Den peruanske författaren och mottagaren av Nobels litteraturpris 2010 Mario Vargas Llosa har skrivit en essä om påve emeritus Benedikt XVI. Den fångar in essensen hos Benedikt bättre än vad många katoliker förmår. Den presenteras i engelsk översättning på National Catholic Reporter. Här några smakprov:
He was not a charismatic man nor a man of the stage, as Karol Wojtyla, the Polish Pope. He was a man of the library and of the lecture hall, of reflection and study, surely one of the most intelligent and cultured popes that the Catholic Church has had in all her history. In an age when ideas and reasons matter much less than images and gestures, Joseph Ratzinger was already an anachronism, since he belonged to what is an especially conspicuous species on the way to extinction: the intellectual. He thought with depth and originality, based on his enormous theological, philosophical, historical, and literary knowledge, gained in the many classical and modern languages that he had mastered, among them Latin, Greek, and Hebrew.
—————————
To Benedict XVI has fallen one of the most difficult periods that Christianity has ever faced in its more than two thousand year history. The secularization of society advances with great speed, especially in the West., the citadel of the Church until relatively recently. This process has been aggravated by the great scandals of pedophilia in which hundreds of Catholic priests have been enmeshed and whom part of the hierarchy protected or tried to ignore, scandals which continue to be exposed everywhere, just as the accusations of money laundering and of corruption that affect the Vatican bank.
The theft of documents committed by Paolo Gabriele, the Pope’s own butler and trusted aide, brought to light the pitiless struggles, the intrigues, and the disturbing entanglements of factions and dignitaries, in the heart of the Roman Curia, at odds for reasons of power. No one can deny that Benedict XVI tried to respond to these enormous rivalries with courage and decisiveness, although without success. He failed in all his efforts, because culture and intelligence are not sufficient to navigate the labyrinth of earthly politics and to confront the machiavellianism of the special interests and of fanatical forces in the heart of the Church, another of those lessons that has come to light in these eight years of the pontificate of Benedict XVI, whom, with justice, L’Osservatore Romano described as “a shepherd among wolves.”
————————-
To judge to what degree Benedict XVI was correct or not in this matter is a task that clearly belongs to Catholics only. But we non-believers would act badly to celebrate as a victory of progress and of freedom the failure of Joseph Ratzinger on the throne of St. Peter. He not only represented the conservative tradition of the Church, but also her best legacy: that of the high and revolutionary classical and Renaissance culture that, let us not forget, the Church preserved and spread by means of her monasteries, libraries, and seminaries, that culture that impregnated the entire world with ideas, forms, and customs that ended slavery and, departing some distance from Rome, made possible the notions of equality, solidarity, human rights, liberty, democracy and decisively drove the development of thought, of art, of letters, and contributed to ending barbarism and to advancing civilization.
The decadence and intellectual mediocrity of the Church has highlighted the solitary presence of Benedict XVI; and the sensation of powerlessness that seems to have surrounded him in these last years is, without a doubt, a fundamental factor in his resignation and that disquieting glimpse of how bitter our epoch is toward all that represents spiritual life, preoccupation with ethical values, and a vocation for culture and ideas.
Bengts Blogg 
Bengt
”He was a man of the library and of the lecture hall, of reflection and study, surely one of the most intelligent and cultured popes that the Catholic Church has had in all her history.”
Och just därigenom var celibatären påve Benedikt raka motsatsen till sin förste företrädare – den gifte, fiskaren Petrus som aldrig besökt något bibliotek med skriftrullar, som luktade fisk och mest alltid hade något praktiskt för händerna.
Hade Jesus varit ute efter någon i Benedikts stil så hade han ju kunnat headhunta någon sofistikerad, världsfrånvänd rabbin som förläst sig på Torahn.
// Irène
Tja, Han headhuntade ju precis en så’n (dvs. celibatär skriftlärd) lite’ senare (Apg. 9). Tyckte väl att det behövdes, också. 🙂
Paul
Det behövdes olika språkrör, olika personligheter för att sprida det som kom att kallas kristendomen.
Nu var det specifikt Benedikts företrädare jag just denna gång hade i fokus utifrån det gängse talesättet Petri efterträdare och inte Pauli efterträdare .
