Martin Lembke är religionsvetare och reder ut begreppen med skärpa och intellektuell hederlighet. Jag rebloggar hans inlägg om aktuell debatt om Humanae vitae som till stor del återspeglar min egen uppfattning.
Några grundteser:
1. Det absoluta p-medelsförbudet kan ej anses som ofelbar katolsk lära.
2. 80 % av katolikerna, även troende kyrkobesökare ignorerar HVs lära på denna punkt.
3. Det finns en tendens hos konservativa katoliker att involvera mer och mer i det som betraktas som ofelbart. Teologen Curran använder begreppet ”creeping infallibility”
Det är dags att följa upp. 25 juli har lagts till handlingarna – alltså det datum då Humanae Vitae, 1900-talets mest kritiserade encyklika, (ö)känd för att dåvarande påven Paulus VI i kategoriska ordalag fördömde bruket av preventivmedel, fyllde 50 år. Skulle Franciskus möjligen ta tillfället i akt och mjuka upp innehållet? Hade han t.o.m. tillsatt något slags kommitté i syfte att kartlägga de teologiska förutsättningarna för en mer relativistisk nyläsning i linje med Amoris Laetitia? Jag har själv spekulerat i den riktningen, men med facit i hand verkar slika spekulationer ha saknat grund. Från Vatikanen valde man utan omsvep att ställa sig bakom den stridbare jubilaren via en signerad förstasideskrönika i L’Osservatore Romano. Det sammanfattande omdömet i denna krönika, som Franciskus utan tvekan sympatiserar med, lyder som följer:
Now … we realize that the Church was right, that Pope Paul VI was prophetic in his proposal of…
Visa originalinlägg 1 270 fler ord