Jag hajade också till vid det moment i fredagens partiledardebatt då Jimmie Åkesson sade att invandrare inte får jobb  därför att de inte passar in här. Uttalandet kändes grovt och generaliserande i mina öron. Han öppnade därmed tveklöst flanken så att de som menar att SD är ett rasistiskt parti fick vatten på sin kvarn. Annie Lööf reagerade reflexmässigt och slog näven i bordet. SVT´s sändningsledning fick kalla fötter och bestämde sig för att ta avstånd från uttalandet under pågående direktsändning. Detta förvånade mig också, eftersom det inte är solklart hur man skall tolka det han sade. Av den följande kontexten verkade det som att Åkesson inte menade något annat än vad andra partiledare tidigare uttryckt i debatten: Att det måste till något, språkundervisning, hjälp att lära känna det svenska samhället och kulturen, hjälp in på arbetsmarknaden, för att de skall ”passa in”.

Jag tror det alltid är så att man hör det man vill höra, och man utgår från sin förförståelse.

Är förförståelsen att SD är ett rasistiskt främlingsfientligt parti, så utgår man från det och hör då ett grovt främlingsfientligt uttalande.

Är det så att man tror på det som Jimmie Åkesson försökt säga att man inte står för främlingsfientlighet, utan blott för en ännu lite restriktivare migrationspolitik än de andra partierna som också är restriktiva, då lyssnar man till kontexten och tolkar inte i så grov riktning. Rimligtvis måste yttrandets avsändare vara den som har tolkningsföreträde, och lyssnar man till vad Jimmie Åkesson sagt i den efterföljande kontexten och efter debatten förklarat, så menade han att det skulle tolkas att det behövs integrationsåtgärder, det som alla redan var överens om, ingenting annat.

Man kan givetvis fortsätta att misstro Åkesson och inte ta honom på orden, utan hävda att hävda att han har en dold agenda som han inte säger.  Om SD menar allvar med att tvätta bort den främlingsfientliga stämpeln eller inte vet jag inte, men officiella företrädare för partiet säger det. Många nytillkomna väljare som inte är främlingsfientliga tror på det. En rimlig hållning är att ta människor på allvar i det de säger till dess motsatsen är bevisad. Annars blir det etablerade övriga samhället lätt en mobb. Om man inte aktar sig blir man själv som just det onda som man tolkar in i den andre.

Jag tänker att SVT gick för långt när man tog avstånd från ett enskilt yttrande utan att sätta in det i sitt sammanhang. Och gör er inga illusioner: Den som vinner på detta är tveklöst SD som nu får syndabockstämpeln på sig.

Klart är att det finns många främlingsfientliga personer inom SD, det finns de som aspirerar på politiska poster nu i valet som har grovt främlingsfientliga, även fascistiska sympatier. Både Aftonbladet och Expressen har innehållit avslöjande artiklar om detta sista veckan.

Att man är rotad i den del av världen, trakt eller nation man kommer från och att det tar lång tid innan man känner sig hemma eller rotad i ett nytt land är fakta och inget kontroversiellt. Det tar lång tid innan man blir ”svensk”. Richard Swartz hade en trevlig kolumn i DN idag där han talar om sin kroatiska fru som nog alltid kommer att känna sig som svensk utan är kroat i själ och hjärta. Inget fel i det.

Om man menar att det inte är lämpligt att folk eller människor av olika kulturell ”essens” blandas, utan att nationella grupper så långt som möjligt bör hållas åtskilda, att svenskar skall bo i Sverige, judar i Israel, afghaner i Afghanistan etc då är vi inne på en nationalism som jag förstår är nära det SD omfattar.

Om man menar att vissa folk är mer överlägsna och mer värda än andra, då är vi inne på rasism och nazism och sådana ideologier ger alltid näring åt främlingshat. Det är nog till och med så att främlingshatet kommer först, sedan intellektualiserar man det i en ideologi. Där känner jag mig säker på att SD inte är, däremot finns det en del element i partiets medlemskader som är åt det hållet. Ledningen har haft svårt att förklara varför dessa dras till just SD.

Även läran om kulturell essentialism kan ge näring åt främlingsfientlighet, ”de andra” borde egentligen inte vara här. Men rent teoretiskt behöver det inte vara så, man kan vara främlingsvän även om man teoretiskt tänker så.

Om man har grunden att alla människor och folk är lika värda, så är det kanske inte så stort problem hur man teoretiskt tänker. Problemet är främlingsfientligheten i sig vilket gör att människor kan bete sig som svin mot andra. Det tycks vara något som är djupt rotat i människan, ingen kan svära sig fri. En frisinnad liberal inställning är inte heller någon garanti för att inte sådant poppar upp. Efter Andra Världskriget sades det Förintelsen ”aldrig mer”. Sedan har vi gång på gång ändå fått erfara hur bestialisk människonaturen är. Kampuchea 1975-79 (Röda khmererna) , Rwanda 1994, Srebrenica 1995, Irak 2014 och nu Burma, folkmordet på Rohingier. I det sistnämnda fallet är det ingalunda bara några korrupta militärer som står för detta, utan hela folket tycks hata denna förföljda grupp. Religiösa ledare eldar på hatet och mottagaren av Nobels fredspris Aung San Suu Kyi förhåller sig kallsinnig.

Vi kan inte vara säkra på att Europa och Sverige är befriat från sådana strömningar för all framtid. Förändringar kan gå fort. Därför måste demokrati, människovärde och en anständighet i samhällsgemenskapen alltid vara något vi slår vakt om.

Var står Sverigedemokraterna i detta? Vad hade Jimmie Åkesson för syfte med sitt uttalande att invandrarna inte passar in?

• Var det ett klumpigt övertramp som gjorde att han i onödan på nytt drog på sig kritik för främlingsfientlighet?
• Eller var det ett medvetet planerat uttalande adresserat främst till den mera främlingsfientliga falangen i partiet vars väljarstöd man inte vill mista?

Förresten: I DN´s lördagsbilaga idag, ett mycket fint reportage om Hédi Fried, en av de sista kvarvarande överlevarna från Förintelsen.