De flesta katoliker i USA tar avstånd från stormningen av Capitolium och den retorik om ett riggat presidentval som ledde fram till den. Vatikanens tidning L Ósservatore Romano skriver i en ledarartikel att Trump personligen är ansvarig för utvecklingen:
”Vad visar oss den stormning av Kongressen som i går genomfördes av anhängare till Donald Trump? Den visar oss i första hand att man inom politiken aldrig får bortse ifrån det egna individuella ansvaret. Detta gäller i synnerhet för en person som har den politiska makten att med hjälp av polariserande retorik mobilisera miljontals personer. Den som sår vind skördar storm. Sambandet är övertydligt mellan händelserna i Washington och Trumps anklagelser om valfusk efter valet den 3 november, anklagelser som aldrig har underbyggts av några sakliga skäl.”
Samtidigt finns ultrakonservativa katolska media som fortfarande efter Capitolium-händelserna fullt och fast stödjer Trump och hävdar omfattande kriminellt valfusk och att Biden när han svärs in inte kan ses som en legitim president. Lyssna till nedanstående video från Church Militant. (Varning, se den inte om ni inte vill låta er uppröras, jag ger länken som dokumentation för verifiering vad jag säger.)
Många kristna ledare tar nu avstånd från Trump, men även på den protestantiska sidan finns en del som inte gör det. Se Stefan Swärds blogg för dokumentation.
De som invaderade Capitolium tycks vara en blandad skara av fascistiska Proud boys, anhängare av Quanon-konspirationsteorierna som dyrkar Trump som en frälsare och ser statsapparaten som korrupt och styrs av liberala politiker och affärsmän i hemlighet engagerade i trafficking och pedofili samt uppretade medborgare som fullt och fast tror på Trumps lögner att valet är stulet. Denna DN-artikel av Björn af Kleen ger en bakgrund.
USA och världen behöver nu ett helande, och vi alla har ett ansvar att låta kritiskt förnuft och realitetsprövning samt upplyst samvete styra vårt agerande i samhället framför bitter frustration och tilltro till konspirationsteorier. Det är intressant att se att sociala media som Twitter och Facebook nu tar ett publicistiskt ansvar. Man har stängt ner Trumps konton permanent då man anser att det är för stora risker med att öppna det igen. Jag noterar också att Michael Flynn, Trumps tidigare nationelle säkerhetsrådgivare, och Trumpkampaanjens advokat Sidney Powell fått sina Twitterkonton avstängda efter att ha publicerat inlägg om konspirationsrörelsen Qanon. Det finns delade meningar om huruvida det var rätt eller fel av Twitter att stänga av Trump. Det finns ju många fler lögnare och konspiratörer av samma valör som inte stängs av. Läs denna twittertråd av Alexy Navalny:
När personer i samhällstoppen och kongressledamöter sprider konspirationsteorier som är helt bisarra och bidrar till instabilitet i samhället är det givetvis mycket allvarligt, men även när vanliga medborgare, som någon karakteriserade majoriteten av Trumps anhängare ”fredliga mammor och pappor” sväljer konspirationsteorierna och ger näring åt dem genom att sprida vidare så är det inte så oskyldigt. Vi har alla ett ansvar här, från de högsta ledarna till oss vanliga medborgare att mobilisera vårt kritiska förnuft i realitetstestningen och inte låta oss svepas med i massrörelser.
Katolsk sociallära som är en dialog med hela mänskligheten om bedömningsgrunder för solidarisk humanism är god grund att stå på. De flesta skriver under på när det gäller frågor om mänskliga rättigheter, fred och ansvar för miljön. Tyvärr är en vänsterliberalt dominerad sekularism inte lika benägen att ta till sig de delar som gäller människovärdigheten och det mänskliga livets skydd som istället motsägs av en abortradikalism som om man inte förstår att respekterandet av det mänskliga livets värdighet okränkbart redan innan det syns hänger ihop med hur vi bygger upp den mänskliga civilisationen. Man kan inte ha flera olika måttstockar. Här behövs ett uppvaknande bland vänsterliberala katoliker till att mer utöva konstruktiv kritik och inte bara rakt av bejaka abortradikalismen.
Trots kritik av Biden för hans abortliberalism är det viktigt att nu alla sluter upp bakom honom i hans ambition i det svåra uppgift han tagit på sig att försöka ena det splittrade USA. Han behöver sin katolska kyrka i ryggen för att klara detta, skriver John Allen i en artikel i Crux. Katolikerna är den enda större grupp i USA där båda sidor i det politiskt delade USA är huvudsakligen jämt fördelade. Föreställ er att Katolska kyrkan i USA tog som nattionell pastoral prioritet att stödja en kampanj för helande – inte främst bara uppmuntra till ett bättre politiskt dialogklimat, men meed syfte att främja en vänskap över alla skiljelinjer. Katoliker utgör en fjärdedel av nationens befolkning, och om katolicismen i USA går fram med enhet och målmedvetenhet, så kan det kulturella landskapet förändras, skriver Allen.
