men i ett alltmer sekulariserat samhälle är det synsättet inte längre självklart – att människolivet skulle ha ett värde i sig. Visst är det märkligt med kommentarer som att vill man inte abortera levande foster, så välj ett annat yrke. Den som väljer barnmorskeyrket gör det nog utifrån en vilja att skapa liv, inte ta liv.
Hur har vi hamnat i denna hårda och instrumentella syn på livet? I en debattartikel nyligen skriver företrädare för Vårdförbundet, sjukvården och RFSU att ” Tillgång till säkra aborter är en hälso- och rättighetsfråga. Det handlar om att rädda kvinnors och barns hälsa och liv”. Alltså, att abortera levande ofödda barn, blir plötsligt en fråga om att rädda barns hälsa och liv!!!.
I denna fråga är jag tacksam att katolska kyrkan står upp för livets okränkbara värde, när våra politiska partier och Svenska kyrkan fegar ur.
Bengt,
jag tror detta samtal vinner på om vi håller oss till saken. Den är om Ellinor Grimmark utsats för diskriminering enligt Europakonventionen om skydd av de mänskliga fri- och rättigheterna.
Det handlar alltså inte om abort är rätt eller fel. Det handlar inte om det är möjligt att ge henne schemamässiga fördelar. Det handlar inte heller om hon blivit illa behandlad eller inte. Det handlar om huruvida hon utsätts för diskriminering. Det är min bedömning att hon inte blivit det.
Gert
Gelotte ”din bedömning” är av samma dignitet som när ni som ledarredaktion skrev med fet text ”Gå ur Smyrna”…
Det är sorgligt att Göteborgsposten inte har en ledarredaktion som verkligen främjar mångfald & respekt för människovärden inkl. kristna värden.
Inte sedan Herbert Tingstens dagar har Sverige varit begåvad med sådana redaktionella förutsättningar
Gert!
Du tycker inte hon blivit utsatt för diskriminering. Jag tycker det är bra om saken blir prövad.
Bengt
Vem har sagt att det inte är bra att saken blir prövad ?
Men aldrig har jag hört dig eller biskop Anders plädera för att tex Roy Bourgeois skulle få sin sak ”prövad”.
Och det är ju förståeligt. Ty inom katolska kyrkan finns inte en chans för en katolik att få sin sak sakligt ”prövad ” av oberoende instans. Än mindre att kunna få en dom överklagad.
Men det är väl helt i sin ordning ………eller vad säger du samvetets store beskyddare som alltid är på allerten – bara det inte rör tingens ordning inomkatolskt……!
// Irène
Pingback: Katolsk Vision » Om samvetets röst
Gert
Det tycks vara så att Bengt anammat biskop Anders synsätt att katoliker som lyder sitt samvete och utmanar katolsk kanon naturligtvis ska lyda sitt samvete – ”kosta vad det kosta vill” som biskop Anders brukar säga.
Men om pingstvänner eller katoliker osv lyder sitt samvete och utmanar civil lagstiftning så ska det inte kosta något – ty då blir det tal om diskriminering.
Felet med dig och mig är att vi som katoliker lider av ett alltför konsekvent tänkande.
Bengt har lärt sig att för en katolik ställer alltför konsekvent tänkande bara till trassel ……….
”Abort handlar om liv och död” skriver Bengt. Ja det kan tex handla om att en gravid kvinna dör därför att vårdpersonal på ett sjukhus inte vill ta beslut om en abort som skulle ha räddat den kvinnans liv…….. Det finns ju även läkare som inte kan / vill medverka vid abort…..
http://www.katolskvision.se/blog/?p=12035
// Irène
Alla länder inom EU, utom Sverige och Finland har ju i fungerande regler om samvetsfrihet. Har inte hört att kvinnor dör på några sjukhus pga av samvetsfrihet hos de anställda.
Skulle det nu vara ett så utbrett synsätt blande de anställda, barnmorskor, gynekologer etc, att sjukvården inte skulle fungera med samvetsfrihet, ja, då borde vi kanske fundera över orsakerna och göra något åt detta.
Skräms över den hårda attityd som många visar. Det handlar ju inte om inte liten fråga, som att en städerska skulle kunna vägra skura toaletterna, utan om att faktisk döda en människa, om än inte fullgången. Och vad är det grundläggande argumentet emot – jo, det verkar främst vara rent ekonomiskt – sjukhusen skulle ev. tvingas anställa någon ytterligare barnmorska. Eller handlar det om ”rättvisa”, eller rent av om en feministisk kamp för den fria aborten?
Bengt
”kräver en inrättning i ledet ……” skriver du.
Jag tror att det vore klädsamt om vi som är katoliker ska ligga lite lågt med att fälla sådana kommentarer…..
// Irène
Bengt och alla,
Det bästa måste vara att en sådan här situation inte uppstår. Arbetsgivarna behöver uppenbarligen bli bättre på att redogöra vad en tjänst innebär för att kunna välja ut den mest lämpliga sökande. Vilket förstås innebär att vederbörande kan tänka sig att delta i alla förekommande arbetsuppgifter.
Den som söker en plats och har särskilda önskemål om vad man vill göra och det gäller förstås inte bara barnmorskor, måste också vara bättre än Ellinor Grimmlund på att ta reda på vad tjänsten innebär. Då slipper man onödiga konflikter som denna.
Anneli
Nils,
att bli jämförd med Herbert Tingsten är en altför stor ära. Men tack ändå.
Gert
Ok – varför försöker du påvisa att du är katolik i olika sammanhang då ?
Det visar iofs att katoliker har högt i tak med sitt inneslutande av människor,
Om det är bra, det överlåter jag åt katolska företrädare att bedöma.
Tingstens signum var framförallt att han gav redskap & verktyg till den främste publika ateisten Ingemar Hedenius. Det var Tingstens mest markerade eftermäle.
Nils,
Ingemar Hedenius tvingade genom sin bok ”Om tro och vetande” och den därpå följande debatten kristna att granska sina trosargument. Därigenom gjorde han, kanske utan att avse det, kyrkorna och oss kristna en stor tjänst. Hedenius är som Tingsten värd respekt.
Gert
”Hedenius gjorde kristenheten en tjänst” – det tycker säkert Humanisterna också.
