Varför tror jag? Så mycket ont händer i världen. Dels naturkatastrofer som människan inte själv rår över, som tsunamikatastrofen vid Bengaliska viken för 10 år sedan eller den stora jordbävningen i Lissabon 1755 som filosofen Voltaire använde som argument mot tron på existensen av en god Gud.Till det kommer all onska som människor själv tillfogar varandra. Jag tycker att alla terrorister, mordbrännare, jihadister och mobbare av alla slag skall ta timeout nästa år. Människan tycks vara beredd till så mycket ont att alla små gulliga försäkringar om att kärleken och godheten trots allt är större inte är så lätt att ta till sig.

Tron är verkligen en tro trots allt. Jag bekänner Jesus Kristus som världens ljus och en kraft till frälsning som spränger även dödens gränser och ger ett fast hopp även i denna världen. Men det är inte ett hopp vi stänger oss inne i och blundar för ondskan. Tvärtom, med öppna ögon måste vi som kristna klart och tydligt se vad som pågår runtomkring oss och göra vad vi kan för att lindra lidandet och försöka laga världen genom den kraft som finns i tron, hoppet och kärleken.

Det börjar alltid med oss själva:

• Är jag fullkomlig och fri från onda handlingar? – Nej.
• Vill jag omvända mig och bli en bättre människa? – Ja.
• Klarar jag det av egen kraft? – Nej.
• Tror jag att Jesus kan hjälpa mig? – Ja.

Tron är en kraft till förändring först och främst av oss själva genom att vi erkänner att det finns ett förbättringsutrymme och öppnar oss för förändring, dels för att verka i världen genom att det hopp och glädje som evangeliet skänker oss ger oss ny kraft. Läs påve Franciskus inspirerande programförklaring från 2013, Evangelii Gaudium som är en begrundan över vilket hopp vi har genom Evangeliet och uppmuntran till att låta oss inspireras av det till ett aktivt liv i världen.

I sin Urbi et Orbi-hälsning på Juldagen sade påve Franciskus:

Yes, brothers and sisters, Jesus is the salvation for every person and for every people!

Sedan nämnde han och bad för olika konflikthärdar och katastrofer i världen. Speciellt nämnde han Irak och Syrien samt Mellanöstern och särskilt Israel-Palestina konflikten:

May the Lord open hearts to trust, and may he bestow his peace upon the whole Middle East, beginning with the land blessed by his birth, thereby sustaining the efforts of those committed effectively to dialogue between Israelis and Palestinians.

Han nämnde också Ukraina, Nigeria, Sydsudan, Centalafrikanska Republiken och delar av Kongo.

I beseech all who have political responsibility to commit themselves through dialogue to overcoming differences and to building a lasting, fraternal coexistence.

Sedan nämnde han barnen som är krigets första offer, som utnyttjas som barnsoldater och i trafficing-handel. Han nämnde Ebola-epidemin och barnen som dödades i pakistan strax före julhelgen. Så här avslutade han sin hälsning:

Dear brothers and sisters, may the Holy Spirit today enlighten our hearts, that we may recognize in the Infant Jesus, born in Bethlehem of the Virgin Mary, the salvation given by God to each one of us, to each man and woman and to all the peoples of the earth. May the power of Christ, which brings freedom and service, be felt in so many hearts afflicted by war, persecution and slavery. May this divine power, by its meekness, take away the hardness of heart of so many men and women immersed in worldliness and indifference, the globalization of indifference. May his redeeming strength transform arms into ploughshares, destruction into creativity, hatred into love and tenderness. Then we will be able to cry out with joy: “Our eyes have seen your salvation”.

Låt oss alla begrunda dessa ord och låta dem ge oss hopp och mod inför det kommande året.

Alla kristna hade av Sveriges kristna råd ombetts att be för Sverige och den politiska krisen hos oss. I skrivande stund får jag erfara att det inte blir något nyval. Det känns som ett hoppfullt tecken. men låt oss inte förtröttas i vår bön.

God fortsättning på Julen och ett Gott Nytt År!