Jag tänker att ekumeniskt kunde det också bli ett exempel för hela kristenheten i USA. Att som nationer rotade i kristen kultur bygga på den goda vanan att be och lägga allt i Guds hand är inte heller dåligt. Hängivna och kristna behöver inte förakta dem som inte är lika hängivna när de gör så, för bön som bes gemensamt och med seriösa hjärtan öppnar alltid dörrar så att Guds nåd kan flöda mera fritt (jfr Jesus liknelser om senapskornet och surdegen Luk 13:18 ff – Guds rike växer från det lilla till det stora). Jag tycker därför det var en betydelsefull händelse det var en fin gest när Senatens pastor Barry C Black ledde hela kongressen i bön vid avslutandet av ceremonin när valresultatet slutligen fastställdes efter de kaotiska händelserna 7 januari.
Pastor Black leder bön i Senaten efter valresultatets formella fastställande. I bakgrunden vice president Pence och talman Pelosi med knäppta händer.
”Lord of our lives and sovereign of our beloved nation, we deplore the desecration of the United States Capitol building, the shedding of innocent blood, the loss of life, and the quagmire of dysfunction that threaten our democracy.
These tragedies have reminded us that words matter and that the power of life and death is in the tongue…
Use us to bring healing and unity to our hurting and divided nation and world. Thank you for what you have blessed our lawmakers to accomplish in spite of threats to liberty.
Bless and keep us. Drive far from us all wrong desires, incline our hearts to do your will and guide our feet on the path of peace. And God bless America. We pray in your sovereign name, amen.”
Låt mig till sist uppmärksamma er på detta twitterinlägg av Arnold Schwarzenegger, själv katolik med starka minnen från efterkrigstidens Europa. Glödande försvarar han här USA och demokratin. Med erfarenhet av vad nazismen gjorde med hans födelseland Österrike fördömer han Trumps lögner, hans medlöpare och Proud boys terrorism som minner om kristallnatten. Han ställer helhjärtat upp bakom Biden. Han liknar demokratin vid Conans svärd: Ju mer det härdas, ju starkare blir det. Demokratin må ifrågasättas och utmanas, men dess fiender kommer inte att segra.
Bengts Blogg 
”Ge till kejsaren vad som tillhör kejsaren och Gud vad som tillhör Gud.”
Sanna kristna tjänar sin Gud alltid. Både under styranden av onda kungar och goda kungar, både genom politiker som styr genom både det som kallas ”diktatur” och det som kallas ”demokrati”. Kristendom hör inte ihop med demokrati, inte heller med diktatur. Men kan man inte tjäna sin Gud, tillåter inte samhället att man får tjäna sin Gud, så har kristna gått i döden för sin tro. Jesus övergav inte sin tro utan gick i döden för att följa sin Gud och göra Guds vilja, likaså martyrerna efter honom. Varför katoliker inte gör det nu, är för att vi följer påven, och Gud har inte genom påven visat en annan väg, så vi följer påven, tills dess tiden är inne för Gud att fullborda sin plan. De katoliker som känner att påvens väg skaver, följer inte påven för de låga vägarna, utan för att Guds vägar är så mycket högre. I tro och nåd och stor kärlek vandrar vi. De katoliker som följer påven för att de tycker han har rätt vandrar i tro på påven. De katoliker som följer påven och känner att mycket är fel, får lägga all sin tro och förtröstan på Gud och lägga allt sitt hopp till Guds nåd, förbarmande och stora vishet. Så kan vi alla växa i helighet, till Guds ära.
Tack Bengt , världen behöver höra kloka kristna röster i detta vansinne.
”uppretade medborgare som fullt och fast tror på Trumps lögner att valet är stulet.” Här får du lägga till: Hillary Clinton! I själva verket accepterades ALDRIG presidentvalets resultat 2016 av Hillary Clinton, som sade ”it was stolen” (sic). Och den stora majoriteten av medierna såg aldrig Trump som sin president och inte ens i det svenska Public Service fanns något annat än nidbilder och vinklad journalistik. Det är de spåren man måste följa om man vill förstå något ur en rent objektiv, opartisk synvinkel. Men Clinton fick inga varningsflaggor eller tillägg att det saknades belägg och bevis! I själva verket blev ju president Trump friad i riksrätten från misstanken att det var ett manipulerat val. Men ingen indignation över Clintons ”lögner”! Här ett axplock ur alla dessa förnekelser av valutgången 2016 – det är inte svårt känna igen argumenten om manipulerade valsedlar och valräknare och kraven på omräkning!