Men den samlade kristenheten led under Tingstens utsållning av kristna inlagor i DN, p.s.s. som GP gör mot kristna i dag.
Bengt,
visst är det utmärkt att saken blir prövad. Men att det skulle vara diskriminering att inte få ett arbete man delvis inte vill utföra har jag som sagt mycket svårt att inse.
Gert
Gert!
Min bedömning innan prövningen är tvärtemot din.
1. Sambandet mellan kristen etik och abortmotstånd är starkt. Önskan att inte delta i sådan verksamhet skall därför respekteras enl Europarådets resolution 1763 från 2010 och Europakonventionen art 9.1
2. Mot detta kan ställas patientens intresse att få en abort utförd vilket hon inom vissa ramar har rätt till enl svensk lag, samt arbetsgivarens intresse att arrangera arbetet så rationellt som möjligt.
Eftersom respekterandet av samvetsfriheten i detta fall inte hotar möjligheten att få abort utförd i Sverige och att det är fullt möjligt för arbetsgivaren att arrangera arbetet på ett sätt så att kliniken kan fullfölja sina uppgifter även med en barnmorska som inte medverkar i abort, så kan inte intressena enligt (2) sägas överskugga rätten till samvetsfrihet enl (1).
Jag avaktar med spänning hur juridiskt sakkunniga avgör detta.
Jag kan inte avgöra om E Grimmark blivit diskriminerad. Men reaktionerna från chefen, facket mfl är synnerligen märkliga. Och visst får man uppfattningen att Grimmark inte är välkommen med anledning av att hennes åsikter inför aborter leder till personliga ställningstaganden som är utanför den politiska korrekheten i vårt land.
I teorin heter det att olikheter är bra, särskilt i offentlig sektor som många gånger är starkt politiserad (jag tänker särskilt på skolan). Men när man söker arbete uppskattas inte olikheter vilka de än nu är. Det kan vara olikheter som inte alls har med arbetsuppgifterna att göra.
Samvetsfriheten borde vara central i den offentliga sektorn. I den offentliga sektorn möts människor med vitt skilda livsuppfattningar. Då borde också de som arbetar där vara av skilda livsuppfattningar, även om det kan bli obekvämt.
Magnus,
Så länge man sköter sina arbetsuppgifter kan man förstås ha olika åsikter. Men varför alls söka en tjänst som innehåller sådant man inte kan tänka sig att delta i?? Finns det någon annan arbetsgivare som accepterar det tror du? Knappast. Varför ska då just kvinnoklinikerna tvingas göra det?
Anneli
Alla argument synade så anser jag att Ellinor Grimmark är diskriminerad, och att Sverige borde införa en så bred samvetsfrihetsklausul, som bl a Alf Svensson propagerar för. Den är mycket bredare än endast om abortfrågan. Och kolliderar inte med i Sverige lagstadgad rätt till abort, under gällande förutsättningar och bivillkor.. Dessutom tycker jag det är en orimlig anklagelse att säga att alla de som vill hävda samvetsfriheten gör detta med syftet att förbjuda aborter.
Ruth Nordström är en duktig jurist och stark kämpe för MR, vilket man kan se genom hennes föreläsningar på nätet, sedan lång tid tillbaka.
Efter att ha läst Dagens nyhetsnotis om vad Anders Arboreius tycker så tycker jag en längre intervju skulle göras med biskopen, för att denne skulle få och ta möjligheten att mer fullständigt belysa frågorna. Doch tycker jag inte att den summariska notisen ger anledning att hävda att biskopen ”gör talet om samvetsklausul enbart till ett slagträ i en abortdebatt”.
Anneli
Man borde kunna vara barnmorska och inte behöva delta i aborter, särskilt om man själv är flexibel och har en flexibel arbetsplats. Så mycket kan man väl säga att motparterna kring E Grimmark inte är särskilt flexibla och toleranta vad gäller oliktänkande, så som de framställs i de källor som Bengt ger. Jag ger mig inte in i frågan om hon för den skull är diskriminerad. Jag vet också att det många gånger finns mer bakom än det som tidningarna skriver. Dessutom är jag inte särskilt kunnig om kvinnokliniker heller. Den lilla kontakt jag haft med barnmorskor var på BB.
Varför alls söka en tjänst som innehåller sådant som man inte kan tänkas delta i, frågar du. Ja, det beror väl på vad som anses som huvudsakliga arbetsuppgifter. En katolsk lärare i exempel matematik och fysik kanske inte kan tänka sig att dela ut kondomer till sin klass, delta/genomföra och företräda RFSLs sexualmoral (saker som ingår under ämnet livskunskap) , hbtqcertifieras, gå på obligatorisk (för att öka arbetslagsgemenskapen) whiskeyprovning en fredag i fastan osv osv.
Man bör anse att mitt exempel ovan om den katolske läraren i matematik och fysik borde kunna söka anställning som lärare utan att för den skull tvingas delta i vissa av uppgifterna (de är bara exempel) ovan. Arbetsplatsen borde vara så flexibel att denne lärare skulle slippa ovanstående moment även om det förväntas från ledning (och kanske kollegor).
I teorin är de flesta för mångfald på arbetet. Men när åsikten prövas i praktiken så blir det något annat. Istället för att mångfald blir en tillgång blir det ett problem där den ”oliktänkande är problemet”.
Magnus
Nu har Gert Gelotte erhållit ett avslöjande genmäle av Dagens ledarskribent E. Sandlundh. Åter igen påvisas lågvattenmärken från GP:s ledarredaktion…
Elisabeth och Nils.
Jämförelsen med journalistavtalet haltar. På en kvinnoklinik ingår aborter i arbetsuppgifterna. På en redaktion ingår inte förnedrande uppdrag i arbetsuppgifterna.
I det ena fallet handlar det alltså om ordinarie arbetsuppgifter, i det andra om eventuella uppdrag som bryter normen samt de etiska regler som i övrigt gäller för journalister.
En rimligare jämförelse vore om jag som journalist sökte arbete på en redaktion som allmänreporter men krävde att få slippa att skriva om händelser i protestantiska kyrkor därför att jag är katolik. Jag skulle inte få jobbet och det vore inte diskriminering.
Gert Gelotte
Bara att konstatera att ditt synfält är snävt för att arbeta på en liberal ledarredaktion.
