Edsleskog – den glömda katedralen i norra Dalsland

Jag fortsätter på temat Sveriges kristna historia, arkeologi, helgon och heliga källor.

Dalsland är Sveriges minst kända landskap sade en gång Anders Piltz, själv bördig från Åmål. Beläget på andra sidan Vänern kommer landskapet lite i skymundan. Skall man till Norge åker man antingen via Bohuslän och Strömstad eller Värmland. Jag är uppvuxen i södra Dalsland, Gestad socken men gick i realskola och gymnasium i Trollhättan och Vänersborg.

Norra Dalsland är en böljande terräng med vackra skogar avlöst av ängsmark och små sjöar som skär in i landskapet.

Pilgrimsleden genom Dalsland
Det gick en medeltida pilgrimsled genom Dalsland på väg från och till Nidaros – dagens Trondheim och den Helige Olofs grav. Det var en av världens viktigaste vallfartsorter under medeltiden. Söderöver anslöt leden till Göta älv-stranden och många pilgrimer hade kanske åkt båt till Lödöse, en medeltida hamnstad av stor betydelse innan det nuvarande Göteborg anlades.

Pilgrimsleden går förbi Murängen i Gestad socken. Där, på Lövås marker finns också lämningar efter en medeltida kyrka. Unikt för flera kyrkor i östra Dalsland liksom Edsleskogs kyrka är att de var uppförda i tegel.

Leden sträckte sig genom Dalboslätten i söder, också genom min hemsocken och passerar ett pärlband av medeltida kyrkor. Den passerar Dalslands kanal- och kommer upp i mer kuperad och vildmarkspräglad terräng och når så småningom Edsleskog som också ligger invid leden.

Edsleskogs gamla kyrka tillhörde under medeltiden de största kyrkorna som någonsin byggts i Skara stift, i dignitet med Skara domkyrka. Kyrkan byggdes på 1200-talet och var c:a 40 m lång och hade formen av en treskeppig basilika. Speciellt är att den var uppförd i tegel, ett material som vid början av 1200-talet var helt nytt i det medeltida Sverige. Tidigare trodde man att tegel introducerades av munkar som kom till Sverige kring mitten av 1200-talet. Arkeologer från Lödöse museum började med utgrävningar sommaren 2019 och fortsatte 2020. När vi var där i början av augusti hade man ytterligare en utgrävningsperiod på två veckor som nu är avslutad. Arkeolog Anton Lazarides sammanfattar resultatet från senaste grävningen i denna video:


Rekonstruktion av hur man tänkte sig kyrkan såg ut

Edsleskog stort andligt centrum under medeltiden
Edsleskog var inte bara ett delmål för pilgrimer på väg till Nidaros, utan också ett eget mål och ett stort kyrkligt centrum. Bakgrunden är helgonet och martyren Nils av Edsleskog som enligt legenden blev mördad då han var på väg till ett hembesök för att dela ut kommunion till en sjuk person. Efter sin död blev han upphov till olika mirakel och en källa sprang fram där han hade mördats. Det hela finns belagt genom en brevväxling mellan biskop Bengt(d.y.) och påven Honorius III. Påven skriver att Nils (Nicolaus) efter sin död ”strålar genom underbara mirakler”, det framgår också att en kyrka är under uppbyggnad till martyrprästens ära och att avlat meddelas åt alla dem som besöker kyrkan.

Nicolaus-legenden
Edsleskogs Hembygdsförenings hemsida läser vi:
I slutet av 1100-talet fanns i Edsleskog en präst som hette Nils (Nicolaus). En dag skulle han efter mässan gå till en döende med nattvarden men möttes då på kyrktrappan två berusade drängar, som fordrade att han skulle återupprepa mässan då de kommit för sent.

På grund av sitt ärende vägrade han men han förföljdes och efter tumult och misshandel blev han slutligen ihjälslagen. På platsen där hans blodiga kappa hittades sprang en källa upp och man upptäckte snart, att sjuka som drack av dess vatten blev helade.

Ryktet om källan spreds. Det berättas att pilgrimer, som var på väg från södra Europa upp till Olav den heliges grav i Nidaros, stannade upp och hämtade kraft av dess vatten och att källan i sig så småningom kom att bli slutmålet för många pilgrimer.

