Bevara den unika kulturmiljön kring Botkyrka kyrka. Skandal att Skanska i samförstånd med Botkyrka kommun vräkt upp bergmassor väster om kyrkan och förvandlat området till en stenöken

Enligt Botkyrka kommuns eget kulturmiljöprogram vill man lyfta fram ett antal miljöer som representerar ett allmänt intresse och som ska beaktas i den kommunala plan- och bygglovshanteringen.  Till dessa miljöer hör området kring Botkyrka kyrka. I ett faktablad beskrivs miljön som ett riksintresse för kulturmiljövården.

kartariksintresseområdekulturmiljö

Det skyddade området streckat på kartan sträcker sig från järnåldersgravfältet väster om Hammarby prästgård till Botkyrka kyrka och sockenmiljön öster därom.

Ur faktabladet:

”Botkyrka kyrka representerar en kyrkomiljö från tidig medeltid med tillhörande prästgård och sockenfunktioner… Prästgården Hammarby har anor från tidig medeltid och ligger invid en bergskulle ca 1 km väster om kyrkan. Ett stort järnåldersgravfält intill prästgården indikerar att platsen var bebodd redan under förhistorisk tid. Kring kyrkan utvecklades successivt ett sockencentrum med klockargård, fattighus och skola. Botkyrkas gråstensfasader och höga torn fungerar som ett landmärke för bygden och det äldre sockencentrat.

Kyrkan har fått sitt namn efter martyren och skyddshelgonet Botvid. Enligt legenden föddes Botvid på Hammarby gård. Efter att ha lidit martyrdöden blev han helgonförklarad. Familjen lät då uppföra en träkyrka på gårdens ägor för att hedra hans minne. På 1170-talet ersattes träkyrkan av en romansk stenkyrka. Kyrkan har senare förändrats och byggts om men de äldsta delarna av kyrkan är kvar från denna period.

Hammarby prästgård har förhistoriska anor vilket man kan se genom det järnåldersgravfält som ligger intill gårdstomten. Under äldre medeltid uppfördes Botkyrka kyrka på Hammarbys ägor. I samband med kyrkobyggandet anslogs Hammarby gård till prästboställe. Kyrkans visuella funktion i landskapet Kyrkan fungerar som landmärke i det öppna låglänta landskapet. Den okalkade gråstensbyggnaden har en viktig funktion både som markering av det tidigare sockencentrat och rent upplevelsemässigt när man färdas längs med landsvägen och motorväg. Det öppna landskapet kring kyrka och prästgård Prästgården ligger ganska långt bort från kyrkan men visar ändå på det äldre sambandet mellan kyrka och prästboställe. Det öppna kulturlandskapet är en förutsättning för att detta historiska samband ska vara avläsbart.”

För området gäller:

”Fornlämningar skyddas från närgången bebyggelse eller andra ingrepp i miljön. •
Kulturlandskapets öppna karaktär värnas. Nya byggnader inordnas i landskapet på ett medvetet sätt.
Kyrkans visuella dominans i landskapet respekteras. •
Siktlinjer mellan kyrka och prästgård värnas. •
Prästgårdens byggnader bevaras. Tillbyggnader underordnas huvudbyggnaden och utformas med hänsyn till byggnadens karaktär. ”
Nya byggnader inordnas i miljön på ett varsamt sätt.

Märkligt då att Botkyrka kommun inte tycks ha läst sitt eget kulturmiljöprogram, för i den projektplan som kallats Södra porten som man tagit fram och anlitat Skanska som entreprenör med omfattande exploatering i kyrkans omedelbara närhet sägs inte ett ord om hur man skall ta hänsyn till kulturmiljön.

projektsödraporten

Botkyrka Södra Porten. Området vid Maxi och Bauhaus i Eriksberg rymmer i dag 30 000 kvadratmeter handel – och lika mycket till kan komma att flytta in genom projektet Södra Porten. Totalt 4 000 nya jobb hoppas kommunen och Skanska på. Men det kräver en helt ny vägsträckning nedanför Botkyrkabacken. Foto: karta: Botkyrka kommun

