Kristendomens viktigaste bestående arv till den Västerländska kulturen har varit det dubbla kärleksbudskapet: Älska Gud av hela ditt hjärta och din nästa som dig själv. Under 1900-talets senare hälft då kristdemokratiska ledare lade grunden för det moderna Europa-samarbetet och Alf Svensson var ledare för KD i Sverige kunde man fortfarande tala om det judiskt-kristna kulturarvet som något självklart som bidragit till vår kulturs människosyn och demokratiska utveckling.
Idag vill många förneka den judiskt-kristna grunden och ser traditionen som en tyngande barlast, nu är det människan som med rationalitet och liberalism bygger sin egen framtid, men man ser fortfarande humanitet, demokrati och frihet som naturliga värden som man tänker kommer att leva vidare utan att de behöver försvaras.
Men hur är det med detta egentligen? Läs om Trumps exemellösa kvinnoförakt som David Brooks analyserar i dagens DN. Han kan bete sig hur som helst och säga vad som helst utan att förlora i popularitet hos väljarna. Och betrakta Europas oförmåga att hantera flyktingsituationen där många flyktingar lämnas i sticket då många länder helt cyniskt tittar bort och vägrar befatta sig. Därför tvingas Europagemenskapen till dessa drastiska oönskade åtgärder vi ser idag.
Lägg därtill vår cynism när det gäller det ofödda livet med ett ihärdigt dödande hela tiden. Ett hopp är att det ändå verkar vara en sko som klämmer, eftersom det blir så laddat att tala om samvetsfrihet att man vill förbjuda den helt, samtidigt som vissa radikalfeminister gör sitt bästa för att uppmuntra sina medsystrar att tycka det är oproblematiskt att betrakta det spirande livet man bär inom sig som en parasit då det står i vägen för de vuxnas självförverkligande. Hillary Clinton har många positiva sidor, men hennes retorik när det gäller aborter är djupt problematisk.
Vår västerländska demokrati håller på att sjunka ner i ett mörkt träsk som gör att det blir svårt att se någon moralisk kvalitetsskillnad mellan IS och Väst. Väst tillämpar inte samma bestialiska avrättningsmetoder, men genom sin underlåtenhet och genom att blunda för den nödställda medmänniskan blir kanske summan av det lidande man åsamkar ändå inte blir så stor skillnad på.
Det är då inte längre så omöjligt att förstå varför många ungdomar trots en västlig uppfostran lockas att ansluta sig till IS. Man erbjuds ett system med ordning och klara besked utan hyckleri. Läs Johanna Anderssons text om jihadisthustrun som hoppade av och återvände till Sverige: [Sexualiserad underordning]
Jag tror att Kristendomen fortfarande behövs, inte bara som en tradition, utan också som något som levande utvecklas för framtiden som en garant för människovärde och humanitet.
Kardinal Joseph Ratzinger/påve em Benedikt XVI är en profetisk röst vars betydelse för vår tid framstår som allt tydligare ju längre perspektiv vi får på hans pontifikat. Under sitt besök i Storbritannien 2010 talade han inför Drottning Elisabeth II och 400 företrädare för samhälle och kultur och varnade för aggressiva former av sekularism som riskerar att underminera för samhället viktiga traditionella värden. Han hänvisade till kristna personer i den brittiska historien som Florence Nightingale självuppoffrande arbete, William Wilberforce’s och David Livingstone’s arbete med att stoppa slaveriet, Johan Henry Newman m.fl, och då han beskrev ”ateistisk extremism” hänvisade han till nazismen, och anknöt till den aktuella minnesdagen, 70 år efter de massiva tyska bombningarna över Storbritannien. I ett annat tal i Westminster Hall i London till företrädare för regering och olika sektorer i samhället fortsatte påven på detta tema, och betonade att människor med religiös övertygelse på många sätt kan bidra positivt i samhället att forma grundläggande etiska värden.
Också många kristna och katoliker vaggas lätt in i tron att de positiva värden vi uppnått i vår kultur automatiskt kommer att bevaras och inte behöver försvaras. Då påve Benedikt talade till Storbritanniens katoliker var han mycket tydlig:
”Ingen som ser realistiskt på vår värld idag kan tänka att kristna kan fortsätta med business as usual och ignorera den djupa trons kris som råder i vårt samhälle, eller bara förlita sig på att de värden som har förmedlats av tidigare kristna generationer kommer att fortsätta att inspirera och forma framtiden i vårt samhälle… var och en har en uppgift, var och en av oss är kallad att förändra världen, att arbeta för en livets kultur, en kultur byggd på kärlek och respekt för varje mänsklig persons värdighet”.
