Påven om julen: ”Han som föddes i krubban kräver en konkret tro, som består av tillbedjan och välgörenhet, inte tomma ord och ytlighet”

Jag vill fokusera på en predikan och två muntliga tal som påven hållit denna jul,

Olika till sin karaktär håller de ändå ihop och fokuserar på att låta tron ta konkretion i våra liv och bära frukt i omvändelse och goda gärningar.

—————————————

PREDIKAN PÅ JULNATTEN

Först [julnattspredikan i Peterskyrkan] som fokuserar på det nyfödda barnet i krubban ur tre aspekter, närhet, fattigdom och gripbarhet. Vi vet mycket om julen, fokuserar på julstök och yttre traditioner, men vi glömmer lätt dess verkliga innebörd. Likgiltigheten som skapas av vår giriga brådska att äga och konsumera. Påven vill ta oss med till krubban där Kristus föds för att upptäcka hans närhet till oss.

Han kommer för att röra vid våra hjärtan och berätta för oss att endast kärlek är den kraft som förändrar historiens gång. Påven påminner om att Jesus föddes fattig, levde fattig och dog fattig, för vår skull. Från krubban till korset var hans kärlek till oss alltid gripbar, konkret. Från födseln till döden omfamnade snickarens son det sträva träet, vår existens hårdhet. Han älskade oss inte bara i ord, men med fullkomligt allvar!

Följaktligen nöjer sig inte Jesus med yttre sken. Han som tog på sig vårt kött vill ha mer än bara goda avsikter. Han som föddes i krubban kräver en konkret tro, som består av tillbedjan och välgörenhet, inte tomma ord och ytlighet,

——————————————–

PÅVENS JULTAL TILL KURIAN

Det andra är påvens årliga [jultal till den romerska kurian]. Temat är inte att i berömmande ordalag beskriva alla bra saker som hänt i kyrkan under året, tvärtom handlar det om att gå på djupet med samvetsrannsakan och ånger och fokusera på förbättringsutrymmet. I den andan har påven hållit sina jultal från första början, så kardinalerna är vana vid det. T,ex, 2014 varnade han kuriakardinalerna för andlig alzheimer. Detta handlar om kyrkan (och dess funktionärers) inre omvändelseprocess som är en nödvändig följd av överlåtelsen till Kristus och måste pågå hela tiden. Den som tror att han gör allt rätt själv, och att alla problem beror på andras fel får verkligen inget vatten på sin kvarn här.

Årets jultal är som en ignatiansk meditation över hur vi kan bedra oss själva, och de mest fromma avsikter kan vändas i sin motsats om vi inte bemödar oss om självkännedom.. Läs meditativt, sakta, och tänk inte att det bara gäller andra och inte dig själv.

Några citat:
”To be converted is to learn ever anew how to take the Gospel message seriously and to put it into practice in our lives. It is not simply about avoiding evil but doing all the good that we can. That is what it means to be converted. Where the Gospel is concerned, we are always like children needing to learn. The illusion that we have learned everything makes us fall into spiritual pride……

The true problem, however, and it is one that we often overlook, is that conversion does not only make us aware of evil so that we can choose the good; it also forces evil to change its tactics, to become more insidious, to find new disguises that will be hard for us to see through. The battle is real. The tempter keeps coming back, disguised, but he comes back……

One of the most helpful virtues to practice in this regard is the virtue of vigilance. Jesus uses a striking example to illustrate the need for vigilance, attentiveness to ourselves and to the Church. He tells us: “When the unclean spirit has gone out of a person, it wanders through waterless regions looking for a resting place, but not finding any, it says, ‘I will return to my house from which I came’. When it comes, it finds it swept and put in order. Then it goes and brings seven other spirits more evil than itself, and they enter and live there; and the last state of that person is worse than the first” (Lk 11:24-26). Our initial conversion follows a certain pattern: the evil that we acknowledge and try to uproot from our lives does indeed leave us, but we would be naïve to think that it will long be gone. In short order, it comes back under a new guise. Before, it appeared rough and violent, now it shows up as elegant and refined. We need to realize that and once again to unmask it. Let me put it this way: they are “elegant demons”: they enter smoothly, without our even being conscious of them. Only the daily practice of the examination of conscience can enable us to be aware of them. Hence the importance of the examination of conscience, to keep watch over our house.”

Påven tillhör ju själv Jesuitorden och är väl bevandrad i Ignatiansk spiritualitet. Ignatius av Loyola ger i sina Andliga övningar några grundprinciper för hur de olika inre andliga rörelserna i själen förhåller sig:

Hos dem som går från det goda till det bättre berör den gode anden själen milt, lätt och mjukt, likt en vattendroppe som tränger in i en svamp. Den onde berör skarpt, ljudligt och oroligt, som när vattendroppen faller på en sten.

Hos dem som går från det onda till det sämre berör de ovan nämnda andarna på motsatt sätt. Orsaken är att de nämnda änglarna förhåller sig antingen på olikartat eller likartat sätt i förhållande till själens disposition. När själens disposition är olikartad går de in märkbart med buller och bång. När den liknar går de in tyst som i sitt eget hus med öppen dörr.