Journalist Siewert Öholm ger en tankeväckande reflektion:
http://www.varldenidag.se/Nyhetskommentar/2014/02/12/Siewert-Oholm-Hjarntvattskrav-for-barnmorskor/
Det förstärker intrycket av GP:s smala synfält & felaktiga projicering.
Magnus,
Whiskyprovning ingår i få yrkesgruppers normala arbetsuppgifter.
Jag tror att en bättre jämförelse vore en katolsk biologilärare som vägrar undervisa enligt läroplanen i sexualkunskap. Hen är erbjuder sig att ta på sig andra delar av undervisningen i kollegornas klasser om dessa täcker upp i hens klasser när det gäller sex och samlevnad. Flexibelt? Nej snarare extra besvär för alla inblandade.
Nej, det bästa är rätt person på rätt plats från början. Rätt person är då lika med en person som kan tänka sig att göra sitt jobb fullt ut.
Anneli
Pingback: Ske min vilja – individualismens konsekvenser | Annelis blogg
Detta är inte en fråga om abort utan om arbetsvägran och att påtvinga kvinnor inskränkningar i deras rätt till fri abort.
Ellinor Grimmark är inte alls tvingad att utföra aborter, hon kan ta sig ett arbete där abort inte ingår som en del av jobbet. Men istället så har hon medvetet valt ett jobb där hon har som arbetsuppgift att medverka i aborter och sedan kräver hon att hon skall ha rätt att inte utföra dessa arbetsuppgifter. Att resultatet av detta är att försvåra för de kvinnliga patienter som vill ha abort är uppenbarligen en del av hennes agenda.
För att ta ett liknande fall. Om ett Jehovas Vittne medvetet utbildar sig till akutsjuksköterska och söker anställning på akuten, skall sjuksköterskan ha rätten att via en samvetsklausul, vägra ge patienter blodtransfusioner? Om hon säger att hon istället vill ge dem saltlösning, skall hon kunna göra detta eller är det patientens rätt till god vård som skall väga högst? I detta senar fall så är det enkelt att insé att patientens rätt väger högst och att akutsjuksköterskan som är Jehovas Vittne påtvingar patienten att leva efter Vittnes religion/etik vilket är att inskränka patientens religionsfrihet – friheten att inte påtvingas en religion av någon annan.
Samma sak gäller i fallet Ellinor Grimmark. Grimmark vill tvinga patienter och arbetsgivare att följa hennes religion och inställning till abort och hon har inte rätten att påtvinga dem detta. Om hon inte vill utföra aborter så skall hon skaffa sig ett jobb där detta inte ingår som en arbetsuppgift.
Lasse!
Abortfrågan handlar om liv och död, därför kan du inte jämföra det med en blodtransfusion. Att sätta en skarp gräns före vilket människovärdet inte behöver respekteras låter sig inte göras, därför kan olika etiska infallsvinklar på abort inte förhandlas eller lagstiftas bort. Samvetsfrihet som finns i många andra länder är en nödvändighet.
Om abort vore barnmorskans enda uppgift skulle jag ha viss förståelse för din argumentation. Nu finns det så mycket mera att göra för en barnmorska som är helt okontroversiellt, det är dessutom brist på barnmorskor, och med god vilja från arbetsgivaren går det att bereda plats för Ellinor också.
Att Ellinor har en dold agenda att tvinga andra att följa hennes agenda är din tolkning, vilken är alltför subjektiv för att hålla i en juridisk prövning.
>” Abortfrågan handlar om liv och död, därför kan du inte jämföra det med en blodtransfusion. ”
Att ge någon blodtransfusion eller ej är också en fråga om liv eller död! Vad händer en patient som förlorat någon liter blod i en olycka och som inte får en blodtransfusion?
Men för att återgå till fallet Ellinor Grimmark, INGEN tvingar henne att genomföra aborter. Hon sitter just nu och genomför noll aborter. Vad hon kräver är att hon skall få ett jobb där en av arbetsuppgifterna är att hjälpa till vid abort och att hon skall kunna tvinga arbetsgivaren och patienterna att anpassa sig efter vad hon vill. Snacka om att vara arrogant! Vidare så är det helt klart att hon vill tvinga andra att ”följa hennes agenda” detta är ingen ”dold agenda” den är uppenbar.
Om hon t.ex. tog ett jobb som ”undersköterska på förlossningsavdelningen” så hade hon inte behövt ha med abort att göra och hon skulle ha möjligheten att medverka vid förlossningar etc. Men istället så kräver hon att få ett jobb med specifika arbetsuppgifter som hon sedan kräver att få vägra utföra. Av den anledningen så skall hon inte anställas på det jobbet.
För att ta ett annat exempel. Om en taxiförare är emot aborter, skall taxiföraren ha rätten att vägra köra dig till aen abortklinik? Skall en djupt kristen taxiförare ha rätten att vägra köra dig till moskén eller vice versa?
Nu måste vi hålla reda på logiken i den etiska argumentationen. Ja, en blodtranfusion kan vara frågan om liv och död, just därför är det orimligt att inte ge den då någons liv är i fara. Det är inte ekvivalent med abortsituationen: Där är två skyddsvärda personer i fokus som inte hotar varandras liv, men där man vill ta den ene av daga.
Jag delar inte din analys där du listar allehanda situationer där någon till följd av sin religiösa uppfattning skulle tänkas vilja hindra någon från att göra något genom att vägra utföra en tjänst. Mellanmänskliga regler och respekt för den andre är grunden för både en god mänsklig etik som också är en god kristen etik. Att jämställa alla dessa situationen är att bagatellisera frågan om det ofödda barnet som en skyddsvärd person och abortfrågans sammanhang med frågan om människovärdet i dess helhet.
Enligt lag så har ett Jehovas Vittne rätten att vägra motaga blodtransfusion även om detta skulle medföra att Vittnet dog. Logiken är den nog du som har fel på. Läget är som följer, skall en person ha rätten att vägra utföra arbetsuppgifter som strider mot personens religion/etiska inställning och trots detta få behålla jobbet, eller skall arbetsgivaren och de som påverkas av personens arbetsvägran ha rätten att neka den arbetrvägrande personen jobb.
