Katolska kyrkans barnskyddsombud: kan finnas mörkertal för övergrepp på grund av rädsla att anmäla

Barnskyddskonferensen i Vatikanen som hölls i februari fick bra bevakning i media. Det är bra att vi får nytt fokus på dessa frågor också här i Sverige.

Ren pedofili är bara ett av sexövergrepps-problemen i Katolska kyrkan, visserligen det allvarligaste och grövsta men inte det kvantitativt största. Till detta fogas övergrepp på kvinnor av samma typ som uppmärksammats i övriga samhället genom #metoo. I katolsk kontext kan det handla om så hemska saker som att ordenssystrar utnyttjas och våldtas.

Sedan har vi det speciella förhållandet i Katolska kyrkan till manlig homosexualitet där många avslöjanden har handlat om präster, biskopar och kardinaler som utnyttjar prostituerade eller inleder erotiska relationer med prästseminarister och unga vuxna, ibland även med minderåriga gossar. Den franske sociologen Frédéric Martel har skildrat detta i den nyligen utkomna boken ”In the Closet of the Vatican”. Martel är inte katolik utan studerar fenomenet utifrån ett sekulärt gay-perspektiv. Även om man har en känsla att han överdriver, så är inte den bild han förmedlar i grunden fel. Det mesta är känt sedan tidigare och han avslöjar inga nya ”skandaler” i Katolska kyrkan, möjligen med ett undantag där han namnger en nu avliden kardinal, Lopez Trujillo (död 2008). Att han påstås vara homosexuell och köpte sex av prostituerade är en sak, än allvarligare är anklagelserna att hans kontakt med paramilitära grupper och att han medverkade till att präster som propagerade för befrielseteologin mördades.

Mycket behöver komma upp till ytan i Katolska kyrkan. Det handlar inte bara om anklagelser mot nu döda personer, det måste ha funnits massor av personer i hög ställning som känt till men hållit tyst och förblivit passiva eller aktivt beskyddat – samma tystnadskultur som går igen när vi talar om barnövergreppen.

bjornDärför är det bra att vi i Katolska stiftet här i Sverige fått ett särskilt barnskyddsombud, Björn Håkonsson och att han så tydligt betonar att barnens rätt måste stå i centrum. I en intervju i TV 4 yppar han farhågor att det finnas ett mörkertal här i Sverige när det gäller övergrepp på barn på grund av en rädsla att anmäla.

TV 4 – nyheterna hade tagit upp ett fall vid en katolsk skola i Lund där en lärare blivit avskedad på grund av anklagelser för övergrepp i flera fall. Dock stod ord mot ord, det fanns ingen teknisk bevisning eller stödbevisning från andra vittnen och läraren sade sig vara oskyldig. Därför kunde mannen inte dömas i domstol. Inte desto mindre blev mannen avskedad, och fallet kommer nu att prövas i Arbetsdomstolen.

Av reportaget framgick att avskedandet av den aktuella läraren pådragit sig inomkatolsk kritik. I ett brev till skolans styrelse från personer som tidigare varit delaktiga i skolans historia som stiftelsegrundare eller anställda samt den näst högste ledaren i stiftet, generalvikarien Pascal Lung OP framkom kritik mot nuvarande rektor rörande hanteringen av personalfrågor inte bara i detta fall, utan också i andra. Det verkar vara ett privat initiativ där man tar ställning i en personalkonflikt som egentligen inte angår brevskrivarna, men att generalvikarien står som medundertecknare av brevet gör att det får en officiell prägel.

Brevskrivarna tar inte ställning i skuldfrågan när det gäller den avskedade läraren men obevekligt blir det så att brevet uppfattas som en påtryckning att inte gå till botten med fall där barnövergrepp misstänks och förstärker tystnadskulturen Katolska kyrkan nu försöker göra upp med och ökar rädslan att anmäla. Det är inne bra att Katolska kyrkan framstår som (är?) splittrad eller odeciderad i dessa frågor, man borde tala med en röst enligt de direktiv som påve Franciskus och kardinal Anders Arborelius givit och som stiftets barnskyddsombud ger uttryck för.

Där ord står mot ord är det givetvis inte lätt. En arbetsgivare kan  tycka sig ha tillräckliga skäl att ur barnskyddsperspektiv säga upp en person medan domstolen med sina högre beviskrav inte kan fälla. Det kan också vara så att en person är oskyldig trots att han blivit fälld i domstol. Vi har flera fall i Sverige där morddömda fått sina fall omprövade under senare år. Vi kommer ihåg incesthysterin på 1990-talet vilket ledde till att fäder oskyldigt anklagades. Fallet med kardinal Pell som dömts i Australien mot sitt nekande och nu kommer att överklaga till högre instans är ytterligare ett fall där ord står mot ord.

Ingen skall dömas på förhand och vi får akta oss för drev och häxprocesser mot anklagade personer som kan trigga fram falska beskyllningar. Att det finns fall där barn ljuger är ett faktum att beakta, vilket inte är detsamma som att förutsätta att det är så i det enskilda fallet. Barn skall alltid lyssnas till och tas på allvar, men även de anklagade måste ges stöd och vara föremål för god personalvård.

