681 nynazister kan inte ställa till med så mycket att det motiverar klockringning. Det ger dem bara oförtjänt uppmärksamhet. Värre är det sluttande planet i det etablerade samhälle med massaborter och genetisk utrensning av barn med Downs syndrom. Vad innebär detta mentalhygieniskt på sikt? Kanske kyrkklockorna borde dåna dygnet runt som Denna bloggare föreslår.
Det har de senaste tiden diskuterats en hel del om ringandet i kyrkklockor i samband med demonstrationer av Svenskarnas parti. Ringandet i kyrkklockorna skall, enligt många, vara ett återupplivande av en gammal kyrklig tradition. Efter vad jag förstår så är påståendet falskt. Kyrkklockor har inte, historiskt, använts för att varna. Det är en myt av samma klass, som myten att midsommarstången skulle vara en rest från förkristen tid. Stången kom som så många andra av våra ”äktsvenska” traditioner från Tyskland. Möjligen på 1800-talet. En del av kommentarerna kring klockringningen i Visby under Almedalsveckan blir smått patetiska, när det påstås domprost Hermansson är modig, när han låter kyrkklockorna ringa vid ett möte anordnad av Svenskarnas parti. Vari modet består, är det ingen som förklarar.
Så här tänkte jag, tills jag läste en ironisk kommentar av min gode vän Andreas Holmberg, vars åsikter jag har stor respekt för. Andreas skrev kommentaren till en…
ATLANTA — It’s long been believed that half of America’s marriages end in divorce and the problem is just as bad in the Church as the rest of the country.
But when Harvard-trained researcher Shaunti Feldhahn tried to find the actual research to prove those points, she couldn’t. It started her on an eight-year odyssey to find the actual facts.
A Demoralizing Belief
The Atlanta-based researcher and author realized the widespread belief that marriage failure is as bad in the Church as the rest of the world demoralizes Christians and can even cause them to question their faith.
”For a pastor it means ‘all my work doesn’t mean very much,'” Feldhahn told CBN News. ”For the average person in the congregation there’s this subtle feeling like, ‘If that’s true: if on something as important as marriage…
I en intervju i den spanska dagstidningen La Vanguardia (Barcelona) med påve Franciskus berörs också Pius XII, påven under Andra världskriget som många gånger beskyllts för allt ont när det gäller medlöperi med Hitler och försummelse att försvara judarnas mänskliga rättigheter (den svarta legenden).
Vatikanen håller på att öppna arkiven från Andra Världskriget och Förintelsen, något som kommer att kasta mycket ljus över den epoken, säger påven. Det kan vara intressant att ta del av vad han sade i intervjun, Rorate Coeli-bloggen har en engelsk översättning av den spanska orginaltexten (mina markeringar):
”In this theme, what concerns me is the figure of Pius XII, the pope who led the Church during the Second World War. Everything has been thrown upon poor Pius XII! But it has to be recalled that, before, he was seen as the great defender of the Jews. He hid many in the convents of Rome and of other Italian cities, and also in the summer residence of Castel Gandolfo. There, in the Pope’s room, on his very bed, 42 babies were born, Jewish children and of other persecuted people who were sheltered there.
I do not mean to say that Pius XII did not make mistakes – I myself make many – but his role must be viewed according to the context of the time.Was it better, for example, that he did not speak so that more Jews would not be killed, or that he did?
I also want to say that at times I feel a kind of existential rash [urticaria existencial] when I see that all gather together against the Church and Pius XII, and they forget the great powers [United States, Soviet Union, United Kingdom]. Did you know that they knew perfectly well the rail network used by the Nazis to take the Jews to the concentration camps? They had the photographs. But they did not bomb these rail lines. Why? It would be good if we spoke a little bit about everything.”
Fredsbönen igår i Vatikanens trädgårdar med presidenterna Mahmut Abbas och Shimon Peres fick inte särskilt mycket genomslag i svenska media, det var princessdop för hela slanten. DN har dock en bra artikel idag.
