Uppdrag Granskning har än en gång satt SSPX under lupp, och det är ett gediget undersökande journalistiskt arbete man gjort om en sluten organisation som inte så gärna vill stå i fokus för mediernas och offentlighetens intresse. Man får en känsla av att deras syn på media är likartat med president Trumps och högerpopulistiska rörelsers, dvs att ”pk”-media är fiender som man inte kan lita på och som producerar falska nyheter. Det var alldeles uppenbart hur störd man blev av att journalister dök upp och ställde frågor.
SSPX verkar befinna sig där Katolska kyrkan befann sig på 1990-talet då pedofiliskandalerna briserade, d.v.s. att övergreppen tystades ner och hanterades internt genom att prästerna omplacerades och inga polisanmälningar gjordes.
I förra granskningen 2009 stod Richard Williamson i fokus, den olagligt vigde biskopen vars exkommunicering tillsammans med tre andra SSPX-biskopars hävdes precis efter den världsberömda intervjun med UG där Wiliamson förnekade Förintelsen och förekomsten av gaskamrar, en åsikt han tycks stå fast vid. Idag ser vi en parallell: Efter diskussioner mellan SSPX och den påvliga kommission, Ecclesia Dei som har hand om samtalen med SSPX signaleras att det kan vara nära förestående att SSPX tas upp i Katolska kyrkan som den andra personalprelaturen i Kyrkans historia (Opus Dei var den första). Om detta skulle ske nu strax efter UG’s nya avslöjanden om undermåligt hanterade pedofili-fall inom SSPX står påve Franciskus inför samma svåra PR-läge som Benedict XVI gjorde 2009.
Att SSPX-biskoparnas exkommunicering hävdes 2009 såg Benedict XVI som en strikt kyrkorättslig åtgärd, han kunde inte göra på annat sätt. I intervjuboken med den tyske journalisten Peter Seewald från 2010, VÄRLDENS LJUS, förklarar påve Benedict att han inte kunde agera på annat sätt. Han nämnde Katolska kyrkans förhållningssätt till Kina som parallell, och konstaterade att när biskopar som exkommunicerats på grund av att de förbrutit sig mot primatet sedan erkänner primatet, då blir de rättsligt befriade från exkommuniceringen. Benedict erkänner samtidigt att man var dålig på PR och omvärldsbevakning, och om man känt till Williamsons gaskammarförnekelse, så hade det ärendet fått skiljas ut och behandlats för sig.
Williamson tycks ha blivit för mycket även för SSPX, han uteslöts men UG informerar om att han har startat en egen utbrytargrupp, SSPX resistence där tydligen de pedofilianklagade prästerna också fått en fristad. Wiliamson inte bara förnekar gaskamrarna, han anser också att pedofili hos präster är Andra Vatikankonciliets fel, eftersom prästerna då berövades möjligheten att fira mässan på ett riktigt sätt och då måste söka känslomässig tillfredställelse på annat sätt. Denna form av förnekelse och förläggande av det onda helt och hållet utanför sig själv och sin egen grupp är fullständigt livsfarlig och leder till att problemen inte kan tas itu med.
Katolska kyrkan har aldrig någonsin sedan Andra Vatikankonciliet svävat på målet när det gäller att motarbeta antisemitism och det finns inte på kartan att förneka eller förminska de hemska brott som gjordes mot judarna under Hitlers välde. Det känner alla till som är insatta i detta. Påve Benedict blev ofta missförstådd och motarbetad, inte minst när det gäller pedofiliskandalerna. Han fick klä skott som den som stor för allt det ondskefulla som detta innebar, för förnekandet och sopandet under mattan, när han i själva verket var den som på allvar tog tag i problematiken sedan det under hans tid som chef för Troskongregationen gått upp för honom hur omfattande och allvarlig problematiken var. [Läs min tidigare artikel från 2010 om detta här]
För den som vill få perspektiv på Kardinal Joseph Ratzinger/påve emeritus Benedict XVI är den tyske journalisten Peter Seewalds böcker en ovärderlig källa. Vi får komma den tidigare påven in på livet och höra hur han själv reflekterar över de händelser som varit i rampljuset under de sista årtiondena, vilket ger andra perspektiv än de ofta ganska hätska omdömen som framfördes i media då det begav sig. GUD OCH VÄRLDEN från 2000 och VÄRLDENS LJUS från 2010 finns översatta till svenska. Den sista, BENEDICT XVI LAST TESTAMENT kom ut 2016.
UG följer upp nästa vecka med ett nytt granskande reportage med fokus på SSPX dialog med Katolska kyrkan och möjligheten att ett återförenande med kyrkan kan vara nära förestående. Sett ur perspektivet att hantera pedofiliproblemen kan det vara bra att komma under Katolska kyrkans beskydd, eftersom man nu byggt upp rutiner med nolltolerans och klara regler om att alla fall skall polisanmälas etc. [Läs mera: Stockholms Katolska stifts beredskapsplan]. Å andra sidan verkar situationen kring SSPX och SSPX resistence vara en så stor härva nu att det är att komplicerat att ge sig in i detta just nu. Jag lär återkomma till ämnet.