Och vår påve Franciskus fullföljer kraftfullt denna linje och uppmanar alla kristna, inte bara katoliker, att inse att man har ett ansvar för hela samhället, att vara salt och ljus och genomsyra samhället med evangeliets värderingar. Evangelii Gaudium som han gav ut 2013 är en programskrift som jag hoppas kan inspirera alla oss kristna att inte somna och tro att det räcker med business as usual. Nu måste något nytt till.
Läs också Stefan Swärds ledare i Världen idag. Han är inne på samma linje.
Bengts Blogg 
Bengt,
Jag måste säga att som kvinna är jag tacksam att jag bor i det sekulariserade Sverige. Ju mer fundamentalistiskt styre ett land har ju mindre jämlikt verkar det vara.
Det sekulära Sverige är också ett föredöme när det gäller att hjälpa flyktingar från krigets fasor. De sekulära svenskarna har mer än mången katolik visat prov på kärleken till nästan.
Anneli
Bra!
Må vi få fortsätta att leva under så goda förhållanden länge!
Ja verkligen! Men som du skriver kan vi inte ta något för givet. Vaksamhet är väsentligt här.
Anneli
Att Sverige är sekulärt är knappast anledningen till att Sverige tar emot många flyktingar. Det mycket sekulära Tjeckien har en annan inställning än Sverige.
Att Sverige har haft fred i 200 år kan däremot vara en anledning. Detta kan ha gjort svenskar mindre rädda för andra folk – men kanske också mera naiva.
En annan viktig anledning är att Sverige ligger mycket långt till vänster på den kulturpolitiska skalan. Här finns inte mycket respekt för Europas kristna och grekisk-romerska arv och istället en naiv, alltför positiv inställning till islam. Sådant spelar roll.
Jag tror att alla som är katoliker på riktigt anser att vi har ansvar att hjälpa människor som flyr från krig, men det finns olika åsikter om metoder. En mera ödmjuk attityd från vissa svenskar (inga namn nämnda) hade varit på sin plats. ”Vi svenskar vet bäst” och ”vi svenskar är godast” är inställningar som många av oss invandrare tycker är irriterande.
Tack Bengt för din blogg!
Bengt
”Lägg därtill vår cynism när det gäller det ofödda livet med ett ihärdigt dödande hela tiden.”
Rent statistiskt tycks ”vår cynism” och Polens hyckleri utfalla i samma aborttal – Polens illegala aborttal inräknat.
Hur ställer du dig till Polens biskopskonferens?
// Irène
Irène, det är aborterna i sig som är problemet, oaktat om det sker statsfinansierat eller genom privata företagare som skor sig på att människor efterfrågar aborter.
Att skärpa en redan hård abortlagstiftning blir mera plakatpolitik än att tjäna något reellt syfte. Jag håller med om att det är en hycklande inställning så länge man inte på bred social nivå försöker tackla problemet och inte bekymrar sig om att upprätta en dialog med de människor som anser att de behöver göra abort. Man stärker sina positioner hos de redan övertygade, men skapar samtidigt klyftor i samhället.
Lite information:
Det är inte Polens biskopsreferens som är initiativtagare till förslaget, utan det är ett medborgarinitiativ som en antiabortorganisation ligger bakom (motsvarande svenska Människorätt för ofödda). Detta kräver 100 000 namnunderskrifter, men jag tror att de lyckas få till och med 500 000 namnunderskrifter.
Partiet Lag och rättvisa tillämpar inte partidisciplin på den här typen av samvetsfrågor, utan alla är fria att rösta hur de vill. En del katoliker är därför oroliga att några kommer att rösta nej eller ”gå på toaletten” just när det är dags för röstning. Jag tror ändå att förslaget har stor chans att gå igenom. Premiärministern (en kvinna) har sagt att hon ska rösta ja, och även bland de andra partierna borde det finnas en del politiker som stödjer förslaget.
En del av förslaget är att staten på olika sätt ska hjälpa de kvinnor som födder sjuka barn eller barn som är resultat av våldtäkt. Den finns alltså visst det en omtanke om kvinnorna här.
Det stora problemet med Polens nuvarande abortlagstiftning är att många barn helt legalt aborteras bort bara för att de är sjuka, t ex för att de har Downs Syndrom. Polens ”hårda” lagstiftning skyddar inte dessa barn, och detta väcker stort motstånd i Polen.
