På morgonen hade vi påhälsning av rådjur i trädgården. Dessa vackra djur som är helt ovetande om människors konflikter och stridigheter.
Påven, som uppmanar oss till ett enkelt liv och vill uppmuntra de unga att vittna om evangeliets förvandlande kraft är på väg till Rio samtidigt som jag själv på eftermiddagen är på väg till Uppsala och Europakonferensen. I bilradion lyssnade jag till Maria Svelands sommar-program. Hon är verkligen den som in på bara huden fått känna på människors hat. Som vältalig feminist har hon fått motta de mest horribla hotelser och hatbrev. Feminister blir ofta demoniserade och tillskrivs åsikter de inte har och på sociala media har uppstått en sanslös undervegitation av fientlighet och hat. Var man än står ideologiskt i förhållande till feminism kunde man inte undgå att beröras och uppröras över det hon fått gå igenom. Ingen människa skall behöva utstå sådant.
En bestickande tydlig illustration till den manliga dominansen i samhället var när stadsminister Reinfeldt tog bladet från munnen, problematiserade hatet sade att vi inte kan acceptera hot och huliganism – när två män från Djurgårdens IF blivit hotade. Det är bara det att sådana hot lever många kvinnor med dagligen utan att det föranlett motsvarande reaktion. Det måste bli stopp på detta. Men vår reaktion är ofta att blunda hellre än att reagera.
I Uppsala talade Göran Skytte. Förra året drabbades han av stroke och svävade mellan liv och död. Från att initialt ha varit förlamad, och inte kunnat tala eller skriva har han återvänt till livet och talade till oss full av kraft och vitalitet. Han talade om Guds förvandlande kraft, och hur människor som möter Gud blir förvandlade. Hans senaste bok heter Förvandlingar – från död till liv och beskriver hans egen kamp med den svåra sjukdomen han drabbades av, liksom vittnesbördet från många människor han mött under sina föredragsturneer i Sverige. Under stroken var han mentalt medveten om att han var livshotande sjuk och kunde dö, han var inte rädd och bad bönen ”Jesus, jag överlämnar mig i dina händer”.
Göran Skytte har blivit något av en riksevangelist, och det känns att den förvandling han genomgått är äkta. Han talar från hjärtat, enkelt och ärligt vad det betytt för honom att få möta Jesus. Som den undersökande journalist han är och förblir nöjer han sig dock inte med att stanna i det existentiella och känslomässiga utan vill gå till botten med sina frågor också teologiskt.
Intressant är att höra om hans kontakt med karmelitmunken Wilfrid Stinissen. Vad är den största synden för en kristen var en fråga. Biskop Anders Arborelius svarade engång, vilket Stinissen bekräftar, att det är bristen på tacksamhet. Varje dag är en dag av nåd där vi tar så mycket för givet, att vi kan gå, skriva, se, uppleva det sköna etc, men vi glömmer att vara tacksamma för det. Skytte kunde verkligen bekräfta detta i samband med upplevelserna under sitt slaganfall. I den stunden var ingenting givet.
Dagens bokinköp från boktältet på Europakonferensen
Vad innebär det att vara frälst? Det finns så många olika aspekter på detta där frikyrka, Svenska kyrkan och Katolska kyrkan lägger olika aspekter på frågan. När han fick frågan om han var frälst bestämde han sig att gå till botten med detta, och rådfrågade på nytt Stinissen. Om detta kan man läsa mera i hans senaste bok.
Hemkommen på kvällen tar jag del av direktsändningen från påvens ankomst till Rio de Janeiro där han togs emot av Brasiliens president Dilma Rousseff jämte landets kyrkliga ledare. Han färdades in till staden i en enkel bil, det såg smått kaotiskt ut och mängder av människor ville hylla honom.
Under sitt första officiella tal tackade han Brasilien för att ta emot honom med sådan gästfrihet, och hoppades att kunna ge dem den mest värdefulla gåvan av alla: Jesus Kristus.
“I have neither silver nor gold, but I bring with me the most precious thing given to me: Jesus Christ! I have come in his name, to feed the flame of fraternal love that burns in every heart; and I wish my greeting to reach one and all: The peace of Christ be with you!”
