Svaret är väl självklart – ingen enskild människa, inget parti, inget samfund, ingen jordisk organisation. ”Ingen är god utom Gud”, svarade Jesus mannen som föll på knä för honom (Mark 10:18). ”Vi har alla syndat och gått miste om härligheten från Gud” skriver Paulus till församlingen i Rom (Rom 3:23).
Människans storhet består inte i att i självgodhet berömma sig själv och se ner på andra, utan just i detta att å ena sidan inse sin brist och behovet att förbättras, å andra sidan möjligheten att förlåta och låta sig försonas med Skaparen och därmed vinna upprättelse och frälsning. Jesus Kristus visar vägen. Som upprättade och försonade människor kan Gud använda oss även mitt i vår bräcklighet.
I vår iver att hjälpa och vara goda riskerar vi alla lätt att tappa perspektivet. Vi känner till det när det gäller enskilda makthavare, hur goda intentioner lätt slår över i despoti och tyranni. En del anklagar, enligt mig djupt orättvist, påven för sådant. Här i Sverige finner vi en arrogans och besserwisser-attityd som är fräck och beklagansvärd och som till sist slår tillbaka på dem som står för det. I diskussionen kring påvens avgång märks den på twitter och andra sociala media som en undervegetation, och det finns tråkiga spår av det även i nyhetsrapporteringen. Men det finns tack och lov också andra röster. Tack Alf Svenssson, tack Erik Helmerson, tack Marcus Birro och många flera för ert mod att säga ifrån.
”Staten, det är jag”, vi vet inte om franske kungen Ludvig XIV verkligen uttryckte sig som ryktet säger, men makt hade han och berusades av den. ”Vi är kyrkan” heter en katolsk reformrörelse som är starkt kritisk till påven och kardinalerna och vill att Kyrkan skall omdanas enligt moderna liberala värderingar. En stark vi-känsla finns också i gänget bakom Seglora smedja som också ger ut Dagens Seglora, och man säger sig kämpa mot främlingsfientlighet och ”mörkerkrafterna”. Men precis som en enskild persons makt kan spåra ur kan också lätt ett ”vi” spåra ur till att bara omfatta vissa ”vi” som är de goda och som kämpar mot ”dom” som påstås representera mörkerkrafterna. Då kan argumentationen skorra falskt, hur god viljan än var från början.
Kritiken mot Seglora tolkar jag som att man menar att man hamnat för långt åt det hållet och framstår som om godhetsmonopolister och de som inte delar samma uppfattning utmålas oförskyllt som svarta får.
Bloggen Tant Hu skriver:
”Varför är det så viktigt för Seglora smedja att framstå som den enda som bryr sig om människovärdet? Jag förstår det inte? Dessutom tycker jag att det finns något problematiskt med synen på ”Den Andre” hos smedjan. Smedjans attityd är ett maktperspektiv där ”Den Andre” inte själv får definiera sig, utan inordna sig i en färdig mall av utanförskap. Med detta menar jag inte att utanförskap inte existerar. För det gör det. Men, det handlar om att låta människor själv definiera vem och vad dem är.”
En som råkat ut för Smedjans missbehag och som inpå bara huden fått känna på hur det är att på Internet få stämpeln på sig att vara lierad med rasism och främlingsfientlighet är prästen i Svenska Kyrkan Annika Borg. Till slut tröttnade hon och skrev en serie blogginlägg på Kristen opinion med samlingsnamnet Åttonde budet där hon sakligt försöker reda ut vad som hänt.
”Jag har arbetat hela mitt liv för mänskliga rättigheter och mot extremism i alla former”, säger Annika Borg till Dagen. ”Och att nu anklagas för att ha ”bruna” åsikter, för att stå nära en ideologi som ledde till folkmord, det är fruktansvärt. Även när det är rena lögner så får människor en bild av dig genom skriverierna, en bild som är svåratt rätta till.”
Jag förstår Annika mycket väl som valde att gå till botten med detta genom att skriva så utförligt. Vi vet att när man blir anklagad på Internet så är passivitet och att ligga lågt inte längre någon gångbar metod. Förr kunde det vara tufft och respektabelt att inte ha någon profil på Internet, idag har en person inget annat val än att vara aktiv om någon baktalar en, för att väga upp det annars bara negativa material som kommer upp då man googlar på personens namn.