Men Ok om du gärna vill göra en mer utförlig inventering på vem / vilka Jesus O C K S Å tyckte behövdes för att ”rörelsen” skulle spridas så ska vi väl inte glömma kvinnorna tex Maria Magdalena. Eller ? 🙂
// Irène
Paul
Dessutom – när Paulus headhuntades så tror jag att det mest var för hans INKLUDERANDE sinnelag. Det var nog det avgörande. Paulus oerhörda sociala kompetens.
Tack vare Paulus överskridande förmåga möjliggjordes för icke -judar att ansluta sig till ”rörelsen”.
Alltså Paulus ville inkludera medan Benedikt ville exkludera.
Paulus ville vidga rörelsen så den blev ”katolsk” medan Benedikt ville minska rörelsen till en romersk sekt.
Att Paulus skippade omskärelsen för hedningar var något så oerhört så det till och med för oss nog inte riktigt går att begripa.
Att Paulus krävde att skippa judiska reningsföreskrifter så att omskurna och oomskurna skulle kunna sitta vid samma måltidsbord var lika revolutionerande.
Där hade den LÄRDE Benedikt haft mycket att kunna förkovra sig i.
// Irène
Det gläder mig att Du har så höga tankar om Paulus. Jag var annars ängslig att han skulle vara persona non grata, med tanke på en del uttalanden i hans brev. Den romerska biskopen har nog både Petrus och Paulus i sitt ämbetes CV; jag tror det är först senare (1800-talet?) som Petrus ensam framhävs.
Jag som inte är katolik kände goda vibbar så fort Benedict XVI valdes. Jag håller med Vargas Llosa i det allra mesta om denna intelligenta påve som verkar vara full av integritet. Han tog tag i pedofilskandalerna och även om han inte gick emot celibatet och förbudet att kvinnor ska bli präst (men varför vill vi det, jag tycker inte ens manliga präster är bibliska-men det är en annan diskussion). Han gjorde något oerhört revolutionerande när han bestämde sig för att avgå, vilket kan öppna upp för yngre påvar i framtiden som inte nödvändigtvis måste vara nästan döda för att inte sitta i decennier.Han reste mycket i Afrika och tog dess problem och framgångar på allvar. Han gick inte in för att försöka skapa en liknande populärkult kring sig själv som förre påven fick stå ut med. Ja, listan kan göras lång på goda sidor hos hans tid som påve.
Tydligen finns det besvikelse bland er katoliker, men en protestant från lågkyrkliga förhållanden längst upp i norra Sverige och en del av hjärtat i Östafrika, kommer att sakna honom; renässansmänniskan som trodde att det goda kan genomsyra och förändra det mest korrumperade, och minnas honom som en stor påve. Irenes kommentar här ovan om att han inte var som Petrus. Nej, hur många påvar har varit judiska fiskare med fru och svärmor? Är det kriteriet för en god kyrkoledare blir det svårt att rekrytera nya i framtiden. Dessutom tror jag att vår tids förakt för intellektuella och bildning väl kan jämföras med det förakt som fattiga judiska fiskare från en romersk provins förut fick utstå.
Tack Anna-Lena!
Jag värmdes av dina genomtänkta ord som jag som katolik uppskattar i mitt innersta. Vi katoliker är en brokig mängd människor och väldigt många av oss tar avstånd från Irènes hårda angrepp på Benedikt XVI och på vad Katolska kyrkan står för över huvud taget. Hennes ständiga påhopp får stå för henne och den grupp hon representerar.
Irène får ursäkta, men det här sättet att beskriva skillnaderna mellan påven Benedikt och fiskaren Petrus är så förenklande att det inte borde tas upp, men nu gör jag det i alla fall. Irène skriver:
”Och just därigenom var celibatären påve Benedikt raka motsatsen till sin förste företrädare – den gifte, fiskaren Petrus som aldrig besökt något bibliotek med skriftrullar, som luktade fisk och mest alltid hade något praktiskt för händerna.”
Så sant Anna-Lena, att det blir svårt att rekrytera nya påvar om kriteriet är att en god kyrkoledare bör vara något i stil med ”judiska fiskare med fru och svärmor”. Jag har inte mött något förakt hos Benedikt XVI för de fattiga och små. ”Vår tids förakt för intellektuella och bildning” – så skriver du. Ja, det föraktet möter man lite varstans idag. Värme och närhet finns rakt igenom våra olika tillhörigheter. För egen del har jag mött just värme och närhet inom Katolska kyrkan och i den katolska församlingen med dess förgreningar. Som jag skrivit tidigare har företrädaren Benedikt XVI betytt mycket även för mig.
Inom Katolska kyrkan kan reformer behövas i den utsträckning de står i linje med Katolska kyrkans lära och liv.
Bengt
Dina läsare Paul, Alma-Lena och Sigbrit tycker uppenbarligen att man inte behöver vara så bokstavlig som jag är när jag indirekt efterlyser judisk, manlig fiskare med svärmor på Petri Stol.
De tycker jag ”förenklar”.
Tycker du också det ? Tycker du man kan frångå den bibliska texten?
Tex att acceptera att vi inte har gifta påvar ?
// Irène
Tack Alma-Lena och Sigbrit för er feed-back!
Irène, det måste vara stressigt för dig dessa dagar att korrigera allt positivt som sägs om påve emeritus Benedikt XVI som riskerar att förstöra den negativa bild av honom du vill skall vara normgivande.
Angående frågorna i din sista kommentar: Visst förenklar du. Principer för katolsk bibeltolkning känner du. I vanliga fall är du säkert kritisk till fundamentalistisk tolkning av bibeltexter som är vanligt i evangelikal tradition. Här passar det plötsligt.
När det gäller präster och celibat, så finns inga teologiska hinder för att präster kan vara gifta. I ortodoxa kyrkan är det vanligt, det förekommer gifta präster i Katolska kyrkan också. Att man ändå låtit celibatet vara huvudregeln är en ordningsfråga, inte något man av teologiska skäl är bunden att upprätthålla. Det finns inga bibeltexter eller tradition att hänvisa till som säger att prästcelibatet är en del av Trons skatt. Jag tror ingen skulle motsäga detta.
Förlåt mig Alma-Lena att jag stavade ditt namn så fel!
Ingen fara, jag är ensam i Sverige om att heta så. Tack för dina varma ord, vad roligt att du känt som jag om påven Benedictus XVI.
Bengt
Så du menar på allvar att det är helt ok att acceptera icke gift påve ?
Och till och med icke-judisk påve ?
Blir också konfunderad över när du skriver
”Visst förenklar du. Principer för katolsk bibeltolkning känner du. I vanliga fall är du säkert kritisk till fundamentalistisk tolkning av bibeltexter som är vanligt i evangelikal tradition. ”
Förstår jag dig rätt att ”fundamentalistisk” tolkning är synonymt med ”förenklad” bibeltolkning ? Dvs att inom evangelikal tradition är det vanligt med ”förenklad bibeltolkning” ?
Menar du Livets Ord tex ?
Det låter ju inte så bra i så fall med tanke på att vår biskop dras ditåt.
Och det föranleder nästa fråga till dig – som verkar mycket insatt vilken typ av bibeltolkning som är vanlig var – är det bara inom evangelikal tradition man håller sig med en ”förenklad bibeltolkning” eller förekommer det också inom andra traditioner ? Ock i så fall vilka ?
Jag blir lite orolig……..
// Irène
Det finns klar trollstämpel på Nordgren här, som är blixtsnabb i kommentarsfältet att förstöra tonen av tacksamhet till påve Benedikt. Vill ju bara få utrymme och väcka agg. Intressant se någon förlora självsynen så totalt att man kan – utan några som helst meriter i ämnet 1. åberopa egen bibeltolkning och 2. rekommendera vår kanske mest meriterade påve gällande teologi att att förkovra sig…
Petrus: Vi vet bara han hade en svärmor. Traditionen berättar hans hustru tidigt led martyrdöden. De andra apostlarna vet vi inget om när det gäller äktenskap. Jesus valde inte ut endast judiska apostlar. Där fanns romare, syrier, greker… inte bland de tolv, men bland de sjuttio. Och inga kvinns…
Då måste jag fråga dig, som vi protestanter gör, kapitel och vers på att ingen av de 72 var kvinnor? Tvärtom nämns kvinnor mer än någonsin de manliga 72. Jag vill påpeka att det där är en tolkning du gör utifrån en förförståelse som inte har NT-grund, men visst passar den som hand i handske om man vill anpassa sig till denna världens väsende och då talar jag inte om det lilla undantagstillstånd som kallas Norden, utan det stora hela som kallas världen.