I samtliga fall som jag gav så gäller detta, en person kräver att få slippa utföra en del av arbetsuppgiften som strider mot personens tro/etiskla inställning. Du anser tydligen att vissa av dessa fall skall behandlas olika än andra trots att anledningen till arbetsvägran är densamma i samtliga fall. Detta är ett logisk argumentationsfel som kallas ”special pleading”.
Nu till frågan abort. Du påstår felaktigt att detta gäller två individer med ”skyddvärde”. Ett embryo är inte en individ. Det är inte en individ i lag och inte heller Biblen behandlar ett ofött barn som en individ. Se t.ex. 2 Mosebok 21:22-25; här står klart och tydligt att om en person dödas gäller ”öga för öga” etc. men om en havande kvinna via våld får ett missfall så gäller böter. Alltså, ett foster och en person är INTE likställda i Bibeln (se även 3 Mosebok 27:6, endast pojkar äldre än en månad räknades som personer). Kvinnan är dock en individ och om hon inte vill genomgå en graviditet anser du då att man kan tvinga henne att göra detta tvärt emot vad hon tycker?!
Om du inte ger en kvinna rätten till fri abort; där det är hon och endast hon som har rätten att besluta om hon vill fullborda graviditeten eller ej, så sätter du kvinnans rätt till att sköta sit liv och sin kropp lägre än det ofödda fostret.
För att ta ett exempel. En har kvinna fött ett barn och barnet behöver genomgå en serie av operationer under en 9 månaders tidsrymnd annars kommer det att dö. Denna kvinna är den enda personen i världen som kan ge barnet de blodtransfusioner som krävs för att rädda barnet och kvinnan (som är ett Vittne) vägrar donera sitt blod eftersom detta strider mot hennes religion. Skall vi ha ”rätten” att tvinga henne att ge blod?
Alltså om fostret nu är fött har det fortfarande högre rättigheter än kvinnan? Om inte så kan kvinnan neka att ge sitt blod, men då kommer givetvis frågan, hur kan du argumentera för att ett foster är en individ om du inte ger fostret identiska rättigheter som du ger det som ett fött barn?
Om du anser att kvinnan skall kunna tvingas ge blod eftersom detta kommer att rädda livet på fostret så har vi givetvis också rätten att tvinga alla mänioskor att ge blod oavsett vad de tycker i frågan. Och det öppnar vidare Pandoras ask när det gäller transplantationer och annat eftersom du (i så fall) tagit bor vår rättighet till att bestämma över våra egna kroppar. Vidare så är också religionsfriheten borta eftersom du i så fall kan tvinga en person till en handling som strider mot personens religion.
Om du nu tror att dessa exempel med Jehovas Vitten inte har med verkligheten att göra så har du här ett exempel from Nya Zeland. Notera att den enda skillnaden är frågan om man kan tvinga modern att ge blod – och detta ansåg man inte att man kan
http://health.msn.co.nz/healthnews/8719800/nz-baby-to-get-life-saving-treatment
Lasse!
Du trasslar alltmer in dig i argumentation som är sidospår till den grundfråga vi diskuterar. Att ett Jehovas vittne kan neka ta emot blodtransfusion handlar om att en annat viktig etisk princip är överordnad, nämligen den om personlig autonomi och att ingen person får tvingas på en behandling han inte önskar.
Ett Jehovas vittne som är gravid och därmed utsätter både sig själv och fostret för risker, ja det är verkligen en etisk konflikt. Samma gäller mödrar som till följd av missbruk etc lever ett för fostret skadligt liv. I analogi med att vi har fri abort i Sverige är dock motivationen liten att ingripa till fostrets skydd.
Sedan kan man aldrig komma ifrån att det i levande livet finns situationer då etiska principer står i konflikt med varandra och man måste komromissa. Står valet mellan moderns och fostrets liv är det praktiskt etiska övervägande de flesta gör att man då i första hand räddar moderns liv.
Angående embryots, fostrets, det ofullgångna barnets människovärde, personblivande, så låter det sig inte göra att sätta en gräns när det sker. Jag är helt oense med dig om att den ofödde inte har något skyddsvärde.
Du hänvisar till Bibeln och specifika GT-texter: Läser du själv Bibeln bokstavligt, och äger dessa texter större auktoritet för dig än dagens forskning och vetande?
>”Att ett Jehovas vittne kan neka ta emot blodtransfusion handlar om att en annat viktig etisk princip är överordnad, nämligen den om personlig autonomi och att ingen person får tvingas på en behandling han inte önskar.”
Vilket är precis det som gäller i fallet abort. I det fallet är det kvinnas rätt till sin egen kropp det handlar om. Om en person medvetet försvårar det för kvinnan att kunna genomgå en abort så handlar den personen mot kvinnans personliga autonomi, (precis som en person som tvingar ett Vittne att genomgå en blodtransfusion). Om detta är en taxichaffis som vägrar köra kvinnan till en abortmotagning eller en barnmorska som vägrar utföra sina arbetsuppgifter spelar ingen roll. Dessa personer försvårar medvetet kvinnas rätt att avbryta sin graviditeten och accepterar inte hennes personliga autonomi .
**
Jag ser vidare att du inte svarar på frågan om hurivida du har rätt att tvinga en kvinna att genomgå en GRAVIDITET om hon själv inte vill det. Anser du att vi skall stoppa en kvinna från att genomföra en abort om hon nu vill ha en abort? Om du gör detta så tvingar du henne att genomgå en graviditet hon inte vill genomgå, och du tvingar henne att föda ett barn hon inte vill ha. Med vilken rätt påvingar du i så fall henne detta?
**
>” Läser du själv Bibeln bokstavligt,”
För det första så är jag ateist så jag tror inte på något i Bibeln. Men eftersom Ellinor Grimmark hänvisar till religionen för sin arbetsvägran så kan det vara av intresse att se att det inte finns en värsrad i Bibeln som förbjuder abort och minst två tillfällen där det helt klart står att ett foster inte är att likna vid en född individ. Enligt Jesus (om han nu fanns – och det finns inga utombibliska bevis för detta) så skall varje ord i det Gamla Testamentet följas bokstavligen (”Bergspredikan” Matteus 5:17-20) detta inkluderar de lagar gud (enlihgt biblen) stiftade och som står i 2 Mosebok 21, vilket jag hänvisade till.