Man har försökt definiera bort hela denna debatt genom att göra det till en personkonflikt mellan Helle Klein och Seglora-kretsen och Annika Borg där båda parter framställs som lika goda kålsupare när det gäller att avhandla personliga konflikter i offentlighetens ljus. Seglora har på senare tid valt att kategoriskt tiga och istället anklaga Annika Borg för förtal och konspirationsteorier. Tidningen Dagen hade sökt Seglora för en kommentar, men man avstår från att kommentera. Prästerna Helle Klein och Ewa Lindqvist Hotz skriver dock i ett mejl att ”vi i Seglora smedja avstår från att kommentera Annika Borgs falska beskyllningar och konspirationsteorier.” Därmed medverkar man till att det framstår som att Annika Borg står där med Svarte Petter-kortet som den som försöker hålla igång ett personligt gräl.
Både Dagen och Världen idag tar idag på nyhetsplats upp Seglora-debatten. Orsaken är att saken får en extra dimension i och med att Stockholms stift understödjer smedjan genom att ännu en gång låta den få del av en stiftskollekt, vilket många är kritiska till. Kyrkan bör rikta sitt stöd till sådana som har en mer allsidig inriktning och inte baktalar andra personer inom samma organisation.
Seglora smedja kallar sig oberoende men de som är drivande är knutna till Socialdemokraterna, påpekar prästen Hanna Lönneborg, som menar att det får de gärna vara, men att det borde redovisas öppet.
Är detta ett led i Socialdemokraternas strategi att använda Kyrkovalet som en språngbräda för riksdagsvalet 2014? Frågan är inte obefogad. Kyrkopolitikern Olle Burell (s) har själv redogjort för strategin. Man undrar bekymrat om det är valpropaganda som kyrkobesökarnas kollekt skall gå till.
Dagen har också försökt nå biskop Eva Brunne för en kommentar, men också hon avstår från att kommentera ,men hänvisar genom pressekreterare till tidigare uttalanden. Tillsammans med kontraktsprostarna i Stockholms stift har Brunne utarbetat etiska riktlinjer för hur präster och diakoner bör använda sociala media. Där framgår bl.a. det självklara att personliga konflikter ska inte bearbetas på offentliga arenor.
Läs också:
Kyrkliga ting: Om makten och härligheten
Bengts Blogg 
Bengt
Varför vill du inte låtsas om att jag bemöter dina invändningar på Dagens Seglora och där ger välbeprövat recept mot maktmissbruk som också borde gälla påven.
http://dagensseglora.se/2013/02/13/har-jesus-instiftat-vatikanen/#comment-438
http://dagensseglora.se/2013/02/13/har-jesus-instiftat-vatikanen/#comment-446
// Irène
Irène! Roligt att du skriver på Dagens Seglora. Det publicerades ungefär samtidigt som dethär. Jag återkommer gärna och svarar dig där.
Bengt, Irène
Ja, det är fint att vi alla skriver på Dagens Seglora.
Trodde jag, tills jag nu på morgonen ser att min kommentar nedan nu är bortmodererad!?
Därför ger jag den här, och funderar på om jag skall ta upp frågan med Seglora (min första kommentar på inlägget ligger kvar). Jag ser inget skäl till modereringen; visst
är varje bloggägare fri att bestämma själv. Men?
”Krister Janzon
Din kommentar inväntar granskning.
15 februari 2013 kl. 17:16
Irène,
Du blåser verkligen på!
Bara ett litet ex:”Mest effektivt mot ”maktberusning” har Montesquieus maktdelningspricip visat sig vara. Men det är inget som den treenige Pontifex Maximus lockats att införa i Vatikanen.” !!Vad menar Du??
Vad den inomkatolska rörelsen ”We are church” står för kan läsaren finna många goda exempel på genom att googla, först kommer hos mig upp IMWAC, sedan rörelsen i många länder.”
Med hälsningar till er båda,
Krister
Bengt,
Så bra att du så utförligt skriver vad du tycker om Seglora – Kristen opinion debaclet.
Och visst är det bra att Annika B skrivit så utförligt, medan Helle K mest vägrar, bara ger lapidariska mejl. Jag hörde igår att HB sagt ja till samtal på neutral arena, men HK sagt nej.
Jag fick intrycket att EB sagt ja. All denna oreda är djupt ledsam, och inte bara för Svenska kyrkan.
Krister
Jag älskar det kristna arv som SvK förvaltar men känner mig alienerad inför den nuvarande uppsättningen biskopar och sponsrade galjonsfigurer som Helle Klein. Vart ska man ta vägen som svenskkyrklig idag?
Bengt,
Det är lätt att se grandet i andras ögon men inte bjälken i det egna.
Annika Borg och övriga på Kristen opinion är inte direkt fördragsamma mot meningsmotståndare. Det är också ett tufft klimat för katoliker, i synnerhet präster, som är kritiska till Katolska kyrkas ledning. Är det verkligen lika hårt för Markus Birro och kompani, jag tvivlar på det?
Jag kan också tänka att trots allt kanske den heta debatten i Svenska kyrkan är sundare än tystnaden bland svenska katoliker?
Mycket skulle bli bättre om vi accepterade mångfald, att det inte är rimligt att alla andra måste tycka och tro precis som man själv. Hårda diskussioner ser inte jag som något negativt, argument är till för att prövas. Problem blir det när människor ser en personlig kränkning i varje motargument. Då blir situationen lätt väldigt infekterad och ohanterlig. Kanske är det vad som hänt i fallet Seglora och Kristen opinion?
Anneli
Men Anneli, nu får belägga var och när vi skulle ha ljugit och smutskastat andra människor, satt igång drev med lögner om extremism mot andra på twitter och facebook och spridit ut att andra är ”bruna”. Du får väl ändå skillnad på kritik och debatt och smutskastning/förtal. Personlig kränkning? Ja, jag anser att det är kränkande att bli förtalad som extremist. Var har jag sagt osanningar om andra människor? Vi har kritiserat makthavare hårt, men skriver om en rad olika ämnen. Belägg vad du säger om kristen opinion, den goda kålsuparteorin håller inte. Het debatt kan vara bra, absolut, men förtal är något annat. Krister, ja, jag tackade ja till samtal med Klein på Katharinastiftelsen i höstas, hon avböjde. Mvh, Annika Borg
Anneli!
Jag håller med dig om att hårda diskussioner inte är något negativt, och visst är det högre i tak och lättare att yttra sig i Svenska kyrkan än i Katolska kyrkan.
Men situationen i Svenska kyrkan som är helt annorlunda än i Katolska kyrkan är inte heller något ideal. Varken Annika Borg eller Helle Klein lär råka ut för risken att avkragas bara för att de tar ut svängarna i debatten. Men präster kan råka illa ut i Svenska kyrkan också, men av andra skäl än att de inte är tillräckligt renläriga, kanske vanligare då för att de är för renläriga. Domkapitlen har stor makt att på arbetsrättsligt tvivelaktiga grunde avsätta präster som betraktas som misshagliga. Se bara vad som hände med Mattias Fjellander i Gnosjö.
Om problemet i Katolska kyrkan är för stark centralstyrning, så är problemet i Svenska kyrkan att den är politiserad och biskoparna har väldigt lite att säga till om. Eller också är det så att biskopar bejakar politiseringen och understödjer den.
Det är ju inte svårt att vara protestrik i en protest-antiskt samfund.
Men att vara kyrkotrogen bland protestandarna är omöjligt.
Hellre oortodox i Kyrkan än ortodox i de PK-trognas lilla röda högborg vid Fyrisån.
Annika Borg,
Jag följer vare sig Kristen opinion eller Seglora, men jag stöter på i synnerhet dig i olika sammanhang. Du ger mig ett väldigt bra exempel på vad jag mest har emot ditt sätt att debattera, att du förvränger andras invändningar . För inte skrev jag att du ”ljuger och smutskastar” någon?
Anneli
Anneli!
Du skriver att du följer varken Seglora Smedja eller Kristen opinion. Lögn, smutskastning och beskyllning för rasism är just ett tema i Seglora-debatten. Jag tänker Att Annika förutsatte att du var insatt i frågorna när du yttrar dig.
Har du inte satt dig in i det hela är det onödigt att spekulera som du gör: ”…Kanske är det vad som hänt i fallet Seglora och Kristen opinion?”
Bengt,
Att jag inte följer vare sig Kristen opinion eller Seglora betyder inte att jag är helt obekant med dem. Det jag invände mot i ditt inlägg är att man kan få intrycket av att konflikten mellan de två bloggarna beror enbart på Seglora, vilket jag inte tror.
Dessutom har vi så stora problem i Katolska kyrkan att jag tycker att vi kan koncentrera oss på dessa och låta Svenska kyrkan lösa sina bekymmer.
Jag håller för övrigt med dig om att det är synd att svenska media inte koncentrerade sig på de skandaler som skett under Benediktus tid som påve (sexuella övergrepp, SSPX, ekonomiska oegentligheter osv.). Det finns ingen anledning att ta upp ungdomens medlemskap i Hitlerjugend. Men jag såg i DN idag en kolumn om just skandalerna kring Vatikanens bank, så det kanske blir lite mer relevant kritik framöver.
Anneli
På vilket sätt är SSPX en skandal som misskrediterar Benedikt XVI? Och vem är HB? Jag hänger inte med…
Paul,
det var jag som skrev fel; HB skulle vara AB, för Annika Borg, HK står för Helle Klein, EB står för Eva Brunne, biskopen i Stockholm.
Om SSPX vill jag inte yttra mig; läget verkar förvirrat, säkert accentuerat inför en ny påve.
Krister