Var och en blir salig på sin tro brukar man säga. Det både stämmer och inte stämmer.
Det stämmer inte om din väg i livet inte bygger på kärlek till sanning och rätt. Då kommer du förmodligen förr eller senare i livet erfara att du missar målet (men det är aldrig för sent att vända om).
Men det stämmer för att varje människa är unik, och Gud kallar var och en på sitt sätt utifrån den människa hon är och den situation hon befinner sig i i livet. Helgonens liv är inte tänkt att vi skall kopiera i varje detalj, men vi skall se till deras strävan efter helighet och tillväxt i tro, hop och kärlek, en universell väg som ligger öppen för oss alla att välja.
Filosofen Pascal räknade med tre nivåer av gudomlig nåd och välsignelse för människan: den som gäller det materiella, kroppen, den som gäller tänkandet och den som gäller helighet sade f Raniera Cantalamessa i ett anförande till ungdomarna i CHARIS internationella videomöte i allhelgonahelgen.
Temat för mötet som hölls via Zoom med deltagare av ungdomar från hela världen och direktstreamades på sociala media var vår kallelse till helighet (som absolut inte bara gäller några få utvalda, utan är något som alla är kallade till och inom räckhåll för varje ung människa idag, som påve Franciskus framhåller). Heligheten förverkligas i vardagen genom att vi lägger vår egoistiska strävan åt sidan och ger rum åt Guds nåd. Be Gud komma in i ditt liv, fylla dig med Helig Ande så att du kan växa till i tro, hopp och kärlek. Gud besvarar alltid sådana böner. (Jfr Matt 7:7-11)
—
En ung pojke, Carlo Acutis blev saligförklarad den 10 oktober i år. Han föddes i London 3 maj 1991 men växte upp i Milano. Som barn var han präglad av glädje, generositet och kärlek till Gud. Han gick på eget bevåg till mässan varje dag och bad rosenkransen. Detta trots att det inte var någon vana i familjen, hans föräldrar gick sällan i kyrkan. Han deltog i volontärarbete och var älskad av sina vänner.
Carlo var begåvad i data och programmering och använde sin talang till att evangelisera på internet. Han älskade också dataspel. Hans favoritkonsol var Playstation, (kanske PS2 som lanserades då han var 9 år?). Han disciplinerade sig så att inte dataspelandet skulle ta en alltför stor plats i hans liv, även om han skulle vilja spela mycket mera. Han programmerade också och har byggt upp en databas över eukaristiska mirakler.
Som tonåring drabbades han av leukemi. Han uppoffrade sin sjukdom och sina smärtor för påven och kyrkan. Han dog 12 oktober 2006.
Han saligförklarades 10 oktober 2020 efter att kyrkan erkänt ett mirakel relaterat till hans förbön, en 4-årig pojke från Brasilien som 2013 blev helad från en sällsynt medfödd bukspottkörtelanomali. Denna korta film från EWTN berättar om hans liv:
Carlo Acutis föräldrar var inte intensivt praktiserande katoliker, de gick till kyrkan endast på de stora helgerna, men också föräldrarna tog intryck av hans tro, det var han som blev evangelist för sina föräldrar istället för tvärtom.
Vid ett ungdomsevent med CHARIS på temat kallelsen till helighet med deltagare av ungdomar från hela världen på Allhelgonadagsafton deltog hans mamma Antonia Acutis. Lyssna till hennes vittnesbörd som ger ett starkt intryck både av Carlo och vad Gud har gjort i hennes eget liv genom honom.
Här är hela eventet som man kan se i efterhand på YouTube. Mammans vittnesbörd 22 minuter från start. Där finns också en kort betraktelse av P Raniero Cantalamessa som riktar sig till ungdomarna (29 min från start) samt en kort apell från påve Franciskus (1.35 från start). Titta gärna på slutet också där man panorerar bland alla ungdomar som deltar via Zoom över hela världen. Vilken glädje och gemenskap som är möjlig trots att man inte kan träffas fysiskt för stora möten!
Härligt – men lite långt – reportage från Charis ungdomsaktivitet. Den sakramentala tillbedjan kunde jag som isolerad gubbe ändå ta del i med tacksamhet. Förresten, så roligt att f Cantalamessa blir kardinal .-välförtjänt!
Ja, det var ju inget reportage utan en inspelning av hela aktiviteten.
Verkligen roligt att Cantalamessa blivit kardinal. Han är ju över 80 och kan inte rösta i påveval, men ändå.
Carlo Acutis mor Antonia Acutis hälsning till CHARIS ungdomsmöte, min fria översättning här:
———————–
”Min make var en tid med i en bönegrupp som var del av den Karismatiska förnyelsen. Carlo själv var inte med i förnyelsen, men deltog ibland i mässor med förnyelsen.
Carlo levde verkligen det nya livet i Anden som är era karismer.