Vidare: >” Angående embryots, fostrets, det ofullgångna barnets människovärde, personblivande, så låter det sig inte göra att sätta en gräns när det sker.”
Så du anser alltså att ett foster skall ha samma mäniskovärde som en född individ. I så fall vill jag ha svar på frågan jag ställde i posten innan. Har man rätt att tvinga en person att ge en blodtransfusion eller en transplantation. Eller har enn individ rätt att vägra detta även om deras vägran resulterar i att en person dör (som exemplet givet)?
Lasse skriver:
– Jag håller med om att autonomiprincipen talar för att det är den gravida kvinnan själv som är närmast behörig att besluta kring sin graviditet och livsödet för det barn hon bär inom sig eftersom hon är den som är närmast involverad.
– Här drar du för stora slutsatser utifrån autonomprincipen. Att en person har fri vilja som skall respekteras betyder inte automatiskt att den personen har rätt att få stöd och hjälp att genomföra allt det den personen vill vad det vara må. Respekten för tredje parts personliga autonomi o moraliska integritet gör att man inte kan tvinga någon att hjälpa en person att ställa upp på vad som helst.
Låt oss analysera de fall du nämner. Taxichauffören: Här gäller tjänsteprincipen, han betjänar andra genom persontransporter och bör inte göra skillnad på folk och folk, och de flesta taxichaufförer, även de som är abortmotståndare skulle nog anse det rimligt att inte vägra köra någon. Tillhandahåller man en tjänst, så utför man den utan att fördjupa sig i den betjänade personens förehavanden. Men det finns gränser även här: Dataföretag och tillhandahållare av internettjänster brukar hålla en ära i att inte lägga några moraliska aspekter på sina kunder. Men nyligen valde Bahnhof att dra ur sladden för LexBase.
Barnmorskan som begär samvetsfrihet: Som jag sagt dig tidigare håller jag inte med om att hon hindrar någon att begå abort. Samvetsfriheten är grundläggande, och det är fullt möjligt för arbetsgivaren att lägga upp arbetet så att man kan genomföra klinikens uppdrag att tillhandahålla de aborter som efterfrågas.
– Här väger autonomiprincipen tungt. Vill någon något, brottsligt eller inte är det svårt att stoppa.
Däremot menar jag att det etiskt inte finns något sådant som RÄTTEN till abort. Lagtexten talar om att abort FÅR BEVILJAS under vissa definierade omständigheter, vilket är en rimligare skrivning.
-När det gäller bibeltolkning verkar du vara novis. Du verkar tro eller vilja att kyrkan/alla kristna skall ha samma naiva superfundamentalistiska bibeltolkning som du i din okunnighet har. Ta en grundläggande kurs i exegetik, så kan vi återkomma till den diskussionen.
– Här krockar verkligen två etiska principer. Men som jag kan bedöma måste autonomiprincipen vara vägledande här. Du kan inte använda en människa som ett medel och offra hennes autonomi, även för ett så viktigt ändamål som att rädda en annans liv. Detta är en intressant och viktig etisk diskussion. Skulle gärna höra fler tankar om detta.
För det första. tack för en intressant och civiliserad debatt.
” _Att en person har fri vilja som skall respekteras betyder inte automatiskt att den personen har rätt att få stöd och hjälp att genomföra allt det den personen vill vad det vara må._ ”
Det stämmer. Ellinor Grimmark i den situation hon just nu är i har givetvis rätt att som egen person vägra att hjälpa en kvinn a att utföra en abort. Men om hon är anställ som barnmorska och det är i hennes jarbetsuppgifter att hjälpa till med aborter, så givetvis har då en kvinna som vill genomgå en abort rätt att kräva detta. Och i så fall så är Ellinors vägran ett sätt att medvetet försvåra det för kvinnan som vill ha abort, tvärt emot vad yrket säger att hon skall göra.
>” _Som jag sagt dig tidigare håller jag inte med om att hon hindrar någon att begå abort._ ”
Ellinor har i intervjuer sagt att hon kommer att vägra ge dagen efter piller etc till kvinnor som vill ha detta. Detta är att hindra, speciellt med tanke på att det är få personer på kliniken eftersom det är brist på barnmorskor.
>” _Du verkar tro eller vilja att kyrkan/alla kristna skall ha samma naiva superfundamentalistiska bibeltolkning som du i din okunnighet har._ ”
Det finns över 40’000 olika varianter på kristendommen och alla tolkar biblen olika, även personer innom samma samfund tolkar bibeln olika därför finns således inget ”rätt eller fel” sätt att tolka den boken på, eller om de så vill, ta den bokstavligen på (de sistnämnda ser jag mycket av eftersom jag inte bor i Sverige längre). Dessa olika varianter utgår dock från vad texten säger och det är därför helt okej att använda den bokstavliga betydelsen först. Om du nu anser att bibletexten skall omtolkas från vad som bokstavligen star där, så är detta troligen beroende på att det samhälle som du nu befinner dig i har en helt annan syn på etik och moral än vad som är nedtecknad i Biblen – och du är en product av det samhället. Vad du anser vara rätt och fel är mer i linje med vad dagens samhälle säger och den humanistika bakgrund som det är byggt på, än på vad som bokstavligen står i Bibeln – så för att få din personliga etik och moral att passa med vad texten sager så krävs det att den ”omtolkas” (eller att man förkastar den som grund för moral – vilket är vad jag gjort). Men att bassera ett motsånd till abort på vad bibeln säger om den frågan fungerar inte, eftersom bibeln inte har något att säga om detta.
***
>” _Däremot menar jag att det etiskt inte finns något sådant som RÄTTEN till abort.- ”
Det beror på vad man menar. Om man menar att en kvinna har rätten att *inte tvingas genomgå en graviditet* (och med detta så menar man att hon har rätt att avbryta graviditeten om hon så vill) så är det en rättighet som hon har. Hon har kontrollen av sin egen kropp och det är en individuell rättighet.
Om man istället menar att en kvinna skall ha en ”rättighet att få hjälp till att genomgå en abort” så är det en annan fråga. Nu är det andra individer som är involverade, inte bara kvinnan. Vi kan i lag säga att vi har en ”rättighet till god sjukvård” eller ” en rättighet till säker abort” etc. Men om ingen vill arbeta innom sjukvården elller på en abortklinik så spelar den lagen ingen roll eftersom det inte finns någon som kan utföra jobbet. Och vi har inte en rättighet att tvinga en person att arbeta innom sjukvården eller på en abortklinik om de så inte vill.
