Pingst, United och EFS. Sambandet mellan kyrkans sakramentala och karismatiska dimension

Ekumenik sker på många plan, inte bara genom samarbete och samtal mellan samfund utan också genom faktiska samgåenden mellan samfund vilket vi har haft många exempel på det under senare år. En fördel är om inte annat att det ekumeniska landskapet blir lite lättare att överblicka då man har färre samtalspartners att förhålla sig till.

Men kyrklig enhet får inte betyda likriktning. Enhet i det väsentliga är grunden för att lokalkyrkan skall kunna blomma på lokalplanet. Det är i de små grupperna som lever i den helige Andes kraft och hämtar näring i Ordet och Sakramenten som den verkliga livskraften finns. Karismatiska bönegrupper och nya andliga rörelser inom Katolska kyrkan är exempel på detta liksom många levande församlingsgemenskaper inom Svenska kyrkan och frikyrkornas fokus på plantering av nya församlingar tänkta att fungera på lokalplanet nära människornas vardag. Det är viktigt att centralstyrning och strukturella omorganisationer inte förkväver det fungerande lokala församlingslivet utan tvärtom främjar det.

Nu är det aktuellt att pingstförsamlingen United i Malmö närmar sig Svenska kyrkan genom att ansöka om medlemskap i EFS. Det innebär att man närmar sig en syn på sakrament och ämbete som ansluter sig till de etablerade gamla samfunden. Den eukaristiska gemenskapen stärks och pastorerna kommer väl med tiden att vigas till präster i Svenska kyrkan (jag antar att detta inte blir så enkelt att hantera för Svenska kyrkan, men den diskussionen lämnar jag därhän nu). Det viktiga är att United fortsätter att vara en församling där den Helige Andes liv är i centrum men öppenhet för och praktiserande av de karismatiska nådegåvorna precis som var fallet under Kyrkans första århudraden.

Den pingstkarismatiska förnyelseströmmen som startade i världskristenheten i början av 1900-talet har spridit sig över hela jorden och blivit en del av livet i alla de etablerade samfunden. Det innebar inget nytt element i Kyrkans liv utan ett återupplivande av en bortglömd men naturlig del av det kristna arvet. Det finns ingen motsättning mellan andedop/karismatiskt liv och ämbete/sakrament. Att Pingströrelsen blev en schismatisk rörelse som skilde ut sig från de etablerade samfunden berodde inte främst på att man hade en ny teologi, utan på att de etablerade samfunden hade svårt att härbärgera och ta emot denna förnyelse.

Så fick vi en pingströrelse med en schismatisk teologi som satte troendedopet och de andliga nådegåvorna i centrum och som tog avstånd från traditionell sakramentalteologi. Pingst FFS står som jag förstår för en sådan syn då föreståndaren, pastor Daniel Alm är tveksam till Uniteds önskan att stå kvar som associerad medlem i Pingst FFS samtidigt som man går med i EFS/Svenska kyrkan. ”I vår teologi kalibrerar dopsynen och synen på Anden också synen på människan, ämbete, ledarskap och församling” säger Daniel Alm.

Men denna schismatiska syn på de etablerade samfunden står inte alla pingstvänner för. Lewi Pethrus var en mycket ekumenisk ledare. Filadelfiakyrkan i Stockholm uteslöts från Svenska Baptistsamfundet för att man gett ickebaptister tillträde till nattvarden. När Stockholms biskop Manfred Björkqvist besökte Filadelfiaförsamlingen presenterade Lewi Pethrus det som en biskopsvisitation.

duplessisPingströrelsen står för ett återupplivande av Andens dop och de karismatiska nådegåvorna. I den delen finns ingen som helst oenighet med Katolska kyrkan. Pingstvännen David du Plessis for världen runt för att bygga brorar mellan Pingströrelsen och den nya karismatiska rörelserna i de etablerade samfunden. Hans budskap var att det är ett och samma Andedop vilket är helt sant.
Att det sedan finns skillnader i synen på ämbete och sakrament får teologerna hantera i framtida dialoger. De nyare pingstkarismatiska församlingarna, till vilka jag räknar United är mera öppna för en sådan dialog än en del av de äldre pingstförsamlingarna som positionerat sig i en viss tradition.

