I sitt budskap på Påskdagen, Urbi et Orbi tog påven upp de många konflikterna i världen som inte blivit mindre trots Corona-pandemin och som slår hårt mot speciellt de redan fattiga. Påskbudskapet i sig räddar oss inte som genom en magisk formel, vi måste göra vad vi kan för att söka fred och lindra lidandet.

Pandemin fortsätter att sprida sig och med det förvärras den sociala och ekonomiska krisen. ”Inte desto mindre – och detta är skandalöst – så har väpnade konflikter inte upphört och väpnad upprustning fortsätter. Detta är dagens skandal”, säger påven. ”Det finns fortfarande för många krig och för mycket våld i världen! Må Herren, som är vår fred, hjälpa oss att besegra krigets mentalitet.”

Påven fortsätter med att räkna upp olika kriser och konflikter i världen:

Skynda på och se till att även fattiga länder får tillgång till vaccin:
”Everyone, especially the most vulnerable among us, requires assistance and has the right to have access to necessary care. This is even more evident in these times when all of us are called to combat the pandemic. Vaccines are an essential tool in this fight. I urge the entire international community, in a spirit of global responsibility, to commit to overcoming delays in the distribution of vaccines and to facilitate their distribution, especially in the poorest countries.”
(Ser att Carl Bildt fått ett uppdrag inom WHO att leda arbetet med att effektivisera distributionen av vaccin, det s.k. ACT-A-projektet.)

Syrien: Libanon och Jordanien tar emot många flyktingar.
”I thank the nations that generously receive people who are suffering and seeking refuge. Lebanon and Jordan in particular are taking in many refugees who have fled from the conflict in Syria. May Christ our peace finally bring an end to the clash of arms in beloved and war-torn Syria, where millions of people are presently living in inhumane conditions;”

Jemen:
”in Yemen, whose situation has met with a deafening and scandalous silence”

Libyen
”Libya, where at last there is hope that a decade of bloody strife and clashes may come to an end”

Jerusalem
”The Resurrection naturally takes us to Jerusalem. On Jerusalem we ask the Lord to grant peace and security (cf. Ps 122), so that it can embrace its calling to be a place of encounter where all can see one another as brothers and sisters, and where Israelis and Palestinians will rediscover the power of dialogue for reaching a stable solution that will enable the two states to dwell side by side in peace and prosperity.”

Irak
”Iraq, which I had the joy of visiting last month. I pray that it may continue along the path of peace and thus fulfill God’s dream for a human family hospitable and welcoming to all his children.”

Afrika, Sahel och Nigeria, Tigray, Mozambique och Cabo Delgado-regionen.
”May the power of the risen Lord sustain the peoples of Africa who see their future compromised by internal violence and international terrorism, especially in the Sahel and Nigeria, as well as in Tigray and the Cabo Delgado region. May the efforts to resolve conflicts peacefully continue, in respect for human rights and the sacredness of life, through fraternal and constructive dialogue in a spirit of reconciliation and true solidarity.”
(I Tigray synes ett regelrätt folkmord vara på gång, läs Jenny Nordbergs skakande analys i SvD. Världen tittar bort ägnande sig åt ”trovärdig förnekbarhet”, d.v.s. man tillåter sig att inte se det uppenbara, läs artikeln så förstår ni)

Ukraina, Nagorno-Karabakh
”May he grant that prisoners of conflicts, especially in eastern Ukraine and Nagorno-Karabakh, may return safely to their families, and may he inspire world leaders to curb the race for new weaponry.”
(Det ser just nu ut som att Ryssland uppladdar militärt mot Ukraina , ett oroande tecken.)

Detta var bara några av de konflikter som pågår. Förföljelse av Rohingyerna i Myanmar är ett annat exempel som kommer i bakgrunden nu då militärkuppen står i centrum. Antingen måste vi reagera eller också sluta att hyckla och säga att vi inte bryr oss. Kineserna hycklar i alla fall inte. De är tydliga med att allt sådant hör till staters ”inre angelägenheter”, inkl. deras egna folkrättsbrott i Xinjiang.

Alltför mycket har vi vant oss vid att detta är tingens ordning, påvens budskap läggs vanemässigt åt sidan som ytterligare ett konstaterande av hur det är, medan vi oberörda, i en bedövad slummer lägger det till handlingarna.