På fredagskvällen förvandlades Copacabana-stranden i Rio till en bönens plats då ungdomar från hela världen deltog i korsvägsandakten inom ramen för Världsungdomsdagen (WYD).  De bar det kors som Johannes paulus II gav till WYD då han introducerade den. På 14 stationen nådde man fram till scenen och påve Franciskus. Han sade i sin predikan att på korset förenar sig Jesus med alla dem som i tysthet lider, de försvarslösa, de som utsätts för våld och förtryck, alla människor i nöd:

“With the Cross, Jesus unites Himself to the silence of the victims of violence, those who can no longer cry out, especially the innocent and the defenseless; with the Cross, he is united to families in trouble, those who mourn the loss of their children, or who suffer when they see them fall victim to false paradises, such as that offered by drugs…

On the Cross, Jesus is united with those who are persecuted for their religion, for their beliefs or simply for the color of their skin; on the Cross, Jesus is united with so many young people who have lost faith in political institutions, because they see in them only selfishness and corruption. He unites himself with those young people who have lost faith in the Church, or even in God because of the counter-witness of Christians and ministers of the Gospel.”

Men den djupa symboliken i korest är inte något vi bara passivt betraktar, det måste också inspirera oss människor till handling,  korset kallar oss att bli involverade. Vi måste rannsaka oss själva: Är vi som Pilatus som fegt vänder bort huvudet och inte tar ansvar att rädda Jesus liv utan istället väljer att stå vid sidan om. Eller är vi som Simon från Cyrene som hjälper Jesus att bära det tunga korset?

Det onda, lidandet, inte ens döden har sista ordet, sade påven, därför att Jesus ger hopp och liv. Genom Jesus har korset, som var en symbol för hat och nederlag blivit en symbol för seger och kärlek.

Det är denna förkunnelse av Jesus solidaritet med alla människor, särskilt försvarslösa och dem som lider mest, samt korsets seger som kristenheten samfällt måste förkunna. För att göra det måste man enas och upphöra med att sätta mindre skillnader i lärofrågor i centrum som tar bort fokus från Jesus.

Igår talade påvens predikant kapucinmunken och prästen Raniero Cantalamessa på Europakonferensen. Han framförde ett starkt profetiskt budskap om ekumenik, och menade att firandet av 500-årsjubileet av reformationen år 2017 är ett tillfälle för Guds nåd för kristenheten att föra den ekumeniska processen stora steg framåt och i handling prioritera det gemensamma framför varje samfunds eller grupps partikulära egenintressen. F Cantalamessa talar idag också kl 10.00. Jag återkommer till detta.

Raniero Cantalamessa framförde ett starkt profetiskt budskap på Europakonferensen. Ekumenik. Luther-jubileet, 500-årsminnet av reformationen ett tillfälle för Guds nåd att verka i hela kristenheten.