Jag tror det var ett historisk möte vi bevittnade och man skall inte underskatta bönen som kraftkälla för fred. Påven som tagit initiativ till mötet sade att det krävs mod och andlig kraft att stifta fred.
”Mänsklig makt och styrka räcker inte. Historien har lärt oss att många gånger då freden varit nära, så blockeras den på olika sätt av onda krafter. Därför är vi här. Vi behöver Guds hjälp för att stifta fred. Inte så att vi undandrar oss vårt eget ansvar, men som en akt av övergripande ansvar åberopar vi Gud inför våra samveten och inför våra folk.
Vi vet att hatets och våldets spiral måste brytas, den bryts genom att uttala ordet ‘broder’. Men för att kunna yttra detta ord behöver vi lyfta blicken mot himlen och erkänna varandra som barn till en och samma Fader.” (Min fria översättning). Påvens tal här.
Ingen tror att mötet igår omendelbart leder till fred, det finns alltför många och starka krafter som vill annorlunda, men man skall inte heller underskatta den symboliska och andliga effekten av mötet. Guds vägar är större än vad vi människor förmår tänka.
Apg 2:1-11: När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.
I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: ”Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parther, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar.”
På pingsten föddes kyrkan. Då överbryggades den språkförbistring som rått sedan Babel. Därför är det mycket passande att denna bön om fred hålls på just Pingstdagen.
Påve (pontifex) betyder brobyggare. Kyrkan förmedlar ett uppdrag att bygga broar och förmdla Guds fred i världen. Därför är det en motsättning i sig själv att kristenheten är splittrad. Påve Franciskus och den ekumeniske patriarken i Istanbul, Bartholomeus försöker aktivt överbrygga splittringen genom att samarbeta. Nyss träffades de i Jerusalem, och nu träffas de på nytt tillsammans med predidenterna Abbas och Peres för att försöka bidra till fredsprocessen. Inte genom att lägga sig i det konkreta diplomatiska förhandlingsspelet, men genom att bidra med det som kyrkan kan: Injicera gudomlig kraft och hopp i fredsprocessen genom bön.
I tider av kris verkar det som att påven får något av en roll att vara talesman för hela mänskligheten. Johannes XXIII´s handlade aktivt i samband med Kubakrisen 1963. Då det världspolitiska läget i Syrien var kritiskt och det var nära att USA gick in i landet anordnade påve Franciskus en global böndag.
Nu är det dags igen: I kväll kl 18.00 träffar Påven och Patriarken predidenterna för Israel och Palestinierna för att be för freden. I går offentliggjordes programmet för mötet. Representanter för alla de tre abrahamitiska religionerna är med, och företrädarna för var och en av religionerna ber var för sig för freden. Först judendomen, sedan kristendomen och därefter islam. Grundstrukturen i varje del är 1) Lovprisning av Gud, tacksamhet för skapelsen och att han skapat oss som människor delaktiga i den mänskliga familjen, 2) Bön om förlåtelse för vår synd då vi inte behandlat varandra som bröder och systrar, synd mot Gud och mot våra medmänniskor, 3) Bön om fred i det Heliga landet och att Gud ger oss kraft att vara fredsbyggare. Därefter gemensam avslutning där Abbas, Peres och Påve Franciskus säger några ord.
Låt oss be att det blir ett framgångsrikt möte som utverkar det man ber om.
Mötet som börjar 18.00 sänds direkt via Vatikanens kanaler CTV, Youtube
Vi ber denna novena för förlåtelse, frid, fred och försoning, för den Helige Andes utgjutande och för Kyrkans enhet samt särskilt för fred i Mellanöstern samt framgång för mötet med påve Franciskus, patriark Bartholomeus, flera ekumeniska företrädare samt presidenterna Mahmoud Abbas och Shimon Peres på Pingstdagen.
Kom helige Ande, godhetens och sanningens Ande, och fyll våra hjärtan med Din kärleks eld. Ge oss ljus, ledning och inspiration så att vi ser, förstår och handlar rätt.
Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja och följa Honom som är vägen, sanningen och livet. Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål.
Andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen.
De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg. Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varandra, inte avundas varandra.
Sanningens Ande skall leda er fram till hela sanningen: Joh 16:12-14
Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens Ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta.
Be för freden varje dag fram till söndag! ‘Un minuto por la paz’ (en minut för freden) är ett initiativ från Argentina, ett upprop till alla världsreligionerna att på sitt sätt be för freden. ”Att bygga fred är svårt, men att leva utan den är ett lidande” sade påven i samband med resan till Jerusalem.
– Be varje dag fram till söndag.
Italienska biskopskonferensens ordförande har bett de troende att på söndagen gå till kyrkan och speciellt be för två saker:
1. Fred i Mellanöstern.
2. Framgång för mötet i Vatikanen.
Biskop Munib Younan, president för Lutherska världsförbundet uppmanar också lutherska och andra tros-kommuniteter världen över att ansluta till bön för freden.
Påven kommer att välkomna presidenterna Shimon Peres och Mahmoud Abbas på söndageftermiddagen och de kommer att vara tillsammans och be om fred.
Vi ber denna novena för förlåtelse, frid, fred och försoning, för den Helige Andes utgjutande och för Kyrkans enhet samt…… (våra egna intentioner)
Kom helige Ande, godhetens och sanningens Ande, och fyll våra hjärtan med Din kärleks eld. Ge oss ljus, ledning och inspiration så att vi ser, förstår och handlar rätt.
Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja och följa Honom som är vägen, sanningen och livet. Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål.
Nådegåvorna är olika, men Anden densamma.
Tjänsterna är olika, men Herren densamme.
Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt.
Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta.
Den ene får genom Anden gåvan att meddela vishet, den andre kan med samma Andes hjälp meddela kunskap. En får tron genom Anden, en annan genom samma Ande gåvan att bota, en annan får kraft att göra under. En får förmågan att tala profetiskt, en annan att skilja mellan olika andar. En kan tala olika slags tungotal, en annan kan tolka tungotal.
Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en så som den själv vill. Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka.
Jesus sade: ”Om någon älskar mig bevarar han mitt ord, och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom. Den som inte älskar mig bevarar inte mina ord. Men ordet som ni har hört kommer inte från mig utan från Fadern som har sänt mig. Detta har jag sagt er medan jag är kvar hos er. Men Hjälparen, den heliga anden som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er.
Genom pingstens Ande tar vi emot Guds nåd och kraft på ett nytt sätt. Som när vi går från barndom till vuxet liv. Vi kan då inte längre vara beroende av att ha våra föräldrar fysiskt närvarande för att vi skall må bra och kunna verka, utan vi integrerar i oss själva det arv i form av kunskap och kultur vi fått genom vår uppfostran.
Samma i Andens rike. Det är bra för er att jag går bort från er säger Jesus, för då får kan jag sända en annan Hjälpare från Fadern: Den helige Ande som jag skall sända i mitt namn och som bor i er och som skall lära er och påminna er om allt jag sagt er.
Den helige Ande gör oss fullvuxna, konfirmerade, vi agerar nu på eget ansvar, inte så att vi är utlämnade åt våra tillkortakommanden, men Hjälparen fullkomnar och styrker oss i vår svaghet.
Kom Helige Ande över din kyrka!
Pingstsekvensen:
Kom, Guds egen andedräkt,
kom du rena varma fläkt
av Guds rikes ljuvlighet.
Kom och fyll vår fattigdom,
kom med all din rikedom,
kom och lys vår vilsenhet.
Gjut ditt mod i rädda bröst,
bo i oss och var vår tröst,
bli vår värme, bli vårt stöd,
Vilan när vår nöd blir lång,
frihet mitt i livets tvång,
svalka mitt i smärtans glöd.
Ande, salighetens ljus,
gläd vårt hjärta med ditt rus,
bli dess tysta jubelskri.
Utan dig är allting dött,
åldrat, kraftlöst, tomt och trött
under tidens tyranni.
