Amazonassynoden och vissa arga mäns problem med det kvinnliga.

Under oktober pågår Amazonas-synoden i Vatikanen. Synoden lyfter upp och försöker lösa de speciella problem i världskyrkan som tillhör den delen av världen. Det är ett område som kulturellt är annorlunda än Europa och USA. I ett kapell i kyrkan Santa Maria Trasponita i Rom (en församlingskyrka belägen vid Via della Conciliazione, ett sidokapell är invigt åt den helige Knut) finns framställt symboler som representerar den delen av världen, bl.a. i trä snidade skulpturer föreställande en naken gravid kvinna.

amazonsynodtransponiakyrkan

Foto: CNS/Paul Haring

Detta har väckt ont blod hos en liten men välartikulerad grupp av företrädesvis män på sociala media som menar att detta innebär en profanering av kyrkan, man talar rentav om avgudadyrkan och drar paralleller till en av Inka-folket dyrkad gudinna. Robert Moynihan på plats i Rom har fler detaljer.

På förmiddagen 21 oktober spreds ett rykte att två män vid gryningen hade smugit sig in i kyrkan och rövat bort statyetterna och slängt dem i Tibern från St Angelico-bron. Det hela hade dokumenterats på en video som spreds på YouTube. Man ser en man med randig skjorta uppknäppt i halsen och med uppkavlade ärmar (det verkar fortfarande vara varmt i Rom) bärande två statyetter. Hans ansikte syns inte i bild. Filmen avslutas med att en statyett dumpas i Tibern.

bortrövande

skärmdump från video

I en annan med text och musik redigerad video kan man läsa om motivet för att kasta figurerna i Tibern: “for only one reason: Our Lord and saviour Jesus Christ, his blessed Mother, and everybody who follows Christ, are being attacked by members of our own Church. We do not accept this! We do not longer stay silent! We start to act NOW!

Hannah Brockhaus, reporter på CNA berättar: Vid en presskonferens 21 okt kallar Paolo Ruffini, chef för Vatikanens kommunikationsavdelning kallar det hela för stöld och ett jippo. Han säger att det är svårt att bli tillfrågad om något som hänt bara några timmar tidigare, men att stjäla något från en plats och kasta bort det är ett jippo. Ruffino återgav kommentarer som givits veckan innan om statyetterna. De representerar livet, fruktsamheten, jorden. Att stjäla dem är i total motsats till dialogens anda som borde genomsyra allt, sade han.

Fr. Giacomo Costa som är officiell talesperson för Amazon-synoden sade att dessa snidade figurer representerar livet i Amazonas på samma sätt som ett glas vatten eller papegojor representerar livet i regionen. Fokuseringen på statyetterna och dådet att kasta dem i Tibern har ingen mening, det går inte ihop, sade han och tillade att det är aldrig konstruktivt att stjäla en sak.

De kontroversiella figurerna var del av en trädplanteringsceremoni i Vatikanens trädgård 4 oktober och de var med vid korsvägsandakten 19 oktober och har även varit med i andra sammanhang under synoden. Biskopssynoden om Amazonas handlar om livet i Amazonas och om kyrkans tjänst i regionen och äger rum 6-27 oktober.

Ja, nog är stölden ett jippo och en kupp eftersom en viktig del i dådet också var att ge offentlighet åt det genom att sprida bilder på sociala media och att förklara varför man gör det. Det var ju inget fysiskt våld mot människor, men skrattet fastnar ändå i halsen eftersom det handlar om en militant grupp som vill ta saken i egna händer och med våld tvinga på andra sin egen världsbild. Osökt går tankarna till ISIS videofilmer på avrättningar av otrogna. Namnen på dem som utfört dådet är inte känt av mig, och jag vet inte heller om det är polisanmält.

Jag har inte sett någon kommentar från påve Franciskus, men i sin katekesserie över Apostlagärningarna talade han under onsdagen om avgudadyrkan vilket indirekt kan ses som en kommentar till uppståndelsen kring Amazonas-synoden.

Utgående från Apg 15:7.21 (kontroversen kring hedningarnas omskärelse) pratade påven om kyrkans evangelisation, konfliktlösning och dialog med omvärlden. Jag citerar från CNA:

In the Acts of the Apostles, “a very delicate theological, spiritual and discipline issue is addressed, that is, the relationship between faith in Christ and the observance of the Law of Moses… They proposed not to impose circumcision on the pagans, but only to ask them to reject idolatry and all its expressions…

It reminds us that the ecclesial method for conflict resolution is based on a dialogue made of attentive and patient listening and on the discernment carried out in the light of the Holy Spirit. It is the Holy Spirit, in fact, that helps to overcome closures and tensions and works in hearts so that, in truth and in goodness, they may reach unity… This text helps us to understand synodality,” he said, adding that “the presence of the Holy Spirit is precisely synodality….

The nature of the Church emerges from the Book of Acts, which is not a fortress, but a tent capable of widening its space and giving access to all… The Church is called to always be the open house of the Father. Thus, if someone wants to follow a movement of the Holy Spirit and approach, seeking God, he will not meet with the coldness of a closed door,” he said.

