Den 25 oktober antog EU-parlamentet, med stor majoritet en resolution som uppmanar medlemsstaterna att förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper samt agera hårdare och mer resolut mot hatbrott och främlingsfientlighet i samhället för att på så sätt värna demokratin.
Innehållet i resolutionen bygger bland annat på uppfattningen att den relativa straff- och rörelsefrihet som nyfascistiska organisationer åtnjuter i en del EU-länder är en viktig anledning till den ökning av hat och våld som syns i samhället som helhet och som man noterar drabbar såväl politiker och medlemmar i politiska partier som minoritetsgrupper, t ex “svarta européer/personer av afrikansk härkomst, judar, muslimer, romer, tredjelandsmedborgare, hbt-personer och personer med funktionsnedsättning”.
En mängd exempel nämns bl a NMR, som förutom att regelbundet demonstrera runt om i Skandinavien även står bakom våldsamma attacker mot civila och polisen, liksom mordbrands- och bombattentat mot flyktingförläggningar.
Jag tycker det är bra att EU tar tag i dessa frågor. Främlingsfientliga nazistiska och fascistiska grupper kan inte få utnyttja vår lagstadgade frihet och demokrati till att avskaffa just detta. Samhället måste kunna skydda sig. Även om nazistisk och fascistisk propaganda och våldsamheter skapar olust och avsky, så avtrubbar det oss också och ett hårdare klimat sprider sig i samhället även utanför de mer organiserade antidemokratiska grupperna. Just nu har vi mordet på Gica i Huskvarna i färskt minne.
Samtidigt känns det dubbelt att detta kommer från EU, för EU bidrar själv till att urholka känslan för människovärdet och öka likgiltigheten för andras lidande genom sin oförmåga att enas kring en human migrationspolitik som gör Medelhavet till ett dödens hav med många tusen omkomna varje år och flyktingläger med vidriga förhållanden blir permanentade i södra Europa. Rohingierna behandlas vedervärdigt i Myanmar, men Europa behandlar inte heller alla människor humant. Skall man tillrättavisa andra stater måste man sopa rent för egen dörr för att kunna vinna moralisk auktoritet.
De fattigas skri blir ”var dag allt högre men var dag allt mindre lyssnat till”, sade påve Franciskus i en predikan nyligen. Som exempel på fattiga nämnde han, ofödda, hungrande, flyktingar, barn som bara känner till våld, marginaliserade äldre människor och folkgrupper, vars naturtillgångar utnyttjas av andra.
Jag tycker det är mer angeläget och viktigt att politikerna ägnar sig åt att ta upp och försöka angripa alla dessa reella problem än att ägna sig åt signalpolitik och image-byggande som att tävla i vem som är mest emot SD.
[Mer text samt länkar till dokumenten som rör EU-resolutionen på Motargument]