Påvens böneintention för septemberr är missonerande församlingar som når ut, är öppna mot samhället och räcker en hjälpande hand åt de mest behövande.
Påven säger:
”Församlingar måste vara i kontakt med hemmen, med människornas liv, med samhällslivet. De måste vara platser där dörren alltid är öppen för att kunna gå ut mot andra. Och det är viktigt att detta att gå andra till mötes klart och tydligt visar och erbjuder tron. Dörrarna måste öppnas så att Jesus kan gå ut med hela sitt glädjerika budskap….
Låt oss be för våra församlingar, att de inte bara är enkla kontor, utan att de är besjälade av en missionsanda, och så är platser där tron kommuniceras, och välgörenheten är markant.”
Påve Franciskus är mycket angelägen att engagera katolikerna att verkligen ta sin tro på allvar och göra skillnad i samhällslivet, ej bara bevaka sina intressen och bygga murar mot människorna utanför. Bekant är påvens liknelse att Kyrkan skall vara mer ett fältsjukhus än en borg.
En ny bok om Katolska kyrkans sociallära DOCAT har producerats av samma team som gjorde YOUCAT, den katolska ungdomskatekesen som blev färdig till Världsungdomsdagen i Madrid 2011.
I DOCAT skriver påven ett förord där han vädjar till ungdomarna och visar hur mycket han hoppas på dem. Han vädjar till ungdomarna att inte bara diskutera socialläran utan DO IT.
”Kära unga vänner! Det är bara hjärtats omvändelse som kan göra vår värld, som är full av terror och våld, mera människovänlig. Och det innebär tålamod, rättvisa, klokhet, dialog, integritet, solidaritet med offren, de behövande, och de fattigaste; gränslös hängivenhet, kärlek ända till döds för den andres skull. När ni fått en ganska djup förståelse för detta, kan ni förändra världen som hängivna kristna…
—
När jag nu inbjuder er alla till att lära känna Kyrkans sociallära, drömmer jag inte bara om grupper som sitter under träd och diskuterar den. .. Min dröm gäller något större:
Jag önskar att jag hade en million unga kristna eller, ännu bättre, en hel generation, som är levande exempel på socialläran för sina samtida. Det enda som kan förändra världen är människor som med Jesus ägnar sig åt den, som tillsammans med honom går från utkanterna och ända in till mitten av smutsen. Gå in i politiken, också, och kämpa för rättvisa och människans värdighet, i synnerhet för de fattigaste bland de fattiga. Ni är alla Kyrkan. Se alltså till att denna Kyrkan omvandlas, att hon lever… ”
O arma värld. Måtte påvens vädjan bli verklighet. Är det fler än jag som ofta upplever kyrkor och samfund som cementerade block där det är stort avstånd mellan vad man säger sig vara, vad man berömmer sig av och hur det verkligen är?
Samma drivkraft känns igen i många frikyrkor . När man läser spalterna i Världen idag och Dagen talas ofta om församlingsbyggande och kyrkor som skall nå ut till människorna och verkligen vara evangeliserande. I Svenska kyrkan finns många som ger uttryck för samma sak, och många ger uttryck för samma problem som vi ofta upplever i Katolska kyrkan: att församlingarna mer liknar administrativa kontor än levande evangeliserande gemenskaper. Den gemensamma vision vi har om en levande missionerande församling bör vi kristna samverka kring, lyssna till vad Anden säger till församlingrna idag, inte konkurrera utan lära av varandra. För vi vet: Kyrkan är en enda och alla döpta tillhör den. Guds barn skall samverka.