På portugisiska sade påven att genom Världsungdomsdagen hoppas han att alla nationer skall bli Jesu lärjungar. Han uppuntrade de unga att ha visioner, vara på väg och gå längre än vad som förväntas.
“Christ has confidence in young people and entrusts them with the very future of his mission, ‘Go and make disciples’. Go beyond the confines of what is humanly possible and create a world of brothers and sisters.”
Påven betonade också att även om Världsungdomsdagen är en festival för de unga, så vill han nå ut till alla generationer, så att budskapet om Jesus överallt kan förkunnas rent och klart.
Att budskapet om Jesus skall förkunnas rent och klart. Bort med all bråte runtomkring som tar bort fokus från det väsentliga så att människor får en chans att möta Jesus och erfara den förvandlande kraften som det mötet innebär. Det kärnbudskapet förkunnas rent och klart överallt för den som vill lyssna, oberoende av om bäraren av budskapet är påve Franciskus i Rio eller författaren Göran Skytte i Uppsala. Alla vi som vill tillhöra Jesus är kallade att vittna om detta.
Har ägnat mig åt snickeri-arbete ganska mycket sista veckan. Nästa vecka handlar mera om andligt uppbyggnadsarbete. Tre stora kristna konferenser är på gång: 
Yonggi Chos församling Yoido Full Gospel Church i Seoul, Sydkorea, är idag världens största, med fler än 800 000 medlemmar. Den började en gång i tiden som en liten bönegrupp. Det var som 17-åring, dödssjuk i tuberkulos, som Cho tog emot Jesus för att vara snäll mot en kristen väninna. Men frälsningen visade sig bli mer än bara en vänlig gest då han blev både helad, andedöpt och genom en vision kallad till tjänst för Gud. Han är en stor inspirationskälla för ledare och pastorer över hela världen och många har tagit del av hans undervisning om cellgrupper och bön som nyckeln till församlingstillväxt. Också i Katolska kyrkan har han varit inspiratör för systemet med cellgrupper i församlingen som introducerades av kyrkoherde 
Fr. Raniero Cantalamessa är katolsk präst i Franciskan-orden, och är varmt uppskattad talare på karismatiska konferenser, både bland katoliker och protestanter. Han har ett starkt budskap om den Helige Ande och Andens gåvor, och vittnar gärna om betydelsen av sitt eget andedop. Hans värme, ödmjukhet och stora kunskap i Guds ord har gjort honom till en mycket eftersökt talare över hela världen. Han har tidigare besökt Sverige flera gånger och är predikant för det påvliga hushållet, bl.a. håller han fastepredikningar varje år. Han är välkänd i Italien genom regelbundna kristna TV-program.
Tidningen Världen idag berättar en avskräckande historia om en italiensk domare, Pietro D´Amico som slutade sitt liv på dödsklinik i Schweiz efter en krisreaktion efter falska anklagelser för korruption. Hans familj visste ingenting och fick meddelandet om hans död från kliniken i Schweiz. Fallet har väckt stor uppmärksamhet i 
På andra sidan Atlanten är också andra saker på gång. Jag läser på 
Själv skall jag delta i två konferenser: 
Vid sin 38:e kongress som pågår nu tillkännagav Exodus internationals ledare Alan Chambers att organisationen kommer att läggas ner, att man ber om förlåtelse för att man orsakat människor skada genom sin verksamhet och att man omprövar sin tidigare hållning att omvändelse till Kristus innebär att man kan bli av med sin sexuella attraktion till det egna könet. I ett tal till kongressen sade han att det i 99% av fallen inte är sant. Han har själv vittnat om hur han blivit hjälpt genom Exodus och är gift med en kvinna. Han tillstår nu att han fortfarande upplever homosexuella känslor, och det faktum att han och många andra i den amerikanska frikyrkomiljö han verkar i inte har tillstått det har berott på fruktan. Det har funnits ett tabu inom kyrkorna att ifrågasätta och den kulturkamp mellan kyrkan och den moderna världen som pågått har blivit destruktiv och leder till att många homosexuella blivit sårade och skadade. Vår uppgift är inte att styra människors beteende, utan att förkunna den nåd, barmhärtighet och den inbjudan för alla till gemenskap med Gud som evangeliet innebär, sade Chambers.