Det var under Benedikts pontifikat som jag blev troende och därför är han ende påve jag haft. Jag har imponerats något oerhört av hans intellektuella kompetens, men också av hans mycket speciella och vackra sätt att uttrycka sig på. Hans böcker är ju närmast poetiskt vackra i sitt språk, och det postsynodala dokumentet Verbum Domini tillhör bland det bästa jag läst. Han har definitivt gjort det lättare att tro på Gud och kyrkan i det så sekulära Sverige av idag. Det har varit väldigt tryggt att ha haft honom som påve under den svåra intellektuella kamp som närmandet till den kristna tron har varit för mig.
Jag tycker personligen att Benedikt är en av de största påvarna någonsin, men för många kommer detta kanske bli uppenbart först i historiens backspegel.
Paul
Jag vill absolut inte vara orsak till att du ”ängslas. ”
Här kommer lugnande besked.
Det Paulusbrev du åsyftar fick jag en bra tolkning av förra året som tvärtom inte ska användas som argument mot kvinnliga ämbetsbärare.
http://www.katolskvision.se/blog/?p=4920
Och Paulus samarbetade med många namngivna kvinnor. Typ Phoebe med fl.
Otänkbart att tänka sig Benedikt samarbeta på JÄMLIKA villkor med kvinnor.
Eller någon rysk patriark med för den delen.
Fullkomlig surrealistisk tanke.
Antiken hålls vid liv i öst och väst – vad kvinnor beträffar.
// Irène
Tacksam om Du redovisar denna tolkning här. Jag läser inte Katolsk Vision, av skäl som Du känner väl till.
Hej Iréne! Jag är naturligtvis feminist och tycker inte att det är okej att skilja och underordna efter kön, inte någonstans. Men inte var väl Benedictus XVI värre än andra elelr ens uttalat kvinnofientlig? Jag tror den världsvida kyrkan skulle må bra av att släppa fram alla individer och alla deras tjänste- och nådegåvor oavsett kön, utseende, etnicitet eller civilstånd. Jag antar att du tycker detsamma. men jag tror inte en aggressiv ton hjälper i sammanhanget. Bengt skriver ofta klokt om dessa frågor.
Jag tycker vi ska rikta in oss på det verkligt intressanta; vad är en ”präst”? vad säger NT om prästadömet? Finns det något prästadöme utöver det allmänneliga? Behöver, den som är mitt ibland oss, en mänsklig ställföreträdare? Vad innebär det att vi männsikor , man och kvinna tillsammans är Guds avbild och hur manifesteras Gud i den gemenskapen? Altså inte bara i äktenskapet, utan i kyrkan i stort?
Alexander – jag tror du har helt rätt. Man kommer förstå – och man kommer kunna värdera vad påve Benedictus faktiskt uträttade också – inte bara i ord och tankar, utan även i handling. Tiden är inte mogen för detta ännu. En del tror sig veta allt och de påtar sig en enväldig domares röst. Andra bidar tiden och försöker förutsättningslöst lära sig av den vishet som finns tillgänglig för oss alla, från historien och vår nutid.
Paul
Tyvärr då kan jag inte stå till tjänst. Du får nöja dig med din principfasthet.
// Irène
Alma-Lena
”vad är en ”präst”? vad säger NT om prästadömet?”
Du har sakkunskapen runt dig. Låt inte mig störa när Bengt, Paul och Eric förklarar det för dig.
// Irène
Alma-Lena
Innan de sakkuniniga männen du har runt omkring dig på ett klokt, fint och lärt sätt ger dig sina vederhäftiga svar på dina frågor
”vad är en ”präst”? vad säger NT om prästadömet? Finns det något prästadöme utöver det allmänneliga? Behöver, den som är mitt ibland oss, en mänsklig ställföreträdare? Vad innebär det att vi männsikor , man och kvinna tillsammans är Guds avbild och hur manifesteras Gud i den gemenskapen? Altså inte bara i äktenskapet, utan i kyrkan i stort?”
vill jag sammanfatta vad som hindrar mig att delta i Vargas Llosas hyllningskör.
