Mitt förtroende för Lars Adaktusson är orubbat

adaktusson.jpgMitt förtroende för Lars Adaktusson är orubbat trots den nya berättelse som uppstått i sociala media där Adaktusson enbart på grund av röstningsstatistik i EU-parlamentet betraktas som fiende till kvinnors frihet och rättigheter. Fascist är också ett epitet som dyker upp i det arga mediedrevet.

Läser man intervjuerna med Adaktusson i Expressen, Dagen och Världen idag förstår man att den bilden inte stämmer, försåvida man inte från början bestämt sig för att Adaktusson är en lögnare som kör med dubbla agendor.

Det är egentligen inte KD som har problem med abortfrågan utan alla de andra partierna som har svårt att hålla fler än en boll i luften samtidigt. KD´s medicinsk-etiska program som Adaktusson förklarar sig stå bakom tycker jag uttrycker en bra och rimlig hållning i abortfrågan. Den går ut på att vid en graviditet finns det två skyddsvärda individer, det ligger i samhällets intresse att hålla ned antalet aborter men det är kvinnans beslut om en abort ska genomföras.

KD´s program uttrycker intressekonflikten mellan två skyddsvärda individer, medan övriga partier, i alla fall låter det så i retoriken, talar om fostret som en del av kvinnans kropp och en del vill även etablera abort som en mänsklig rättighet och föra upp det på dagordningen i EU. Varje antydan om att fostret är ett eget mänskligt liv med skyddsvärde uppfattas då som fientligt. Men här borde det finnas utrymme för en större nyansering i debatten istället för det kulturkrig som nu tycks pågå.

Även om fostret inte är en del av kvinnans kropp utan ett eget mänskligt liv i utveckling, så är det ett rimligt övervägande för ett sekulärt politiskt parti att kvinnan är den som fattar beslut eftersom hon bär fostret i sin kropp och att alternativet inte är att aborterna blir noll, utan fler illegala och osäkra aborter. Här har de som förespråkar ”fri abort” en poäng, eftersom illegala aborter är en stor hälsofara, och att frånta en kvinna inflytande över sin egen graviditet i sig är och upplevs som en inskränkning i frihet och självbestämmanderätt vilket i sig blir ytterligare ett trauma. Bättre då att använda andra metoder än förbudslagstiftning för att minska aborterna. Detta står KD för, det står Lars Adaktusson för, och jag delar hans grundhållning i detta.

Anledningen till nejrösterna i många omröstning som gällde abort var inte att Adaktusson är emot kvinnors frihet och rätt att bestämma över sin graviditet, utan det var utifrån perspektivet att abortfrågan utifrån subsidiaritetsprincipen inte hör hemma på EU-nivå. Det har han noggrant förklarat och han får stöd av både Alf Svensson och EBT, även om det finns en kritik på marginalen angående om han gjort rätt eller fel övervägande utifrån detta perspektiv i enskilda frågor. Adaktusson själv säger att han inte är felfri.

Inte heller Peter Wolodarskis ledartext i DN som försvarar DN´s publicering av granskningen av Adaktussons röstande får mig att ändra mig. Jag har fullt förtroende för Adaktusson och delar hans grundhållning.

Lusläser man Wolodarskis artikel kokar kritiken ner till en enda punkt: Lars Adaktussons ovilja att ställa upp på en normal intervju efter att granskningen av hans röstning gjorts av DN-journalisten. Hade han gjort det är det möjligt att saken hade ställts i en helt annan dager och hans egen förklaring hade kommit mer till sin rätt.

Nu blev det istället så att statistiken i hans röstande i EU-parlamentet fick leva sitt eget liv och tilläts ligga till grund för uppfattningen att han är en opålitlig politiker som inte står upp för kvinnors frihet och rätt.

Rapporteringen i DN är inte felaktig i sak (jag litar på DN´s faktakoll), men innehåller inte mycket substans som skulle kunna ligga till grund för att misstro honom för att ha en annan agenda än det han säger sig ha när det gäller abortfrågan. Vad som framkommer är också att han är en stark anhängare av subsidiaritetsprincipen som är en grundval i kristdemokratisk ideologi liksom i katolsk sociallära.

Däremot saknar jag en djupare analys. Det stannar vid att Adaktusson får skylla sig själv att han inte direkt ställde upp på en intervju, nu får han finna sig i att bli missförstådd. På sociala medier är drevet igång och DN gör inte mycket för att korrigera bilden. Även i TV4´s nyhetspanel i lördags morse saknades analys. Diskussionen utgick från att den nya  Adaktusson-berättelsen var ett faktum, ingen detaljerad analys av vad han själv sagt.

Man får inte glömma att DN har ett intresse att försvara sitt eget handlande efter att publiceringen av granskningen precis innan EU-valet fått kritik. DN måste framstå som oförvitlig och neutral i sin journalistik samtidigt som Lars Adaktusson då målas ut som odemokratisk och en svikare mot väljarna som inte ställer upp på en intervju omedelbart. DN´s intresse att kritisera KD har också att göra med att det nu går bra för partiet och opinionssiffrorna stiger.

 

Läs också: [Alf Svensson står upp för Lars Adaktusson]

[Adaktussons Facebooksida]

Det här inlägget postades i Politik, Samhälle och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s