 

Det här inlägget postades i Katolska kyrkan och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Katolska kyrkans barnskyddsombud: kan finnas mörkertal för övergrepp på grund av rädsla att anmäla

  1. Mats Herdenfeldt skriver:

    Det här är en enorm svår balansgång. Ingen tvekan råder om att Pedofiler, präster men antagligen också andra makthavare inom den RKK begått övergrepp mot människor som på något sätt står i beroendeställning till dem. Barnen måste skyddas mot dessa odjur och det är helt rätt att barnperspektivet skall vara centralt. Om beviskravet däremot sänks för lågt öppnar det för att oskyldiga kan få sina liv förstörda. I den incestvåg som omtalas ovan var ett antal utpekade fäder oskyldiga men detta fastslogs i några fall först efter flera år i fängelse. Barn angav på eget initiativ eller efter påverkan av utomstående, fäder och manliga släktingar. Om den nödvändiga reningsprocess som påbörjats av påven och som måste få utomstående kompetens involverad, entusiasmerar semi- eller oseriös media för mycket (det finns tendenser redan nu) så kommer säkert drev uppstå som skadar processen. Oskyldiga kommer pekas ut och liv förstöras. Pedofilerna förstör sina offers liv men dessa offer blir inte hjälpta av att oskyldiga pekas ut. Två processer måste fortgå parallellt nämligen a) Låt rättsväsendet lagföra de personer där skälig (legal) misstanke om övergrepp finns och b) Den RKK har och kommer än mer sätta in interna kraftfulla åtgärder för att minimera övergreppen. Tyvärr kommer kyrkan lika lite som familjer, scoutväsende, sportklubbar och andra organisationer kunna utplåna övergreppen men det måste vara den vision som man styr emot.

  2. Irene Nordgren skriver:

    Bengt

    ”I ett brev till skolans styrelse från personer som tidigare varit delaktiga i skolans historia som stiftelsegrundare eller anställda samt den näst högste ledaren i stiftet, generalvikarien Pascal Lung OP framkom kritik mot nuvarande rektor rörande hanteringen av personalfrågor inte bara i detta fall, utan också i andra.”

    Hur kommer det sig att du hoppar över det grövsta som BÄ högste personalchef gör sig skyldig till?

    1. Nämligen att ställa sig bakom ”att rektorn skulle sparkas och att skolan skulle be mannen och hans familj om ursäkt.”

    2. Pascal Lungs myndiga insinuation i TV 4 Nyheterna ”att oavsett vad en person gjort sig skyldig till måste man hålla till arbetsrättens regler” – underförstått något som skolan inte gjort.

    Pascal Lung ville alltså att rektorn ”skulle sparkas” pga att denna enligt honom agerat fel som sparkade den pedofilmisstänkte läraren. Detta samtidigt som Pascal Lung pläderar för att hålla sig till arbetsrättens regler ”oavsett vad en person gjort sig skyldig till”………

    Jag får det inte att gå ihop.

    http://www.katolskvision.se/blog/?p=26892

    http://www.katolskvision.se/blog/?p=26918

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène, jag får inte heller ihop det.

      Skolan är fristående med Stiftelsen Sankt Thomas skola som huvudman. Generalvikarien har därför inget ledningsansvar. Skulle det vara så hade han vänt sig till skolan tjänstevägen, men nu utgår jag från att det är av privata skäl han undertecknar brevet och inte i egenskap av representant för BÄ.

      Det antyds i brevet att det finns personalkonflikter. Jag kan tänka mig att de tidigare företrädarna för skolan tar ställning i denna konflikt för att man vill främja en viss inriktning, det verkar i alla fall ligga mer bakom än fallet med denna enda lärare. Kanske finns också personliga skäl, som att man känner varandra.

      Min kritik gäller att det är synnerligen olämpligt för en hög representant i Katolska kyrkan att på detta sätt ta ställning i en konflikt som man inte genom tjänsten är involverad i. Personer i olika ledande funktioner inom stiftet bör förhålla sig neutrala och snarare ge support i olika knepiga situationer.

      Att skriva protestbrev eller samla namnunderskrifter duger inte för höga funktionärer. Jag är lika kritisk till pater Pascal i detta avseende som jag var till diakon Fäldt då han supportade en namninsamling för att få bort en viss präst som talare från familjekonferensen i Dublin förra året.

      Att det aktuella brevet inte är logiskt sammanhängande när det gäller arbetsrätt gör det bara mera pinsamt då generalvikarien som du säger själv är högsta personalchef på BÄ.

  3. Irene Nordgren skriver:

    PS Att Pascal Lung ställer sig bakom kravet om ursäkt till mannen och hans familj innebär att Pascal Lung tagit ställning i skuldfrågan. Misstänker att lundabon Pascal Lung är kompis med lundabon läraren som enligt media jobbat 20 år på skolan…..Undrar om Pascal Lung själv också talat med pojken ifråga…. Jag gissar att så inte är fallet men trots detta anser sig alltså Pascal veta att läraren är oskyldig. //Irene

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s