Delar av det kulturskyddade området är redan exploaterat genom att Skanska har vräkt ut stora mängder bergmassor från sprängningsarbetena i Stockholms tunnlar och förvandlat marken öster om kyrkan till en stenöken (verksamhetsområde A på kartan ovan även innefattande en del av kulturskyddsområdet), det river upp förfulande sår i den känsliga kulturmiljön. Detta är en stor skandal speciellt som det också verkar ha skett utan en beslutsprocess där prövning kunnat ske av vederbörliga instanser. Det saknas detaljplan för Södra porten, men kommunen och Skanska har trots det börjat  exploatera området genom att deponera bergmassorna. Det blir svårt att återställa området och kanske man räknar med att det då kommer att bli nästan omöjligt att inte acceptera den detaljplan som Skanska och kommunen vill ha. Vad är detta om inte egenmäktigt förfarande? Det borde bli föremål för en juridisk process.

[Läs här i en artikel från 2015 om kommunens och Skanskas projektplaner]

stenökenbotkyrkastenmassorkyrkogårdsvystenmassor

Området mellan Hammarby prästgård och Botkyrka kyrka ägs av Svenska kyrkan, dels Botkyrka församling, men dels av Stockholms stift. Stockholms stift vill sälja delar av marken, som är mycket eftertraktad och säkert kommer att vilja exploatera den. Det strider mot kulturminnesplanen att bevara landskapet mellan prästgården och kyrkan intakt. Det är oerhört viktigt att områdes kulturminnesskyddas så att ingen exploatering kan ske.

[Uppdatering 2019-07-31 om Svenska kyrkans roll i projekterandet av bostadsområdet Prästviken norr om Hammarby Prästgård på det kulturminnesskyddade området.

Andreas Stockhaus skriver på Fb-gruppen Botkyrka kyrka – hotat kulturarv:

”Runt 2006-2009 inleder Stockholms stift planerna på att sälja marken mellan Hammarby och Botkyrka kyrka. Men det förutsätter en detaljplan för att marken ska vara möjlig att bebygga och ha nåt värde. Man vänder sig därför till kommunen. Där tycker man inte det är en jättebra ide, bl.a. med tanke på kulturmiljön, och engagerar sig därför inte.

Runt 2010-2012 ändrar kyrkan taktik. Man tänker ta fram detaljplanen på egen hand. Det är egentligen kommunens uppgift och kommunens tjänstemän är skeptiska till detta upplägg. Kyrkan anlitar Sture P som konsult. Sture är pensionär. I sitt arbetsliv var han en av de högre tjänstemännen på Botkyrka kommun, bl.a. kanslichef. Kommunens planchef Lars O och Sture hade arbetat tillsammans i 20 år. Sture känner alltså tjänstemännen och hans uppdrag är att samverka med kommunen för att de ska bli positiva till att kyrkan sköter den kommunala uppgiften att ta fram en detaljplan. Det lyckas. Kyrkan och kommunen ingår ett avtal som innebär att kyrkan driver planarbetet, i samverkan med kommunen.

Runt 2016 knyts Titania och ett annat byggföretag till projektet. De har option på att köpa marken av kyrkan när/om detaljplanen antas. Planarbetet överlåts då till Titania, som i sin tur anlitar arkitektfirman Krook & Tjäder i Göteborg.”]

panoramabotkyrka

Panoramabild av delar av kulturskyddsområdet. Till vänster Hammarby prästgård (platsen där d h Botvid föddes) i bakgrunden Botkyrka kyrka. Till höger om bilden löper E4. Väster om prästgården ligger ett gravfält från järnåldern.

 

hammarbyprästgårdprivat

Mangårdsbyggnaden till Hammarby prästgård ligger inbäddad i lummig grönska. Gården är numera privat.

Protesterna växer nu mot exploateringsplanerna. En Facebook-grupp [Botkyrka kyrka – hotat kulturarv] har startat. Gå gärna med i den och stöd arbetet för att bevara kulturmiljön.

Maja Hageman kolumn i DN 26 juli: [Här byggs en mur av sprängsten mellan oss och kulturarvet]

Studio Ett reportage av Katarina Gunnarsson: [Konflikt mellan nybyggen och kulturhistoria]

Områdets kulturvärde är minst lika stort som t.ex. Varnhem, Husaby och Vadstena. Ute i landet verkar man mera benägna att ta hand om sitt kulturarv än här i Stockholmsregionen. I Salem finns en aktiv hembygdsförening, men jag har inte hört att någon liknande finns i Botkyrka (?). Men man kan tycka att både Svenska kyrkan och Katolska kyrkan, S:t Botvids församling i Fittja skulle samarbeta och vara en påtryckningsgrupp.