Detta nya liv i Anden ledde honom till att bli en apostel som ni, att ge Jesus till världen. Den främssta andliga gåva Carlo hade var en stor kärlek till Jesus. Han ville att alla skulle älska Jesus i Eukaristin och att alla skulle förstå hur viktig Eukaristin är. Han sade att till rockkonserter och fotbillsmatcher sträcker sig köerna flera kilometer, och influencers är så populära idag, men inför tabernaklet är det ofta tomt.
Carlo ville förstå detta att Jesus är verkligen närvarande. Han sade ‘inte jag, utan Gud, inte självkärlek, men Guds ära.’ När han tog emot kommunionen sade han ‘Jesus, kom till mig och gör dig hemmastadd, som om du vore i ditt eget hus’, som att han tömde sig på sig själv och lät Gud uppfylla honom. Carlo sade att detta är som en subraktionsprocess, minus mig själv för att ge rum åt Gud. Detta var en strid inom honom själv. Han sade att vad hjälper det en människa om hon vinner tusentals strider men sedan inte kan hitta sig själv med sina egna korrumperade böjelser.
För att avsluta vill jag citera vad påve Franciskus flera gånger upprepade i sitt ‘Christus Vivit‘, slutdokumentet från ungdomssynoden där ett kapitel ägnades åt Carlo: ‘Alla är födda som orginal, men många dör som fotokopior.’
Och säkert för att inte dö som fotokopia anbefallde Carlo sig själv åt sakramenten som Jesus förtjänade åt oss genom döden på korset och som är de effektiva tecknen på hans nåd. Framförallt Eukaristin och bikten och allra viktigast bönen, denna förening med Kristus genom den Helige Ande som i sanning drev honom till så många aktiviteter, så många saker. Det är detta jag vill för er alla. att bli mer och mer bärare av Kristus, fyllda av den Helige Ande för att kunna vara Kristus utsträckta händer i världen.”
[Mer om Carlos mor]
Bengt jag vill absolut inte ringakta eller misstro denne pojkes tro eller liv, han var säkert ett föredömme och ett gott exempel i sin strävan att vara en fin människa och en god troende katolik.
Men att ge denne pojk äran för ett helande och mirakel som sker 7 år efter hans död, är makabert, men tydligen i linje med den katolska tron? Låt denne pojke få vila i frid och gör inte honom till en Gud. Vi behöver inte gå omvägen via Påven, Maria eller något helgon, endast i namnet Jesus finnes frälsning, helande och läkedom för varje människa, ja även för en katolik.
”Det är Gud som all ära skall ha, Bara han skall ha äran för sitt verk. Ingen människa på jord får ta åt sig äran själv, För det är Gud som all ära skall ha.”
Inge, jag är enig med dig i allt du säger, Gud skall ha äran för allt, inte människan.
Du ställde en fråga:
”att ge denne pojk äran för ett helande och mirakel som sker 7 år efter hans död, är makabert, men tydligen i linje med den katolska tron?”
Nej, det är inte i linje med katolsk tro. Det är helt och hållet Gud som skall ha äran. Precis som i Pingstkyrkan när någon ber för en person som blir helad: Det är inte förebedjaren som helar och skall äras utan Gud.
Att Gud skall ha äran framgår tycker jag väldigt tydligt av de vittnesbörd jag relaterar. Men Gud använder människor i all deras skröplighet och ger dem sin nåd och den Helige Andes gåva. Han vill att vi skall be i tro, han vill att vi skall sträva mot helgelse och växa i tro, hopp och kärlek. Vi kan inte göra detta av egen kraft, men för Gud är allt möjligt då vi öppnar oss för hans nåd.
Bengt det är sant att Gud använder människor i all deras skröplighet och ger dem sin nåd och den Helige Andes gåva, Bibeln ger oss många exempel på detta. Han vill även att vi skall be i tro, i och genom namnet Jesus. Inte omvägen via några påhittade helgon.
”Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus”. 1 Tim. 2:5
Han vill även att vi skall sträva mot helgelse och växa i tro, hopp och kärlek. Vi kan inte göra detta av egen kraft, det är sant, men för Gud är allt möjligt då vi öppnar oss för hans nåd. Hans nåd är at vi får komma till Honom den levande stenen som på korset led försoningen för våra synder.
Att vi får be för varandra och även be andra om förbön är en stor nåd, men den katolska tolkningen att vi även kan be till de döda om deras förböner och att de skulle agera länk mellan människa och Gud är ren villfarelse och en form av spiritism vilket Bibeln tydligt varnar oss för.
”Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Ni misstar er fullständigt.” Mark 12:27
Ja, trosartikeln om de heligas gemenskap, där finns en skillnad mellan katolskt och protestantiskt i hur vi uppfattar det. Det tror jag du och jag har samtalat om tidigare.
Det är en missuppfattning att den katolska synen handlar om spiritism.