“But the novelty is for whom are the doors open? To the pagans, because the Apostles preached to the Jews, but the pagans also came to knock on the door of the Church; and this newness of the doors open to the pagans triggers a very lively controversy”

 

Jag undrar var denna nit att rensa ut avgudadyrkan i kyrkan kommer ifrån. Jag reflekterar såhär:

Först, det är självklart att alla kristna är medvetna om första budet och att all dyrkan och tillbedjan av annat än Gud, en enda i tre personer är av ondo och vid sidan av det varje sant kristen ägnar sig åt. När man därför anklagar påven och kyrkans ledning för sådant är det en mycket allvarlig sak. Avgudar kan vara beläten av sådant slag som förekommer i hedniska religioner. Det kan också vara att dyrka annat skapat framför Skaparen, såsom pengar, makt eller det egna egot. Om vi ser avgudadyrkan i detta bredare perspektiv kan det visst vara så att det finns stora problem med avgudadyrkan också i Katolska kyrkan. Maktkamper, pedofiliskandaler, klerikalism och brist på tro och att Gud hjälper så att man i alla lägen måste försäkra sig på det mänskliga planet.

Men det är ju inte avgudadyrkan i denna senare bemärkelse som Amazon-synodens belackare kritiserar kyrkan för. Kritikerna som främst kommer från den konservativa och traditionalistiska falangen verkar tvärtom inte ha några problem med denna senare form av avgudadyrkan. Deras kritik här gäller just att kyrkan tillber beläten. Som vi sett ovan har informationsansvariga för Vatikanen och den pågående synoden dementerat alla sådana anklagelser. Varför vidhåller då belackarna så enträget sina anklagelser? Om nu figurerna inte är framställda som avgudabilder, och ingen intention finns vare sig från deltagarna från Amazonas eller från ansvariga biskopar och kardinaler i Vatikanen att tillbe på det sättet, vad är då problemet?

  • Är det så att statyetterna ändå, genom att ha yttre likheter med bilder som tillämpas i vissa inhemska hedniska riter eller riter hos Inka-folket (som levde i Anderna, inte i Amazonas) ändå på ett närmast magiskt sätt är laddade med farliga onda andemakter som kyrkan riskerar att kontamineras med? En sådan argumentation liknar den diskussion som förs inom frikyrkligheten i Sverige där man fördömer inte bara konfessionell Yoga och nyandlighet, utan också psykologiska tekniker som mindfulness för att vara kontaminerade och som man därför måste akta sig för.
  • Eller är det så att man tror att deltagarna från Amazonas eller några av biskoparna i själva verket bejakar avgudatillbedjan och detta är ett sätt att smygvägen introducera det?

Jag tror inte på någon av dessa förklaringar. Jag tror framförallt inte på att ingjuta onödig ängslan i människor för sådana saker. Som kristna tror vi att Gud och den Ande som bor inom oss är starkare än världen. Överdriven rädsla och ängslan signalerar att vi har en kraftlös Gud där vi behöver vakta på varje steg för att inte trampa fel och därmed förlora vår frälsning. Vi blir på det viset också förkrympta handlingsförlamade människor som inte förmår att vara det salt och ljus vi är kallade att vara i världen.  Istället är det tvärtom: Påverkan går åt andra hållet. Kraften strömmar från kyrkan och de troende ut i världen och förmår förvandla den. Det är kärnan i det frimodiga budskap om evangelisation som påve Franciskus förkunnar i Evangelii Gaudium och som kännetecknade Apostlagärningarnas kyrka. Vi behöver inte frukta världen eller känna oss för goda att beblandas med den och låta kyrkan inkultureras i allt mänskligt. (Jfr Andra Vatikankonciliets pastoralkonstitution Gaudium et Spes):

”The joys and the hopes, the griefs and the anxieties of the men of this age, especially those who are poor or in any way afflicted, these are the joys and hopes, the griefs and anxieties of the followers of Christ. Indeed, nothing genuinely human fails to raise an echo in their hearts. For theirs is a community composed of men. United in Christ, they are led by the Holy Spirit in their journey to the Kingdom of their Father and they have welcomed the news of salvation which is meant for every man. That is why this community realizes that it is truly linked with mankind and its history by the deepest of bonds.  (GS 1)”

Det enda vi behöver frukta är att förtorka i vår tro och att den ursprungliga nådegåvans eld skall slockna.

Statyetterna, gravida kvinnor representerar enligt de ansvariga för synoden liv, fruktsamhet och naturen. Och det är här kvinnan som får representera detta på ett frodigt livsbejakande och aktivt sätt. Detta verkar vara för mycket för vissa av en klerikal och patriarkal kultur präglad kyrka som inte tillåter det kvinnliga att träda fram annat än i en mycket timid och undergiven form.

Jag tror det är här skon klämmer. Amazon-synoden lyfter fram den feminina principen i mänskligheten,  något som enligt kritikerna bör fortsätta att vara undertryckt i en fortsatt klerikal, patriarkal kyrka som betonar renlärighet framför pastoral öppenhet, dialog och evangelisation.

 

 

Det här inlägget postades i Katolska kyrkan, Vatikanen och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Amazonassynoden och vissa arga mäns problem med det kvinnliga.

  1. Visst finns det fanatism bland de som så hårt kritiserar Amazonsynoden men att jämföra dem med ISIS är väl väl magstarkt?!

    • bema skriver:

      Jag likställer dem inte vad gäller graden av bestialitet och hänsynslöshet hos ISIS. Jämförelsen gällde en aspekt där man kan dra paralleller:
      Egenmäktigt förfarande istället för respektfull dialog med motparten och att offentliggöra brottet på sociala media för att imponera och sätta sig i respekt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s