hockenkrakowPeter Hocken, katolsk präst och kännare av den pingstkarismatiska förnyelsen som nyligen gick bort menade att de nyare pingstkarismatiska församlingarna är experimentella till sin natur och därför känner sig mera fria att pröva nya grepp utan att vara bundna av traditionella strukturer, vanor och tänkesätt. Häri ligger deras styrka, men också deras svaghet: Priset för denna frihet är att man missar lärande och visdom som grundlagts genom tiderna. I början finns ofta en naivitet i tron att man kommer att vara immun mot de prövningar och svårigheter som funnits i de äldre samfunden, något som botas med tiden då man konfronteras med egna svårigheter och konflikter.

Peter Hocken föreslår att Katolska kyrkan tar fasta på just denna experimentella sida hos de nya församlingarna då man vill bygga fruktbara ekumeniska broar till dem. Katolska kyrkan och de andra historiska kyrkorna har ännu inte utvecklat en teologi som tar in det experimentella i sin ecklesiologi. Den franske teologen Christian Duquoc skrev 1985: ”…ju mer de erkänner det provisoriska i sina former,strukturer och strategier, ju mer närmar de sig en bättre återspegling av Gudsriket”.

I Johannes Paulus II´s encyklika om ekumeniken, Ut unum sint framläggs visionen av ekumenisk dialog som något som inte bara innebär utbytandet av idéer, men som ett ”utbyte av gåvor” (nr 28). Detta stöder tanken på att förstå de nya församlingarna som ”kyrkliga laboratorier”. De nya församlingarna offrar som en gåva åt de historiska kyrkorna erfarenheterna och frukterna av sitt kreativa experimenterande, både för utvärdering och för mottagande. En sådan modell kräver inte något undertryckande av övertygelser, bara en ödmjukhet så tillvida att man inte betraktar den egna övertygelsen som den nya ortodoxin, och att man är beredd att pröva den.

Peter Hocken påpekar att en sådan modell respekterar det essentiella i både de historiska kyrkorna och i de nya församlingarna. Den går i linje med den beredskap som tycks finnas att lära från de historiska kyrkorna och fråga sig: Vad är det Herren vill att vi skall ta emot från det historiska arvet? – Det är en modell för en tjänande kyrka i dess fulla ekumeniska dimension.

För att modellen skall vara användbar och bära någon som helst frukt krävs en ny fördjupad ödmjukhet från båda sidor:

  • De historiska kyrkorna måste uppoffra all översittaranda (teologiskt, andligt, historiskt) och sluta klassificera de nya församlingarna som ”sekter”, motstå allt nedsättande tal och generaliseringar och att de katolska biskoparna och prästerna blir varse sin plikt  att respektera de nya församlingarna såsom andra kristna som fullvärdiga ekumeniska partners.
  • De nya församlingarna å sin sida måste släppa alla krav på överlägsenhet, att se sig själva som den ”återupprättade kyrkan” eller ”framtidens kyrka” och att betrakta de gamla samfunden som döda. De måste ge upp sin förenklade syn på kyrkohistorien enligt vilken inget av värde hände mellan de första århundradena och den protestantiska reformationen och manifestera en öppenhet att lära av tidsåldrarnas vishet.

Så länge de nya församlingarna bevarar sin flexibilitet och inte stelnar i nya etablerade samfundsbildningar, så borde det vara mycket lättare för de historiska kyrkorna att ta emot från dem än från de erkända protestantiska samfunden. Det faktum att de gåvor de nya församlingarna har inte primärt handlar om dogmatik och teologi borde också underlätta denna process.

Fler länkar:

Unik gemensam teologisk rapport Katolska kyrkan – Pingst om andliga nådegåvor och pingstkarismatisk förnyelse

Iuvenescit Ecclesia – Om karismatiska och hierarkiska nådegåvor i Katolska kyrkan

Det här inlägget postades i Church, Katolska kyrkan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s