Detta har hänt:

10 juli riktar sig fem kardinaler med tvivelsmål till påven kring om han upprätthåller strikt katolsk lära om den gudomliga uppenbarelsen. Tvivelsmålen gällde att välsigna samkönade partnerskap, synodalitet som en konstitutiv dimension i kyrkan, prästvigning av kvinnor samt ånger som nödvändig förutsättning för absolution inom ramen för bikt. Kardinalerna krävde klara ja- eller nej-svar från påven, men istället gav påven längre och resonerande svar.

Augusti: De fem kardinalerna nöjde sig inte med detta utan vände sig på nytt till påven och krävde klara ja- eller nej-svar. Denna andra skrivelse svarade inte påven på.

2 oktober: Kardinal Burke, en av de fem, publicear på sin hemsida [ett brev till de kristtrogna undertecknat av de fem kardinalerna] där de redogör för dialogen med påve Franciskus och att de inte funnit hans svar tillfredsställande. De uppmanar de kristtrogna till bön för den universella kyrkan, särskilt för påven, att evangeliet skall förkunnas än mer klart och följas än mer troget.

2 oktober: Dikasteriet för trosfrågor publicerade [påvens svar på dubierna] i form av fem frågor, som de fem kardinaler ställt till honom. [Svensk översättning av påvens svar här.]

[Läs mera på Katolskt Magasins hemsida]

Påvens svar finner jag mycket tillfredsställande och klargörande. Jag tänkte först lyfta fram några citat som illustration, men hela texten är så koncentrerad och sammanhängande att det är svårt att rycka ut enskilda delar. Den förtjänar bäst att läsas och begrundas i sin helhet.

De fem kardinalernas frågor och påvens svar illustreras tydligt skillnaden mellan ett synsätt som ser endast till dogmernas ordalydelse i manualistisk yttre bemärkelse och en hållning som också innebär pastoral hänsyn och ser till människors situation i enskilda fall och att dogmer alltid måste förstås och fördjupas allteftersom förståelsen för kyrkans tro fördjupas. Kyrkans stora tradition alltsedan Jesus på den senare sidan. Läser man noga teologer alltifrån Thomas av Aquino [som påven själv ofta refererar till] till [Joseph Ratzinger] finner man inga belägg för en ytlig dogmatism, utan en fördjupad teologi som bottnar både i kärlek och intellektuell reflektion.

Min moralteologi är helt thomistisk, sade påven i samband med en privat träff med jesuitbröder i Cartagena, Colombia under sin Sydamerika-resa 2017, en text från det mötet publicerades 28 september 2017 i La Civilta Cattolica. Påven menar att han lutar sig mot klassisk och genuin thomistisk moralfilosofi och refererar till medeltidens store filosof dominikanmunken Thomas av Aquino. ”Jag vill förklara detta så att ni kan hjälpa dem som tror att moral bara handlar om kasuistik”, sade påven till jesuiterna.
”Filosofi skall inte äga rum i ett laboratorium, utan i livet, i dialog med verkligheten”, sade han och hänvisade till hur påve Benedictus XVI hade talat om sanningen ”som ett möte, det vill säga inte längre som en typ av klassifikation, utan en väg”.
”Jesus teologi var det mest verkliga av allting; den började med verkligheten och sträckte sig mot Fadern”, sade påve Franciskus. ”Det började med ett sädeskorn, en liknelse, en händelse…. som sedan förklarades.”
Jag vill upprepa, sade påven ”att för att vara en god teolog räcker det inte med studier, utan du måste vara hängiven, vaken och greppa tag om verkligheten, och du behöver reflektera över allt detta på dina knän. En man som inte ber, en kvinna som inte ber kan inte vara en teolog.”
Påven fortsatte: ”Idag handlar det om hur du uttrycker Gud, hur du förklarar vem Gud är, hur du synliggör Anden, Kristi sår, Kristi mysterium... Vi har sett vilken skada som uppstod då den storartade och briljanta thomistiska skolastiken urartade, föll ner, ner, ner till en manualistisk skolasticism utan liv.”

Den nythomistiska filosofi som präglar katolsk traditionalism och antimodernism är, menar jag ett otillräckligt och reducerande hembygge, en perversion av Thomas filosofi, man tar till vara den systematiserande dimensionen och gör det till en hård yta som saknar den djupdimension som skulle göra den tillämpbar i levande livet. 

Christopher Lamb, Rom-korrespondent för brittiska The Tablet, skrev på f.d. Twitter att man inte kan låta bli att associera de fem kardinalernas krav på strikta ja- eller -nej-svar till de laglärda som försökte snärja Jesus: