Det är glädjande och intressant med det ökande intresset för Kyrkans natur, vad Kyrkan egentligen är och representerar i världen. Detta är en diskussion som gäller alla kristna.

• I Svenska kyrkans beslut om könsneutrala äktenskap är både kritiker och försvarare angelägna om att framhålla att Kyrkans enhet är viktigt. Kritikerna säger att Svenska kyrkan splittrar, försvararna av beslutet säger att det vill man absolut inte, istället går vi före, och vi vill absolut fortsätta att finnas mitt i den ekumeniska gemenskapen.
• Ulf Ekman reflekterar på sin blogg över kyrkans väsen.
• Katolsk vision som av en del anklagas för att vilja gå sin egen väg och splittra säger likaså att de vill absolut inte splittra kyrkan, tvärtom att ta sitt ansvar för att kyrkan skall bli hel.

Själv håller jag i denna anda på att läsa om kardinal Josph Ratzingers bok ”Kallad till gemenskap” som kom ut på svenska 1997, översatt av Yvonne Maria Werner. Den har mycket att säga om ämnet. Första kapitlet handlar om Kyrkans ursprung och väsen.  Ratzinger börjar med att ge en expose över tre generationers exegeter under 1900-talet som tolkat Kyrkans väsen på olika sätt:

• Liberal exegetik (början av 1900-talet): Jesus den store individualisten. Nedtoning av institutionalism och kult. Betoning av privatmoralen.
• Kultisk exeges (Första världskriget): Jesu tänkande och vilja tolkas utifrån gudstjänstlivet. Bl.a. inom Skandinavisk protestantism utvecklas detta tänkande. Nattvarden i centrum.
• Den liberala individualismens betonande av det karismatiska framför det institutionella. (Efter Andra Världskriget): Präster, kult, institutioner tonas ner, Jesus förutsätts stå på profeternas sida. Marxistisk läsning av bibeln – befrielseteologin. Klasskampens dialektik, ämbetskyrkan sätts i motsats till folkkyrkan.

Alla dessa tolkningar utgår från respektive epoks tankesystem, men de kan samtidigt alla lära oss någonting om Kyrkans väsen. Detta är utgångspunkten för Ratzingers fortsatta reflektion.

I Nya testamentet betonar han dels bönen, Jesus undervisar lärjungarna om hur man ber och lär dem bönen Fader vår, dels gemenskapen i Jesu kropp, den sista måltiden där det nya förbundet i Jesu kropp och blod instiftas. Det nya förbundets folk blir till ett enda folk utifrån Jesu kropp och blod.

Bilder för Kyrkan:

• Folkförsamling, ecclesia
• Kristi kropp
• Kristi brud

Apostlagärningarna:

• Lärjungarna och den lilla gemenskapen av Jesustroende samlade i bön i nattvardsalen (”övre salen”) tillsammans med Maria.
• Pingstdagen: Anden faller över Kyrkan.
• Den nya gemenskapen som håller fast vid apostlarnas lära, gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna.

---

Posted 2009-11-10 7:58 by Bengt Malmgren | Add post to favorites | Add blog to favoritesSorterad under: Katolska kyrkan, Kyrkan, ecklesiologi