Den 14.e ordinarie biskopsynoden som samlas i Rom i oktober kommer att ha Familjen som tema: THE VOCATION AND MISSION OF THE FAMILY IN THE CHURCH AND THE CONTEMPORARY WORLD. Förra året ägde en extra ordinarie synod rum som också behandlade pastorala frågor kring familjen.
I september äger också en familjekongress rum i Filadelfia vilken också kommer att besökas av påven under hans USA-resa. Dagens journalist Anna Bieniaszewski Sandberg har skrivit en bra fakta-artikel som beskriver diskussionerna inför synoden som är i full gång i Katolska kyrkan. Ett arbetsdokument inför synoden gavs ut i juni, kan läsas här på Vatikanens hemsida.
Första delen av dokumentet beskriver familjen i sin antropologiskt-kulturella kontext. Katolska kyrkan utgår i sin uppfattning av familjen från ett naturrättsligt perspektiv. Familjens som en stabil och fruktsam förening mellan en man och en kvinna är en antropologisk grundsten i samhället, det är denna förening som beseglas genom äktenskapet. Att förändra läran att äktenskapet är mellan man och kvinna är något som inte kommer att ske. Eftersom familjen är en så viktig grundsten men också är utsatt för påfrestningar och försvagning är det viktigt att ge den stöd. I arbetsdokumentet sägs (p 10):
”The family, the basic human community, is showing as never before, through its cultural and social crisis, the great suffering which is being caused by the family’s weakening and fragile character, and, at the same time, the family’s great strength, in itself, in being able to compensate for the inadequacy and inaction of institutions with respect to the formation of the person, the quality of social ties and the care of the most vulnerable. Therefore, a proper appreciation of the strength of the family is particularly necessary, if its weaknesses are to be treated.”
Samtidigt får ett familjeideal inte leda till en lagiskhet som exkluderar och dömer ut dem som inte lyckas leva upp till idealet. Därför har de pastorala frågorna varit mycket viktiga i de förberedande samtalen, t.ex. hur kyrkan behandlar frånskilda omgifta, homosexuella som inte kan ingå äktenskap men ändå lever tillsammans etc. En viktig grundsten för synodarbetet är att kyrkan skall vara människans följeslagare och partner, inte en institution som fördömer och bannlyser.