Tvätta rent det fläckade,
vät med dagg det torkade,
läk vår oros djupa sår.
Väck till liv det domnade,
värm ur död det stelnade,
samla dem som vilse går.
Kom med enhet, kom med frid,
gör vår tid till hoppets tid,
andas i vår längtans bön.
Gör oss visa av ditt råd,
gör oss goda av din nåd,
ge oss härlighetens lön.
I morgon, 6 juni är det Sveriges nationaldag. Då samlas också kristna från olika samfund till Sverigebönen. Det sker på många olika orter i Sverige, bl.a. i Klara kyrka i Stockholm kl 14.00.
1000 år av kristendom i Sverige. T.v. Tusenårsaltaret vid Husaby i Västergötland, kristendomens vagga i Sverige. T.h. Jesusmanifestationen, Stockholm 2014
4 juni för 70 år sedan rullade amerikanska stridsvagnar uppför Via della Conciliazione mot Petersplatsen och befriade Rom från den nazistiska ockupationen. Påven Pius XII betydde mycket i krigets slutskede för att undvika blodbad, och hans insatser, precis som Raoul Wallenbergs i Budapest, räddade många judar från att deporteras till de tyska koncentrationslägren. Den svarta legenden om honom är djupt orättvis. Detta blogginlägg från CNS blickar bakåt till 1949:
VATICAN CITY — Today, taxis, tourists and food carts line the wide piazza in front of St. Peter’s.
Pius XII Square in front of St. Peter’s Square. (CNS photo/Carol Glatz)
But exactly 70 years ago this week, it was teeming with American tanks, trucks and jeeps, forcing the occupying German troops north and liberating Rome.
June 4, 1944, was the day U.S. troops and Allies reached the Eternal City, freeing it from the insecurities of wartime — hunger, persecution and fear.
A bright floral wreath of yellow and white was quietly hung today under a commemorative plaque on the side of the building that houses the Vatican press office.
A stone plaque commemorating the role Pope Pius XII played in saving Rome from bloodshed and havoc as the Germans abandoned the city and retreated north on June 4, 1944. (CNS photo/Carol Glatz)
Vi ber denna novena för förlåtelse, frid, fred och försoning, särskilt i Ukraina och Mellanöstern, för den Helige Andes utgjutande och för Kyrkans enhet och att kyrkorna genom samarbete och bön kan främja freden samt… (våra egna intentioner)
Kom helige Ande, godhetens och sanningens Ande,
och fyll våra hjärtan med Din kärleks eld.
Ge oss ljus, ledning och inspiration
så att vi ser, förstår och handlar rätt.
Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja
och följa Honom som är vägen, sanningen och livet.
Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål.
Läsningar:
Anden vädjar för oss med rop utan ord: Rom 8:26-27
Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.
50.000 i förbön för påven på Roms Olympiastadion:
Det är för ert bästa jag lämnar er: Joh 16:5-7
Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du, utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er.
—————–
Be för fred i Ukarina, Mellanöstern och att kyrkorna kan samverka för att främja freden:
Ukraina:
Proryska separatister destabiliserar läget i östra Ukraina. Kristna trakasseras och hotas. Be för regeringen, att man skall få läget under kontroll, om en demokratisk utveckling i fred med avspänning och att alla folkgruppers rättigheter blir tillgodosedda.
De ortodoxa kristna i landet är uppdelade i tre kyrkor, två är lojala med Kiev medan den tredje lyder under patriarkatet i Moskva. Tidigare har det varit konflikter mellan Kiev och Moskva, och de proryska separatisterna underblåser detta och ser det som självklart att stärka den rysk-ortodoxa kyrkans ställning. Även en del präster dras med i de nationalistiska strömningarna.
Pingstkyrkan ställer sig bakom regeringen i Kiev. Pingstförsamlingarna på Krim försöker hitta en lösning så att de inte behöver registrera sig med ryska pingstförsamlingar.
Kyrkorna har närmat sig varandra ekumeniskt under konflikten, och det finns ett ekumeniskt råd, men den rysk-ortodoxa kyrkan deltar inte i samlingarna.