Jag har valt att stanna i den kyrka jag är född i inte pga påven men TROTS påven och hans föregångare. Jag har valt att stanna i katolska kyrkan därför att hon hyser personer som valt att betala det höga pris som krävts för att våga trotsa påvars försök att vingklippa tankens fria vägar och därigenom berikat miljoner och åter miljoner katolikers liv. Däribland mitt eget.
Vargas Llosas Benedikt har krävt tolkningsföreträde för sina briljanta och intellektuella tankar på andra lika briljanta och intellektuella teologers bekostnad.
I klartext – jag har svårt att ta till mig en yrkesakademiker -hur briljant denne än må vara- som i maktposition hindrar akademisk frihet för kollegor.
Det är vad som hindrar mig att delta i hyllningskören.
Vargas Lhosa skriver sin hyllning till den avgående påven utifrån ett UTIFRÅNPERSPEKTIV och konstaterar aningslöst
”The decadence and intellectual mediocrity of the Church has highlighted the solitary presence of Benedict XVI”
Benedikt lät Ratzinger försnilla en stor del av katolska kyrkans andliga kapital genom utrensningspolitik av oliktänknade briljanta och intellektuella präster och teologer.
Så om påven Benedikt framstått som intellektuell solitär så är det något han själv sett till att bli och att vara.
Den fd katolske prästen och dominikanen Matthew Fox är en av Ratzingers utrensade teologer
http://en.wikipedia.org/wiki/Matthew_Fox_%28priest%29
Han har här sammanställt en lista över övriga utrensade.
http://www.matthewfox.org/wailing-wall/
Där är hos många av de som just finns på denna lista jag har min andliga förankring och det är bla förklaringen till att jag utifrån mitt kvinnliga INNIFRÅNPERSPEKTIV aldrig orkat jubla över påve Benedikt.
Att jag som kvinna inte vill delta i en diskussion med dig och männen som skriver här på Bengts blogg om de frågor du ställer beror på att den bibeltolkning de kommer att vilja lära dig är en 2000 årig till 100% TVÄTTÄKTA manlig bibeltolkning. Kvinnliga synpunkter får därför inget fäste för det finns inget att fästa dem i.
// Irène
PS Ett observandum för dig borde vara att om en av männen sätter ”trollstämpel” på mig så blir det ett tyst samtycke från de övriga……
PS Matthew Fox lista är en blandning av oliktänkande teologer och företrädare som på olika sätt och i olika grad kommit i konflikt med Troskongregationen under Ratzingers ledning. Sanktioner och straffåtgärder har också varit varierande.
Men sammantaget illustrerar namnen Ratzingers motvilja mot all form av oliktänkande dvs ett patologiskt kontrollbehov under täckmantel av att bevara Trons skatt.
// Irène
Fox: Ingen föds med synd, utan med en välsignelse. Dopet ej nödvändigt. Gud är man och kvinna. Jesus var inte Guds ende son. Maria var en gudinna och skall tillbes som en sådan. Jesus dog inte för våra synder, utan det handlade om en rit för att förnas med universum. Miljövård är ett sakrament. Vi behöver ingen religion utan kosmisk andlighet. Liturgin ska ersättas med riter från urbefolkningarna. Fox har bett Ratzinger komma och dansa ringdans på hans kosmiska mässor med techno- och ravemusik. Han har skrivit 95 teser mot kyrkan. Han blev förbjuden att undervisa 1988. Han blev utesluten av sin ordensregel under Johannes Paulus II:s tid. Han är inte katolik, tillhör den episkopala kyrkan i USA.
”PS Ett observandum för dig borde vara att om en av männen sätter ”trollstämpel” på mig så blir det ett tyst samtycke från de övriga……”
Som på KV då där jag själv fick dras med epitetet ganska länge – damerna var rörande eniga, att så kunde man ju störa den goda argumentationen – dra på med allmänt elaka tillmälen; så tråden helt tappas bort: http://www.katolskvision.se/blog/?p=7396