Någon förmodade att bristen på engagemang i Botkyrka berodde på att Botkyrka är en inflyttningskommun, de med lång förankring i Botkyrka som hembygd är få. Så kan det vara, men det har egentligen inget att göra med om man är invandrare eller svenskfödd. Jag är säker på att de invandrade svenskarna, ju mer integrerade de blir också är angelägna att bevara kulturarvet i det som blivit deras nya hembygd. Nu gäller det att reagera innan det är försent och historielösa teknokrater raserat alltsammans.


botkyrkavapen

Den helige Botvid, fakta.

Botkyrka har den helige Botvid i sitt kommunvapen.

Botvid växte upp på gården Hammarby i slutet på 1000-talet. Botvids föräldrar Sven och Bänkfrid var tydliga med sin hedniska identitet. De gav barnen traditionellt fornnordiska namn, en fick heta Björn, en annan Botvid, efter den som skogen botar eller skyddar.

Botvid for till England och blev där kristen. Hemkommen blev han en glödande vittne för evangeliet, många under och tecken skedde genom honom och många människor kom till tro. Han blev inte väl mottagen i sitt hem, utan höll till i Salem en bit bort där en församling höll på att bildas. Ryktet om honom spred sig vida omkring. Till slut blev även Botvids bror Björn kristen.

Botvid yxmördades 1120 av en slav som han frigivit på Rågö i Nyköpings skärgård då han ville hjälpa honom att komma med ett skepp till kontinenten. På öns östligaste udde finns ett stenlagt pilgrimskors, sannolikt sedan medeltiden och det enda i sitt slag i Sverige. Man förmodar att det utmärker platsen där Botvid mördades.

Han begravdes i Salems kyrka.

Men hans bror Björn ville ta honom hem till Hammarby och byggde en träkyrka på gårdens ägor. 1129 öppnades hans grav i kyrkan i Salem och man skrinlade honom. Relikskrinet vars tillbaka till hemgården i Hammarby i procession anförd av biskoparna Gerder av Strängnäs och Henrik av Uppsala. Träkyrkan var byggd på den plats Botkyrka kyrka nu ligger och ersattes  på1170-talet av en romansk stenkyrka, och de äldsta delarna av den kyrkan är än idag kvar från denna period.

Botvidslegenden känner vi från ett manuskript från 1300-talet bevarat i ett bibliotek i Dresden. Detta i sin tur är avskrift av tidigare förlagor. Det är troligt att det redan 1129 då han skrinlades fanns en nedteckning av hans livshistoria i domkyrkan i Strängnäs, utifrån de muntliga vittnesbörd som samlats in.

[Läs Botvidslegenden på Botkyrka församlings hemsida] [Riksarkivet] [Sanctus Botvidus, artikel och bibliografi av Peter Ståhl, universitetet Bergen]

Till höger om ingången till Botkyrka kyrka, finns ett gravmonument, en stenkista. Det är en kopia och originalet från 1150 finns på Historiska museet i Stockholm. På kistan finns en runinskrift:

Karl gjorde stenen efter björn, hans frände, svens och bänkfridas son i hammarby. Här ligger han under denna sten.

Man vet inte den exakta platsen för var Botvids reliker finns, men man tror att det är inne i kyrkan nära koret. Det finns några historiker som tror att även den helige Botvids reliker finns i Björns sarkofag, men att stenmästaren Karl har valt att inte skriva Botvids namn på sarkofagen därför att Botvids reliker var mycket eftertraktade under medeltiden så att det fanns risk att de blev stulna.

sarkofag

Det här inlägget postades i Konst och kultur, Samhälle och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Bevara den unika kulturmiljön kring Botkyrka kyrka. Skandal att Skanska i samförstånd med Botkyrka kommun vräkt upp bergmassor väster om kyrkan och förvandlat området till en stenöken

  1. Ping: Kyrkan mitt i byn förr och även nu | Bengts Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s