Bed att alla kyrkor, inkl Rysk-ortodoxa kan samverka konstruktivt för fred och avspänning.
Israel/Palestina:
När påven var i Israel och Västbanken nyligen bjöd han in de båda presidenterna Peres och Abbas till sitt hem i Vatikanen för att be för freden. De båda presidenterna accepterade genast, och mötet blir av den 8 juni i Domus Sta Martha där påven bor. Påven har även bjudit in den ekumeniske patriarken Bartholomeus, vi har inte fått någon officiell bekräftelse ännu på att han kommer, men enl källor som Vatican insider varit i kontakt med är det i närmaste klart att han kommer.
Återigen, det är en viktig symbolhandling att kristna är föregångare när det gäller att samverka och sinsemellan skapa fred. I det heliga landet finns mycket konkurrens och split mellan olika kristna grupper, hur skall man då kunna bidra till fredsprocessen? Påven som ledare vill kanske ge ett exempel som visar på hur han vill att kristna skall agera lokalt.
“Certainly, there will be a very powerful symbolic meaning in the fact that the Palestinian president and Israeli president will be there together, But then there is an added value, the value of prayer: They will pray together. We hope that there, where human efforts have so far failed, the Lord offers to all the wisdom and fortitude to carry out a real peace plan, including building trust …and overcoming obstacles –which are … numerous and serious – which still prevent the achievement of peace in the Holy Land.”
Parolin påminde också om Syrien där situationen är mycket svår men lösningar är möjliga om bara viljan finns. Vatikanen är angelägen att Syrien inte skall bli den bortglömda konflikten.
Delta i intentionerna för fredsbönen, be för fred och försoning mellan judar och palestinier och en lösning som ger alla folken möjlighet att leva i fred och harmoni inom säkra gränser. Be för Syrien och en fredlig lösning där.
Vi ber denna novena för förlåtelse, frid, fred och försoning, för den Helige Andes utgjutande och för Kyrkans enhet samt…… (våra egna intentioner)
Kom helige Ande, godhetens och sanningens Ande,
och fyll våra hjärtan med Din kärleks eld.
Ge oss ljus, ledning och inspiration
så att vi ser, förstår och handlar rätt.
Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja
och följa Honom som är vägen, sanningen och livet.
Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål.
Alla som leds av Ande från Gud är Guds söner. Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: ”Abba! Fader!”
Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn. Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet.
Jag prisar dig Fader, för att du uppenbarat detta för dem som har ett barns sinne: Luk 10:21-24
I samma stund fylldes han med jublande glädje genom den heliga Anden och sade: ”Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt. Allt har min fader anförtrott åt mig. Ingen vet vem Sonen är, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för.”
Sedan vände han sig till lärjungarna och sade enbart till dem: ”Saliga de ögon som ser vad ni ser. Jag säger er: många profeter och kungar har velat se vad ni ser, men fick inte se det, och velat höra det ni hör, men fick inte höra det.”
Sagt av påve Franciskus till Karismatisk konferens i Rom 1 juni:
”You are dispensers of God’s grace, not controllers!”
…….
“Evangelisation, spiritual ecumenism, attention to the poor and needy and welcome to the marginalised, and all on the basis of adoration; the foundation for renewal is adoring God.
…….
“Go forth onto the streets and evangelise, proclaim the Gospel. Remember that the Church was born to go forth, that morning of Pentecost. … Let yourselves be guided by the Holy Spirit, with that same freedom.”
Apg 2:1-11
1000 år av kristendom i Sverige. T.v. Tusenårsaltaret vid Husaby i Västergötland, kristendomens vagga i Sverige. T.h. Jesusmanifestationen, Stockholm 2014
Pius XII Square in front of St. Peter’s Square. (CNS photo/Carol Glatz) 
A stone plaque commemorating the role Pope Pius XII played in saving Rome from bloodshed and havoc as the Germans abandoned the city and retreated north on June 4, 1944. (CNS photo/Carol Glatz) 