Historiska länkar från min gamla blogg:
Bengts Blogg 
Problemet med pedofili bland katolska präster begränas knappast till SSPX utan tycks finnas i hela den katolska kyrkan?
http://www.expressen.se/nyheter/4500-anklagar-kyrkan-for-sexovergrepp/
Den höga andelen katolska präster som hänger sig åt dessa vidriga handlingar har den möjligen sin orsak i att de som barn själva var offer och då blivit utsatta för liknande övergrepp?
Du undviker att nämna det obibliska celibatet som en eventuell bidragande orsak till att en så onormalt hög andel katolska präster hamnar i dessa begär där man så ondskefullt utnyttjar oskyldiga barn.
Tydligen ingen större oro över denna vidriga kultur som tycks råda? Alltså denna kultur är på inga vis begränsad som jag uppfattar, till dess extrema sekter som exempelvis SSPX?
I Katolsk Vision ger dock katoliken Agneta i ett blogginlägg en inblick i den katolska verkligheten:
”Jag vill även passa på att tacka den kvinna som vågade skriva anklagande brev till den franske kyrkoherden nu avliden … i St Thomas… i Lund… som hade för vana att hälsa korgossar med att röra vid deras gylfar. Den kvinnan försökte påpeka detta ofta men blev förlöjligad av den dåvarande kyrkoherden”
”Tydligen ingen större oro” är en felaktig slutsats. Bra Inge att du oroar dig för kulturer som främjar övergrepp vilket bör motarbetas både i kyrkan och var det än förekommer i samhället, därom är vi överens.
Bra att vi är överens! Problemet är bara att denna kultur begränsas knappast till de katolska sekterna som exempelvis SSPX även om många försöker framhålla det. Du Bengt som ändå resonerar sakligt och klokt i det mesta borde väl ändå kunna erkänna att det måste vara något grundläggande fel i den katolska kyrkans lära när så stor del av prästerskapet hamnar i detta mörker? Du kan knappast förneka att pedofili och homosexualitet är vanligare i katolska kyrkan än exempelvis den svenska frikyrkan?
Nej, jag tror inte det beror på den katolska tron som sådan. Mekanismen bakom pedofili är helt annan. Inte heller celibatet är orsaken, pedofili är också mycket vanligt inom familjens ram. Frekvensen i olika miljöer, kyrkor av olika denominationer, ideella organisationer, samhället i stort finns inte så mycket fortskat på. Katolska kyrkan är nog en av de organisationer som är bäst kartlagd efter det att man bestämde sig för att ta itu med problematiken. Se t.ex. John Jay-rapporten från USA.
Däremot kan man väl säga att en genuint utlevd kristen tro skyddar gnom att det gör oss också starkare att stå emot olika frestelser, liksom korruption och en förvanskad tro gör oss också mer benägna att bli korrupta på alla områden inkl sexuella övergrepp.
Bengt jag kan konstatera att du skrivit spaltmetrar om din syn på homosexualitet i kyrkan i dina tidigare blogg poster.
Jag inser att detta är en svår fråga. Oavsett vilken syn man har i detta, eller vilka hjärtskärande vittnesbörd om utsatta präster och andra som inte kan tygla sin sexualitet så är ändå Bibelns budskap klart. Sexualiteten är avsedd att förena två människor av olika kön och enligt Guds ord avsett att hållas heligt innanför äktenskapets ramar. Allt annat är synd och ett uppror mot Guds vilja och skapelseordning.
Bibeln talar om att det på grund av syndens inträde på jorden finns människor som av naturen inte är skickade till äktenskap, ja det är tragiskt och följden av att vi lever i en fallen värld, samtidigt så vet vi att Jesus besegrade den onde på Golgata vilket ger oss hopp om befrielse från synd, men här gör man ingen skillnad mellan homosexuella och heterosexuella, det är lika stora frestelser som lockar den heterosexuella som den homosexuella att synda utanför äktenskapet.
Men eftersom till och med präster idag öppet lever i sexuella relationer utanför äktenskapet så är förvirringen total och kyrkan tvingas av naturliga skäl att kompromissa på område efter område vilket leder till en kyrka som förlorar all andlig kraft att stå emot världens tänkande.
Kyrkan skall och får inte kompromissa angående sexuella övergrepp. Nolltolerans, öppenhet och polisanmälan av förövare är det som måste gälla.
Saklig sammanfattning.
Tack för en blogg som alltid känns nyanserad, saklig och informativ.
//Elise
SSPX recistence är en sekt i dess rätta bemärkelse. Men okunnigt och löjligt att sen vilja angripa påven Franciskus. Det är klart att han önskar att SSPX ska ändra inställning så att de kan få full kanonisk status. Men det kommer aldrig att ske så länge så länge de håller fast vid sina uppfattningar som är oförenliga med Katolska kyrkans.
Pingback: Obenägenhet till förändring och maktens arrogans bromsar upp arbetet mot pedofili i Katolska kyrkan | Bengts Blogg