När jag skriver att en kvinna har rätt till abort så menar jag det första individuella fallet. Den andra situationen står och faller på om någon vill utföra jobbet. Men i den senare situationen kan man inte kräva att få en anställning som innebär att man skall utföra aborter och sedan vägra göra detta och dessutom att man skall bibehålla jobbet. Vill man inte arbeta med aborter så skall man givetvis skaffa sig ett jobb där detta inte ingår som en arbetsuppgift.
Tack själv för god debatt.
Våra meningsskiljaktigheter tycks koka ner till två saker:
1. Jag anser att människolivet är skyddsvärt även innan födelsen, att abort därför är ett etiskt dilemma man inte kan blunda för. Att edast se fostret som en cellklump och en del av mammans kropp är biologiskt och utifrån vår nuvarande kunskap inte riktigt, det har inget med religiös övertygelse att göra. Jag tror inte man kan ha olika mallar för vårt handlande med vattentäta skott emellan. När det är som i vår kultur att vi ägnar oss åt massavrättningar av foster/ofödda barn så får det konsekvenser också för hur vi ser på människovärdet i övrigt. Vi får ett kallare samhälle. Skall vi dessutom inte ha samvetsfrihet utan krav att alla inom hälso- och sjukvård som jobbar med mammor och livets början skall stöpas i samma likriktade ideologiska mall, så blir det ännu värre. Jag menar att det är en tillgång, inte en brist att det kan finnas personal med olika syn på dessa frågor. Problematiskt är när man vill sopa den etiska frågan under mattan. Du ser tydligen annorlunda på detta.
2. Jag anser att med god vilja så kan arbetsgivaren mycket väl bereda plats för sådana som Ellinor och differentiera arbetet på ett sådant sätt att alla patienter kan betjänas i enlighet med det uppdrag kliniken har. Jag tycker arbetsgivaren gömmer sig bakom argumentet med svårighet att skapa nya administrativa rutiner för att slippa ta tag i den etiska frågeställningen med samvetsfrihet. Du tycks inte bekymra dig om detta, och i din argumentation glider du mellan att aningslöst godta arbetsgivarens argument och att reducera frågan om den oföddes värde till en fråga om en apart religiös föreställning som måste hållas privat och att den grupp människor som hyser dessa ”föreställningar” (väldigt många) gärna får diskrimineras och påläggas yrkesförbud inom barnmorskeyrket.
Bengt och Lasse,
Jag tror som Lasse att Ellinor Grimmlund ville ställa till problem på ett eller annat sätt, men det är knappast fruktbart att diskutera det mer ingående. Utan det viktiga är att försöka undvika att liknande situationer uppstår igen. Vilket lättast sker genom noggrannhet i själva anställningsförfarandet.
Bengt jag kan inte förstå dina invändningar mot att ge rätt jobb till rätt person redan från början i stället för krångliga anpassningar av tjänsten. Om inte syftet är att göra arbetet vid kliniken mer komplicerat.
Jag förstår heller inte varför det är orimligt att begära Ellinor Grimmlund ska söka en tjänst där det inte ingår några arbetsuppgifter som hennes samvete har problem med? Varför inte satsa på förlossning, BB eller kanske rent av en IVF-mottagning. Hon vill ju arbeta med liv, så att hjälpa par som har svårigheter att få barn borde vara optimalt. Också här blir innvändningarna bara begripliga om syftet är att ställa till bråk.
Var och en ska kunna följa sitt samvete, så länge man håller sig inom lagens råmärken. Men det innebär inte att man kan vänta sig att omgivningen ska anpassa sig efter det.
Anneli
Anneli! Som jag förstår är hon villig att gå mkt långt i flexibilitet inkl att ta dana uppgifter du föreslår medan arbetsgivaren hävdar att alla barnmorskor som anställs måste samtycka till att medverka vid aborter.
Bengt,
Utifrån vad jag kan läsa ut ur debattartikeln hon skrev inskränker sig hennes samarbetsvillighet till att ta dubbla pass. http://www.aftonbladet.se/debatt/article18265218.ab
Jag har inte hittat någon artikel där arbetsgivaren förklarar sin syn på vad som skett. Kanske är arbetet upplagt så att personalen alternerar mellan olika avdelningar, det vet jag förekommer.
Men återigen lösningen måste vara att arbetsgivaren beskriver den utlysta tjänsten ordentligt och att den arbetssökande i sin tur frågar om vad som ingår INNAN man blivit anställd. Om man tror att det kan förekomma arbetsuppgifter man inte vill utföra. Att Ellinor Grimmark inte säger något förrän hon fått jobbet är det som gör att jag tror att hon var ute efter att ställa till problem.
Anneli
Anneli!
Din utgångspunkt att barnmorskan är ute efter att ställa till problem är ingen särskilt bra utgångspunkt, och i en juridisk prövning av samvetsfrihet och diskriminering håller det inte att framföra sådana obevisade antaganden.
Det är ganska självklart att det skulle gå att arrangera arbetet på ett sådant sätt att det finns plats för och möjlighet att rationellt utnyttja kapaciteten av den arbetskraft som Ellinor erbjuder. Att arbetsgivaren gömmer sig bakom motivet att det inte går att arrangera arbetet annorlunda är bara ett sätt att slippa ta i frågan om samvetsfriheten som skall råda inom EU enligt Europarådets resolution.
Sverige är ett ovanligt extremt land.
I Afrika älskar man barn och familj. En Livets Kultur.
I Sverige raader Dödens Kultur.
Anneli,
Tvärtom sade Ellinor ifrån innan hon fått någon anställning som barnmorska, hon sade ifrån under utbildningstiden. Det är orimligt att basera några slutsatser om vare sig diskriminering eller samvetsfrihet på obevisade hypoteser i stil med ”jag tror att hon var ute efter att ställa till problem”.
Dessutom kan frågan om samvetsnöd i ett arbete uppkomma under anställningen, den möjligheten
går inte att undanröja genom att lägga restriktioner på den arbetssökandes anställning. Hur skulle det se ut?? Förbjuda att en människa får samvetsnöd: vilket förtryck skulle inte detta bli! Och också strida mot den MR, som religionsfriheten är.
