Katolska och ortodoxa teologer har just avslutat en samtalsrunda som resulterat i att man kommit fram till samsyn rörande vissa punkter om primatet under de första 1000 åren av kyrkans historia. Samtalen avslutades i Chieti i Italien 21 september och resultaten redovisas i ett dokument ”Synodality and Primacy during the First Millennium: Towards a Common Understanding in Service to the Unity of the Church”. Anmärkningsvärt är att även Rysk-ortodoxa kyrkan och Georgiska kyrkan, som annars hört till de mest kritiska är införstådda med det hela.
Under första milenniet var de kristna indelade under fem patriarkala säten, där Rom betraktades som ett hedersprimat. Inget av patriarkaten kunde fatta beslut under deras jurisdiktion utan samtycke från de andra patriarkaten. Detta kallas synodalitet.
Msgr Andrea Palmieri från Påvliga enhetsrådet förklarar att man i dokumentet kommit fram till tre punkter angående den roll biskopen av Rom hade:
- Biskopen av Rom hade rätt att presidera över liturgiska ceremonier i egenskap av biskop från det främsta biskopssätet.
- Rombiskopens roll vid koncilier uppmärksammas. Han närvarade alltid genom delegater och sanktionerade vad som hade kommits överens om.
- Biskopar hade rätt att appellera till Rom om man menade att en lokal synod inte hade gått rätt till.
Bengts Blogg 
Att det skulle gå tämligen lätt att enas om historieskrivningen för det första milleniet, är faktiskt inte särskilt förvånande. Det är ju först under det andra milleniet som den avgörande schismen äger rum, alltifrån de romerska korsfararnas erövring av K-opel 1204 till den romerska Kyrkans unilaterala proklamerande av nya dogmer(1854 och 1870) utifrån en mycket specifikt romersk teologisk tradition (aristoteliskt inspirerad nythomism), av ett slag som idag är mindre dominant även inom den romerska Kyrkan. Så – den stora uppgiften ligger ännu framför oss…/Paul
Håller helt med. Det som den korrupta Eugenius IV kuppade igenom i konciliet Ferrara/Florens som Konstantinopel, under hot från turkarna, gick med på; att påven står över konciliebeslut och maktfullkomliga högmodsdogmer om påvens ofelbarhet under 1800-talets andliga förfallstid för RKKs del, kan väl knappast räknas som Den Heliga Andes verk, annat än av extremistiska motståndare till andra vatikankonciliet.
Vidare bör man väl också se på hur de allra första kristna såg på saken och då var Jerusalem betydligt viktigare än Rom. I NT finns ingen som helst annan hierarki mellan församlingarna. Ska vi räkna antalet brev till församlingarna? Då vinner inte Rom. Kanske den första Europeiska församlingen? Inte heller Rom och varför den första europeiska församlingen, kristendomen är ju global? Kanske den första församlingen där kristna kallades kristna? Varken Rom eller Europa. Den första församlingen som blev en slags statskyrka? Nej, det var av allt att döma i Etiopien. Irenaeus biskopsdöme? Nej, det låg i Lyon.
Dessutom undrar jag över hur denna fixering vid geografisk plats och världsliga maktcentra över huvud taget uppkommit när Jesus sa att han alltid är här, inte därborta, i alla evangelierna! I synoptikerna varnas upprepade gånger för att springa efter Jesus till andra platser än där man befinner sig.
Detta handlar inte alls om den stora schismen men om en av dess andliga orsaker: http://www.dagen.se/debatt/behover-gud-hamtas-hem-1.790339 Här säger en frikyrkopastor, riktad främst till andra frikyrkliga, men det har större giltighet än så: ”Kanske är det uppvaknande vi verkligen behöver inget annat än insikten att Jesus är här mitt i vår vardag, mitt i våra liv och våra många gånger mediokra omständigheter och att det är något alldeles fantastiskt.”
Det vore ju en välsignelse om de ortodoxa i nuläget skulle se på Påven åtminstone som innan den stora schismen enligt vad som beskrivs här.
Pingback: Ekumeniken bär frukt i den enda heliga, katolska och apostoliska Kyrkan | Bengts Blogg
Pingback: Barmhärtighet och Helighet, Primat och Synodalitet. Det knakar i Katolska kyrkan när ytterligheter skall integreras | Bengts Blogg
Pingback: Reformationsminnet början till slutet på kristenhetens splittring | Bengts Blogg
Pingback: Några fakta om Katolska kyrkan, tro, historia, ekumenik | Bengts Blogg
Pingback: Nytt gemensamt dokument: ”Evangeliskt och katolskt kristna bör tala med en röst i alla frågor där det är möjligt” | Bengts Blogg
Pingback: Den ekumeniska tidsåldern sätter fokus på Kyrkans enhet | Bengts Blogg
Pingback: Krisen i Katolska kyrkan den värsta sedan Reformationen. Historiskt perspektiv på kuria-reformen som förbereds av påve Franciskus | Bengts Blogg
Pingback: Från påvens ofelbarhet i en strikt hierarki till Kyrkan som Guds folk och synodalitet | Bengts Blogg
Pingback: Splittring i den ortodoxa kristenheten bekymmersam | Bengts Blogg