Legenden är väl belagd med tidiga historiska källor, ett brev från påven Honorius III till biskop Bengt av Skara daterat 4 november 1220 finns bevarat.- Ur brevet som tydligen är ett svar på en begäran från Skara-biskopen att få förmedla avlat i samband med att man besöker kyrkan:

”(Du) har bett oss att vi – med anledning av att en kyrka börjat byggas i ditt stift till ära för Gud och prästen Nils, salig i åminnelse, som, då han var på väg till en sjuk med Kristi lekamen, på ett ohyggligt sätt blev mördad av gudlösa människor och sedan dess strålar genom underbara mirakler, – skall värdigas medge viss avlat för dem som besöker denna kyrka. Vi har emellertid ännu inte kunnat få full klarhet i denna sak, men vi lyser full tillit i Herren till ditt goda omdöme och ger därför (dig) genom detta brev full rätt att i vederbörlig och förnuftig ordning medge sådan avlat till dem som besöker kyrkan.”

Edsleskogs Hembygdsförening

Också i den folkliga traditionen har mycket levt kvar som står att läsa om på Hembygdsföreningens hemsida. Bland annat berättas om källan på Capellängen som sägs ha upprunnit, sedan en kyrkoherde på denna plats vid namn Nicolaus blivit dödad, och att den ännu idag kallas S. Niclas källa.

I samband med Reformationen blev all helgonkult förbjuden och källan lades igen med sten. I början på 1700-talet hade emellertid några bönder tagit sig före att undersöka den. Efter att ha tömt källan på stenar, sägs bönderna på botten ha hittat små mynt, ringar och andra mindre föremål.

Källan låg kvar som öppet vattenhål ända till början av 1930-talet då en ny landsväg drogs fram och källan övergrusades. Några framsynta ortsbor gjorde då en markering av stenar medan de ännu hade platsen i minne, för att källan skulle kunna återfinnas i framtiden.
När landsvägen breddades och byggdes om under 1970-talet utverkade Riksarkivarieämbetet att den nya vägbanan flyttades något för att inte helt ödelägga de eventuella resterna av källan.

År 1989 tog Hembygdsföreningen initiativet till arkeologiska provundersökningar för en lokalisering av källan. Ett arkeologteam under ledning av Rune Ekre arbetade. Ekre skriver i sitt protokoll:

”Undersökningen togs upp igen i september 1990, och den här gången fick vi känning med sten ett par meter nordväst om stenmarkeringen. Den första stenanhopningen som undersöktes låg ytterligare ett par meter norrut och tycktes vara en tillfällig anhopning av kullersten. I och under denna stenhög fanns för övrigt stora mängder av flaskglas från 1700-talet. Strax söder därom konstaterades ett par pålar, tämligen kraftiga, som onekligen var hoppingivande på detta djup under markytan, drygt en meter.

En kantställd häll nåddes och vid blottläggandet av dess övre del nåddes nivån för en avsiktlig stensättning. Vad som kom fram var resterna av en stenram av tämligen stora kantställda hällar, vars innerum hade en sida av 60-70 cm. På västra sidan om denna stenram fanns i omedelbar anslutning och alltså i riktning mot kyrkan en mycket ojämn stenläggning i sluttning. Med tanke på vad bara en vinters tjälförskjutning kan åstadkomma i en stenläggning var det inte svårt att tolka denna ojämna konstruktion som rester av den trappa som omtalats i äldre skildringar.”

Edsleskogs Hembygdsförening
Idag finns ett minnesmärke och en rekonstruktion av källan en bit bort från kyrkan längst landsvägen.

Vad kan S:t Nicolaus lära oss idag?
Helgonen är för oss aktivt kristna inte bara gestalter ur det förflutna, vi fokuserar på vad deras exempel kan lära oss idag. Här länkar jag till en video från Oas-rörelsens Sverigeresa denna sommar. De gjorde ett nedslag i Edsleskog. Ta del av denna video där Berit Simonsson och Hans Weichbrodt där ni får både ytterligare inblick i det historiska samt reflektion över vad vi kan ta med oss i vårt vardagliga liv här och nu:

Fler länkar:

[Mer om helgonförklaringar i Katolska kyrkan här]

[Avlat är ett ofta missförstått begrepp som utanför Katolska kyrkan mest är känt som missbruket att handla med avlatsbrev som Luther kritiserade. Jag reder ut begreppen i denna artikel]

Detta inlägg publicerades i Church, Katolska kyrkan och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s