Krister
Tidningen Världen idag publicerade förra veckan en intervju med Reinhold Fahlbeck, den jurist som skriver en inlaga till DO om fallet Ellinor Grimmark. ”Sverige lär få samvetsfrihet” :
http://www.varldenidag.se/nyhet/2014/02/21/Professor-Sverige-lar-fa-samvetsfrihet/
Krister
Det finns en del fel i den där länken som du lämnade. T.ex. så gör författaren liknelser mellan samvetsvägran i Armeniens försvar och detta fall. Armenien har försvarsplikt så man kan inte jämföra det med ett frivilligt jobb som en barnmorska. Om det skulle vara likställt så skulle man jämföra det med t.ex. Storbrittaniens försvar som är profesionellt och det finns inte npågon rätt för dig där att vägra lyda en laglig order bara för att ditt samvete inte anser att den är korrekt.
bema (ursäkta dröjsmålet, jag har varit I Sydney utan dator)
Din första punkt tror jag på sitt sätt att du redan svarat på. Om man anser att även ett embryo är en person så kommer samma situation att gälla som den liknelse jag gav i fallet med ett fött barns rätt till bloddonation jäntemot en kvinnas rätt att inte tvingas ge blod. I det fallet så svarade du att;
”Du kan inte använda en människa som ett medel och offra hennes autonomi, även för ett så viktigt ändamål som att rädda en annans liv.”
I och med detta så måste logiskt en kvinna ha rätten att vägra fullborda graviditeten om hon vill, om inte så tvingar vi ju henne att offra hennes autonomi. Det är därför som hon har rätten att kunna genomföra en abort om hon så vill.
Om vi nu tar faller med Ellinor Grimmark. I det fallet så är det ingen som tvingar henne att ta ett job där det ingår som en del I jobbet att hjälpa till vid aborter. Hon kan neka det jobbet när som helst, det finns ingen lag som tvingar henne att bli barnmorska. Om hon ville jobba med enbart födslar och enbart små barn så finns dessa jobb redan, men hon har helt medvetet *inte* ansökt till de positionerna. Istället så har hon medvetet tagit ett jobb där hon vet att arbetsuppgifterna inkluderar att medverka vid aborter, ge abortrådgivning etc. Sedan kräver hon att dessa arbetsuppgifter skall ändras så att de passer henne. Altså, hon vill omdefiniera vilka arbetsuppgifter som skall gälla barnmorskor. Om hennes plan lyckas så kommer detta att påverka den fria aborten i landet. Detta eftersom det kommer att bli svårare att genomföra aborter om de som är anställda för att göra det jobbet plötsligt kan vägra med hänvisning till ”samvetsklausuler” och alla andra som är involverade i aborten, detta inkluderat patienten, måste anpassa sig till den som arbetsvägrar. Dessutom skall man inte ha rätt att sparka den som arbetsvägrar oavsett om denna persons vägran påverkar alla andra.
Men om så skall gälla för barnmorskor så måste det också få gälla för alla andra yrken i samhället och alla andra typer av ”samvetsklausuler, eller hur? Om så inte är fallet så är det ju diskriminering av andra åsikter än just abortmotsånd, och den typen av särbehandling kan vi inte ha i lag. Så personer på akuten skall då givetvis ha rätt att vägra medverka vid blodtransfusioner eller andra ingrepp som strider mot vad de anser. En person på ett slakteri skall ha rätten att vägra döda djur och stycka deras kroppar, En vegan skall ha rätt att vägra mjölka kor, En polis skall kunna vägra arrestera personer, en miliär skall kunna vägra använda vapen etc. *Och ingen av dem skall vi kunna sparka för arbetsvägran!*
Vad I helsike ärt det för vansinnigt samhälle vi får då?!
Hej Lasse! Det käns som att vi kommer en bit på väg i detta samtal.
Om det skall finnas någon positiv etisk mening i talet om ”rätten till abort” så är det just autonomiargumentet, ingen kan tvingas mot sin vilja att ta hand om eller omvårda en annan mänsklig individ vare sig i sin kropp eller utanför den. Moraliskt och även juridiskt kan föreligga skyldigheter, men om en förälder inte vill ta hand om sitt barn blir det till slut tvångsomhändertaget eller bortadopterat.
Samtidigt måste det då vara glasklart att det rör sig om tre personer: Den gravida kvinnan, abortören och det foster som skall aborteras. Ingen kan tvingas till att döda.
Skulle Ellinor vara tvungen vore hennes utväg civil olydnad. Nu är hon inte tvungen utan kan välja annat jobb. Så långt är vi överens.
Men när det gäller din beskrivning av händelseförloppet för Ellinors del, att hon ”helt medvetet *inte* ansökt till de positionerna (där hon inte behöver arbeta med abort) och sedan kräver hon att dessa arbetsuppgifter skall ändras så att de passer henne”, så stämmer det inte med Ellinors egen berättelse.
http://www.varldenidag.se/nyhet/2014/02/26/Ord-mot-ord-om-anstallning/
Detta måste får redas ut av DO eller eventuellt Europadomstolen.
Därför blir inte heller ditt resonemang i sista stycket relevant. Att vi skulle ha en långtgående rätt att neka till saker som gäller ”allvarligt grundad religiös övertygelse” som nyligen föreslogs i en lag i Arizona men som guvenören inlade sitt veto mot, så håller jag med om att det vore absurt. (Se min senaste bloggpost ”Får man neka att baka bröllopstårta till samkönade par?”)
Men i Ellinors fall handlar det om något mycket mer grundläggande. Att döda mänskligt liv. Där är det ett oavvisligt krav att samvetsfrihet måste gälla.
Hej igen
Jag håller helt med i den tidigare delen av det senaste inlägget. jag tror vi båda två är starkt stödjer individens rättigheter och principen om autonomi. Jag håller helt med I att Ellenor (eller någon annan för den delen) inte skall tvingas genomföra aborter. Men om jobbet innebär att man skall medverka till detta så är den rätta inställningen att inte ta den typen av arbete. På samma sätt som en pacifist inte söker sig till en militär tjänst, just av anledningen att ”inte döda”.