https://www.nationalreview.com/the-morning-jolt/hillary-clintons-bad-habit-of-questioning-election-results-has-spread-to-all-democrats/
https://thefederalist.com/2020/10/26/four-years-later-bitter-hillary-clinton-claims-2016-election-was-stolen-from-her/ ser men på – var det HON som bestämde??!
https://news.yahoo.com/hillary-clinton-maintains-2016-election-160716779.html?guccounter=1
https://nymag.com/intelligencer/2016/11/activists-urge-hillary-clinton-to-challenge-election-results.htmlhttps://www.theguardian.com/us-news/2016/nov/23/hillary-clinton-election-vote-recount-michigan-pennsylvania-wisconsin
https://blogs.lse.ac.uk/usappblog/2018/09/11/many-democrats-think-that-the-2016-election-result-was-rigged/
Etc etc
Hej Ulf!
Jag förstår inte varför du ägnar så stor möda att ta fram denna dokumentation. Att det finns allmän misstro mot valsystemet tar inte bort det flagranta med en president som uppviglar till grundläggande misstro mot de demokratiska institutionerna, staternas valinstitutioner, sitt eget justitiedepartement och lokala och federala domstolar och framhärdar i att valet var stulet och som första president på århundraden som uteblir från sin efterträdares installation. Att föra i bevis att ”den andra sidan” minsann också har sina brister är att sila mygg och svälja kameler.
Hillary Clinton fick 2,8 miljoner fler röster än Trump i valet 2016. Det amerikanska valsystemet är komplicerat och kan leda till att den person som har flest röster i hela USA ändå inte vinner. Hillary Clinton fick 2,8 miljoner fler röster än Trump 2016 men förlorade ändå. Genom att omstrukturera valkretsar kan man också manipulera systemet så att det blir till fördel för ena eller andra sidan. Det påstås att republikanerna länge har använt den metoden (det har ett namn som jag inte kommer på nu). Skall systemet reformeras bör det göras i gängse demokratisk ordning, inte genom revolution, och kanske Republikanerna inte är så intresserade av det så länge nuvarande system kan gynna dem.
Hilary Clinton obstruerade inte systemet, hon ringde Trump och gratulerade honom till segern, Obama skötte överlämnandet av presidentmakten på ett värdigt sätt.
Måste man inte vara lite konsekvent? Det fanns ingen uppmaning att storma kapitolium, och vad Trump skrivit till Biden vet vi inte. Han skyllde iallafall inte på väljarna, som hans företrädare gjorde. Jag var i USA 2016, och det var ingen som var förtjust i det valet, katolikerna var också delade. Man tvingades välja en av två föga statsmannamässiga och knappast enande personer. Sedan följde en makalös och totalt respektlös förtalskampanj av landets president, se bara Times omslag! Läs också gärna länkarna ovan – det kunde lika gärna varit ”Trumpanhängare”. Men det var en presidentkandidat alltså, som hånfullt upprepade att valet var stulet och väljarna beklagansvärda vita män utan utbildning, så sent som för något år sedan! Och media hängde bara på. Aldrig har väl en journalistik varit så vinklad som under dessa fem år, och det är knappast svårt att notera.
Detta handlar inte om partipolitik. Jag vill påminna att även ledande republikaner är kritiska till Trump, t.ex R’s ledare i Senaten Mitchell McConnel. Alla är faktiskt inte lika goda kålsupare. Det som hänt under Trump är något oerhört, att lögner och konspirationsteorier blivit norm ända upp på högsta politiska nivå.
Nu när vi fått bättre förutsättningar för ett anständigt offentligt samtal kan vi kanske återgå till det normala och granskar fel och brister på båda sidor.
”Att föra i bevis att ”den andra sidan” minsann också har sina brister är att sila mygg och svälja kameler.” Aha, låter inte så lite som Kalis moral ur romanen ”I öknen och vildmarken” av Henryk Sienkiewicz,: ”Om någon tar Kalis ko är det dåligt. Om Kali tar någons ko är det bra”. Något som det polska folket lärt sig leva med mer än några andra. Tack för ordet!
Nej inte alls sådan moral som Kali. Jag förstår inte varför du inte helt enkelt kan erkänna att Trump har gått över alla gränser i maktmissbruk och lögner som destabiliserat det demokratiska systemet. Att vända bort blicken från detta genom att peka på andras brister ger intrycket att du vill rättfärdiga Trump och att vi inte kan enas om de demokratiska spelreglerna på grund av samhällets och människors korruption. Vad återstår då? Samhällerligt kaos, den starkes kamp mot den svage, oberoende med vilka metoder han tillskansat sig makten. Då kan inga diktatorer kritiseras.
Sedan detta är sagt: Visst skall vi ägna oss åt samhällskritik och inte upphöja den andra sidan till skyarna. Ser fram mot en sansad debatt nu.
Tack att du håller en sansad debatt vid liv här och håller fast vid sanningen.