Denna jul har verkligen gjort skäl för begreppet en vit jul. Man hör riktigt Bing Crosbys ljuva stämma sjunga när man rör sig ute i det snörika landskapet och ser alla julstjärnor och juleljus i fönstren.

Det ha för min del också varit en ovanligt fridsam och jul. Julklappsköpen genomförda på några timmar dagen före julafton, jag själv och mina närmaste någorlunda harmoniska och avstressade.

Ägnar mig åt läsning. Signum nr 8 har ett par intressanta artiklar om naturrätten. Men det är verkligen ingen självklarhet att ha det så fridsamt. I NewYork Times hittar jag en artikel av en präst om hur man skall kunna fira Kristi födelse efter så fruktansvärda saker som massakern i Newtown dagarna innan jul.

Varför tillåter Gud det onda? Teodicéproblemet har inte heller vi kristna något bra svar på. Jag vet bara att jag tror på Gud trots det onda i världen. Jesus ger liv och mening, väcker tro, hopp och kärlek som skär rakt igenom kaos och ondska.

Jag kommer också att tänka på den tidigare generalvikarien i Stockholms katolska stift, pater Paul Glogowski, numera avliden som ofta berättade om sin långa tjänst som präst i många länder, och många gånger under stora umbäranden som under sovjetisk fångenskap i Sibirien. I Katolsk Kyrkotidning (som tidningen hette då) fanns för många år sedan en julberättelse av honom om en jul i rysk fångenskap. Skulle gärna vilja läsa den igen. Finns någon som kan tipsa mig var den finns? Många människor vittnar om att tron tycks inte släckas ens av de svåraste lidanden. Viktor Frankl, Edith Stein, Maximilian Kolbe…

God fortsättning på julen och Gott Nytt år önskar jag er alla med lite bilder från de senaste dagarna.