När vi i Sverige hade en tvångslag om militärtjänstgöring så hade man p.g.a. detta rätten att vägra göra lumpen i miliitärförsvaret. Istället så kunde man göra det innom civilförsvaret utan vapentjänst. Men detta resonemang fungerar inte idag då det är frivilligt att göra militärtjänst. Om man frivilligt söker en tjänst i försvaret som innebär vapenträning så kan man inte klaga på att den strider mot ens etiska inställning; och att vad som gäller i tjänsten skall skrivas om så att det passer pacifisten. Du kan söka ett annat jobb som inte har med vapen att göra – försvaret skall inte behöva ändra sig för din skull. Och det finns jobb innom försvaret som inte har med vapen att göra, så pacifisten kan söka sig till dessa, eller hur?
Av samma anledning så kan inte Ellinor Grimmark kräva att vad som gäller för en barnmorska skall skrivas om så att det passer henne. Hon kan söka ett jobb där abort inte ingår. Jag läste igenom vad som stod i din referens och vad jag kunde se så har Ellinor Grimmark enbart sökt barnmorske-positioner. Hon har altså inte sökt jobb innom förlossningsvården som enbart har med förlossning att göra utan istället sökt de tjänster där abort också ingår som en del av jobbet. (Jag mistänker att de fall som Ellinor hänvisar till – där en person får fortsätta jobba som barnmorska trots att de vägrar göra en del av jobbet- är just därför att man inte vill dra saker och ting inför domstol. En arbetsgivare försöker ofta kompromissa just för att undvika detta. Men om man vet att personen kommer att arbetsvägra innnan han/hon har fått jobbet så kommer arbetsgivaren i detta fall helt enkelt att låta bli att anställa.) Vad Ellinor Grimmark nu gjort är att dra en arbetsgivaren inför domstol för att hon inte fick jobbet. Om hon vinner (vilket jag verkligen hoppas att hon INTE gör) så kommer detta att få den typen av konsekvenser som jag nämnde i mitt förra inlägg.
P.S. Jag läset igenom din blog om att ”vägra baka bröllopstårta”. Jag är helt med dig i detta. Det är en enorm skillnad mellan den individuella rätten till religionsfrihet och ”rättigheten” att diskriminera basserat på religion (eller ateism för den delen). Jag (och andra med mig) brukar säga. Jag har rätten att vifta med mina hander precis som jag vill men dessa rättigheter slutar så fort min näve träffar en annan människa….
Pingback: Samvetsfrihetens förkämpar behövs som ett salt i samhället | Bengts Blogg
Käre Bengt,
Om du yrkar på samvetsfrihet kanske du ska välja ett annat yrke. Om jag utövande judisk, muslimsk, hindu eller annan religion och som läkare vägrade behandla en kristen person för att det strider mot min personliga tro skulle ni godta det? (kristna har ingen självrättfärdigad moralisk högplats som gör att allt ni tror på är korrekt)
Skärp till er! Sjukvård, skola, polis och andra SAMHÄLLSTJÄNANDE YRKEN är INGEN PLATS för RELIGION ELLER ANDRA PERSONLIGA ÅSIKTER! Vi lever i ett sekulariserat land, passar inte arbetsuppgifterna dig ska du söka något annat.SÅ VÄLDIGT ENKELT!
Sluta bete er som att detta fallet handlar om något annat än propaganda från väldigt extrema rörelser och personer (JA DU TILLHÖR EN AV DESSA EXTREMA PERSONERNA). Ellinor Grimmark har fått hjälp av extrema rörelser som t.ex. AFD (alliance freedom defence) vilket jag räknar som västvärldens talibanrörelse/IS.
Det absolut värsta med dessa rörelser är deras syn på utbildning och vetenskap: vi tror inte på evolutionen trotts att det är en bevisad (ja den är otroligt väl bevisad alltifrån micro och macro evolution hos mindre genom som bakteriella vektorer/genom till evolutionen av människan), vi tror även bara selektivt på fysiken för det är ganska svårt att argumentera emot gravitationskraften men teorier om universum kan vi sortera bort som nonsens
Slutligen vill jag även kommentera att detta ”moralspel” som många religiösa håller på med är fruktansvärt falskt. Dessa människor tycker att det är fruktansvärt att en kvinna har rätten till sin egen kropp men det är helt okej att neka dom högre arbeten som präster. Om personer med en katolsk tro inte anser att kvinnor har rätten till de högre ämbetena inom kyrkan kan denna logiken mycket väl föras över till andra aspekter av livet, varför ska kvinnor få vara chef när dom inte får vara präst? Varför ska dom ha rätt till en högre lön när dom inte har rätten till höga ämbeten?
En sista sak, att du citerar Europarådets resolution 1763 från 2010 och Europakonventionen art 9.1 (PS det jag skriver nedanför att att du kan vässa en penna och sätta dig på den 🙂 )
Den rättsliga bakgrunden utgörs av Europakonventionen, den svenska diskrimineringslagen
(2008:567) och Council of Europe, Resolution 1763 (2010) ”The
right to conscientious objection in lawful medical care”.
Jag utgår här från de synsätt som kommer till uttryck i Resolution 1763
(2010). Den bygger på att medlemsländerna garanterar att ”patients receive
appropriate treatment”. Medlemsländerna skall säkerställa ”that the interests
and rights of individuals seeking legal medical services are respected, protected
and fulfilled”. Detta innebär att rätt till abort kan föreligga i enlighet med medlemsländernas
nationella lagstiftning. Så är fallet i Sverige.
…….
Patienter kan dock ha motstående intressen av lika hög rang som religionsfrihetsintresset
i form av önskemål om adekvat medicinsk behandling för att bevara
livet. Som framhållits i avsnitt 3.2.2 moment (3) Proportionalitet, har detta
intresse högre rang än religionsutövningsintresset. Uppkommer en konflikt mellan
dessa intressen som inte kan lösas på annat sätt tvingas den religiöst berörda
personen att medverka. Inskränkning enligt Artikel 9.2 är då lovlig enligt Konventionen
Att du så förenklat åberopar en av EUs konventioner SOM DESSUTOM INTE VAR ANTAGEN FÖR DET KRISTNA-FANATIKER VILL ANVÄNDA DEN TILL visar på din okunskap.