Illegala aborter är ett kapitel för sig, men jag föreslår att inte rakt av lita på de siffror som kommer från polska pro choice-grupper. Lagstiftning påverkar människors attityder. Jämför t ex med agalagstiftningen i Sverige som påverkade svenskar attityd till aga.
Jag förstår inte orden om hycklande inställning. Helt nyligen har Lag och rättvisa (som alltså inte ligger bakom antiabort-förslaget men vars röster krävs för att det ska gå igenom) infört ett helt nytt barnbidrag på ca 1000 kr från och med andra barnet. Barnbidraget är till stor hjälp för fattiga barnfamiljer. Liberalerna har dock kallat detta barnbidrag för ”populistiskt” och det har till och med hörts röster att polackerna kommer att ”supa bort” barnbidraget. Nog tycker jag att polska konservativa har en mer positiv inställning till vanligt folk än vad liberalerna har.
(Jag kan inte låta bli att gå lite utanför ämnet: Partiledaren för Lag och rättvisa, Jaroslaw Kaczynski, har i en intervju nämnt Sverige som förebild eftersom Mona Sahlin fick avgå på grund av Toblerone-affären. Hade Polen haft samma hårda inställning mot korruption så hade hundratals politiker fått avgå, haha. Lag och rättvisas mål är att bli mer som Sverige i den här frågan.)
För övrigt anser jag att lifesitenews.com är en bättre källa än Katolsk Vision.
https://www.lifesitenews.com/news/polish-prime-minister-backs-call-for-full-abortion-ban
Bengt
”…..genom privata företagare…..”
Varför denna eufemism ?
Varför kallar du inte saker vid dess rätta namn när du egentligen syftar på ILLEGAL ABORTVERKSAMHET dvs kriminalitet med allt vad det innebär.
Intressant att du jämställer säker legal abortverksamhet med illegal krimininell abortverksamhet som ibland är säker men ibland osäker……
Det är det ena. Det andra är att det är knepigt med en kyrka som både är mot abort och mot artificiella preventivmedel. En kyrka som anser att det är synd att använda artificiella p-medel även inom ett äktenskap men som nitiskt propagerar för NFP sk naturlig familjeplanering.
Det är nästa hyckleri. Om nu NFP är så överlägset bra varför inte låta det äkta paret själva
välja ? Syftet är ju ett och detsamma -att undvika graviditet. I västdemokratier där gör det äkta paret som dom vill i alla fall men i tredje världen (och Polen) dör kvinnor i onödan pga katolska kyrkans vanföreställningar vad artificiella p-medel beträffar.
Det andra är att människor har sex även om de inte är gifta. Varför inte utgå från verkligheten ?
Varför inte istället predika att det är SYND att ha sex UTAN att använda preventivmedel om man inte är beredd att bli förälder och 18-20 år framöver ta ansvar för ett barn.
Katolska kyrkan skulle kunna spela en oerhört viktig roll lokalt såväl som på FN nivå i abortförebyggande verksamhet genom att predika ANSVARSFULLT sexliv och preventivmedel som till varje pris ska förhindra OÖNSKADE graviditeter som riskerar sluta i abort.
Jag vill gärna göra lite reklam för den samhällsnyttiga katolska organisationen
Cathoics for Choice
http://www.catholicsforchoice.org/topics/contraception/default.asp
För mig Bengt är Catholics for Choice äkta katolskt när det är som allra bäst !
Och polska biskopskonferensen representerar för mig det absolut katolskt sämsta som finns i EU.
// Irène
Bra skrivet, Bengt.
Visst är det så att vi alla troende har ett ansvar att vara representanter för Guds rike och vittna om evangeliet i världen. Men det finns inga perfekta människor, vare sig de är sekulära eller djupt troende. Men som kristen försöker vi ändå följa de dygdernas vägkarta som Guds ord, och Jesus, tillhandahåller. Nog borde väl detta påverka våra handlingar. Jag tror att vårt samhälle skulle behöva återupprätta goda moraliska vanor. Peter Kreeft skriver i sin bok ”När blev det fel med dygder” om Guds vägkarta -” det mest karakteristiska för denna karta är den enkla sanningen att det finns två vägar. Där finns den väg som leder till livet, och där finns den väg som leder till döden. Det finns något gott och något ont. Det finns rätt och fel.”
Detta borde vi kristna allt tydligare evangelisera om. Istället för att gräla om vem som är störst hycklare.