[Ignatius av Loyola Andliga övningar p 335, översättning av Fredrik Heiding S.J. Artos förlag]

——————–

URBI ET ORBI

Det tredje är [Urbi et Orbi-talet på Juldagen] som rikar sig utåt till hela världen, Där nämner han de konflikter och plågor mänskligheten är mitt uppe i, krig fattigdom, miljöförstöring, människohandel, förtryck. Återigen är utgångspunkten barnet i krubban:

”Jesus är född i kylan, fattig bland de fattiga. Eftersom han är i behov av allt, knackar han på dörren till våra hjärtan för värme och skydd… Låt oss fly från bruset som bedövar hjärtat och leder oss att förbereda pynt och presenter snarare än att begrunda själva händelsen: Guds Son, född för oss. Jesus Kristus är även fredens väg. Han har möjliggjort övergången till en öppen värld, som är fri att leva i broderskap och fred. Låt oss följa denna väg! Men för att göra det, för att kunna följa Jesus måste vi befria oss från de bördor som hindrar och blockerar oss.”

Men trots denna möjlighet fortsätter iskallt alla konflikter och grymheter. ”Något blockerar ingången till fredens väg. Vi måste verkligen med sorg konstatera att även medan Fredsfursten är oss given, fortsätter krigets iskalla vindar att slå mot mänskligheten.

Men vi får inte ge upp. Vi måste nämna alla grymheter vid namn. Påven nämner ett antal av de mestorologa och osäkra krigs- och hungersituationer på jorden:

Ukraina. ”Må Herren förbereda oss att hjälpa dem som lider genom konkreta solidaritetshandlingar och upplysa sinnena hos dem som har makten att tysta vapnen.”

Syrien, fortfarande plågat av en konflikt som har hamnat i bakgrunden, men som inte är över.

Det Heliga landet, där våld och sammandrabbningar har ökat under de senaste månaderna, med döda och skadade. ”Låt oss be Herren att man där, i landet där han föddes, återupptar dialogen och sökandet efter ömsesidigt förtroende mellan israeler och palestinier.

De kristna gemenskaperna i hela Mellanöstern: Låt oss be för ”att man i vart och ett av dessa länder kan uppleva skönheten i broderlig samlevnad mellan människor av olika tro.”

Libanon. ”Må Kristusbarnet hjälpa så att det äntligen kan återhämta sig med hjälp av det internationella samfundet och med styrkan från broderskap och solidaritet.

Jemen.

Myanmar

Iran – ett slut på all blodsutgjutelse.

Amerikanska kontinenten: ”Må Jesusbarnet påverka de politiska myndigheterna och alla människor av god vilja att försöka lugna de politiska och sociala spänningar som olika länder upplever, jag tänker särskilt på Haitis folk som har lidit sedan en lång tid.

Hungerkatastrofer. ”Denna dag, då det är trevligt att samlas runt ett dukat bord, låt oss inte vända blicken från Betlehem, som betyder ”brödets hus”, och låt oss tänka alla dem, särskilt barnen, som lider av hunger medan enorma mängder av livsmedel dagligen slösas bort och pengar spenderas på vapen. Kriget i Ukraina har förvärrat situationen, vilket gör att hela befolkningar riskerar svälta, särskilt i Afghanistan och på Afrikas horn.”

Sahel (Afrika söder om Sahara): Må kristi ljus lysa upp denna region där fredlig samexistens mellan folk och traditioner slits sönder av konflikter och våld.

Påven nämner också familjer som upplever stora svårigheter och de som i denna tid av ekonomisk kris kämpar på grund av arbetslöshet och bristande livsförnödenheter, de många flyktingar och fördrivna som knackar på vår dörr i sökandet efter trygghet, värme och mat.

Påven avslutar:

”Kära bröder och systrar, idag som då kommer Jesus, det sanna ljuset, till en värld som är sjuk av likgiltighet – en värld som inte tar emot (jfr Joh 1:11) utan tvärtom stöter bort honom, som händer många främlingar, eller ignorerar honom som vi alltför ofta gör med de fattiga. Låt oss idag inte glömma de många flyktingar och fördrivna som knackar på vår dörr i sökandet efter trygghet, värme och mat. Låt oss inte glömma de marginaliserade, ensamma personer, föräldralösa barn och de äldre som riskerar att bli utsorterade och intagna som vi bara ser på för deras misstag och inte som människor.

Betlehem visar oss Guds enkelhet, inte för lärda och kloka utan för dem som har ett rent och öppet hjärta (jfr Matt 11:25). Låt oss, som herdarna, utan att tveka låta oss förundras av den ofattbara händelsen att Gud blev människa för vår frälsning. Han som är källan till all godhet blir fattig och ber för vår stackars mänsklighet. Låt oss röras av Guds kärlek och följa Jesus, som tog av sig sin härlighet för att ge oss del i hans fullhet.”

Vi kan värja oss mot allt elände och hålla det ifrån oss genom at betrakta avslutnmingen på Urbi et Orbi-talet som sockersött och vackert. Ja ja, det är alltid bra att räcka ut en hjälpande hand, det finns säker många som vill det, bara jag slipper. Men utifrån vad som sagt ovan om att ta julen på allvar och om självrannsakan och omvändelse, så är det absolut inte så det skall uppfattas. Det är riktat till politiker och världsledare, och till var och en av oss. Det är ett allvarligt budskap, och det finns alltid möjligheter att agera för en bättre värld utifrån den maktposition som givits oss, i det stora och i det lilla. Det största hindret är våra egna låsta hjärtan.

Detta inlägg publicerades i Katolska kyrkan, Politik, Samhälle, Vatikanen och märktes , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Påven om julen: ”Han som föddes i krubban kräver en konkret tro, som består av tillbedjan och välgörenhet, inte tomma ord och ytlighet”

  1. Alma-Lena skriver:

    Så sant! Kloka ord från påven. Och dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s